Edward Hamilton: Nya reformer krävs för att minska utanförskapet

Utanförskapet riskerar att cementeras i efterskälvningarna av pandemin. Knappt 200 000 personer är långtidsarbetslösa, varav hälften är födda utanför Europa. Regeringens paradskepp ”etableringsanställning” skulle lösa integrationen, men reformen skjuts hela tiden på framtiden. Det duger inte. Stärk RUT-avdraget, inför ”mini-jobb” och satsa på fler bemanningsjobb.

Statsbudgeten för 2022 bjuder på en kaskad av bidragshöjningar som riskerar att cementera utanförskapet. 800 000 personer lever redan på bidrag i Sverige och siffran kommer med all sannolikhet öka om regeringen lyckas baxa igenom sin budget i riksdagen.

Regeringen skryter gärna om sina ”jobbsatsningar”, men de största paradreformerna har genererat begränsade resultat.

I höst har det exempelvis gått fyra år sedan regeringen med trumpeter och fanfarer presenterade ”etableringsanställning”.[1] 10 000 jobb utlovades för att ungdomar och invandrare skulle få en fot in på arbetsmarknaden.

Varje år skjuter regeringen reformen framför sig. Det skylls på statsstödsregler på EU-nivå, oförenliga krav från de före detta JÖK-partierna och otydlig styrning av de arbetsmarknadsmyndigheter som förväntas administrera reformen.

I statsbudgeten anslås högst mediokra 30 miljoner kronor under 2022 för etableringsanställning. Återigen lovar regeringen lite vagt att reformen ska vara på plats nästa år.

Mycket talar för att den S-ledda regeringen snarare återigen ska desarmera, förhala och urvattna frågan om lägre trösklar in i arbete. Det duger inte.

Nya reformer behövs.

Öka taket i RUT-avdraget från dagens 75 000 kronor till 100 000 kronor.

RUT-reformen behöver värnas och utvecklas. Idag omsätter reformen cirka 6 miljarder kronor per år. Riksrevisionen visar att utrikes födda som är anställda i RUT-företag stärker sin inkomst och arbetsmarknadssituation, vilket i sin tur kan stärka självförsörjningen.[2] I en situation med 675 000 utrikes födda som inte är självförsörjande kan reformen fortsatt göra stor skillnad.

Jag har låtit SCB att räkna på de offentligfinansiella effekterna av att ytterligare höja taket i RUT-avdraget från dagens 75 000 kronor till 100 000 kronor.

Förändringen uppgår till cirka 14 miljoner kronor och träffar förvisso relativt få personer. Större beteendeeffekter kommer dock sannolikt att följa om signalen blir tydlig från politiken att ytterligare satsa på RUT-reformen. Och om ändå den statsfinansiella effekten är marginell, varför inte bara införa reformen redan i höst?

Dessutom är reformen gynnsam för jämställdheten. Den innebär avlastning i hemmet för hårt arbetande barnfamiljer som i sin tur höjer sina inkomster, enligt Riksrevisionen.

Inför en ny anställningsform, ”Mini-jobb”.

Tyskland som tillhör de länder med lägst arbetslöshet i EU införde en deltidsanställning för 20 år sedan som innebär att en individ kan arbeta 15 timmar per vecka, till en ersättning om 4 500 kronor per månad skattefritt. Två ”mini-jobb” kan användas samtidigt. Ingen subvention delges. Anställningsformen är smidig för arbetsgivaren att använda.[3]

”Mini-jobben” har möjlighet att träffa inte minst utrikes födda kvinnor i utanförskapsområden och kan – rätt utformat – bidra till att bryta bidragsberoende. Stockholm Stad kan med fördel användas som pilotområde, före reformen växlas upp i hela landet.

Fler bemanningsjobb.

Sveriges andel av de sysselsatta som är anställda av bemanningsföretag ligger alltjämt klart under jämförbara länder som Tyskland och Storbritannien. Bemanningsföretag är ofta en brygga för utrikes födda att komma i arbete. Drygt 50 000 utlandsfödda personer kommer i arbete genom bemanningsföretag varje år.

Bemanningsföretag har tillåtits agera på svensk arbetsmarknad sedan 1993, men är fortfarande en tydligt särreglerad bransch som ger facken en stor möjlighet att begränsa inhyrning av bemanningspersonal.

Medbestämmandelagen (MBL) ställer höga krav för arbetsgivare som vill använda sig av bemanningsanställda. En genomgripande utredning behövs som ämnar till att minska hinder vid anlitande av bemanningsföretag.

Integrationsproblemet kan inte tillåtas fintas bort i regeringens fördröjningsstrid om enkla jobb. Regeringens jobbsatsningar i statsbudgeten för 2022 övertygar inte.

En ny jobbpolitik måste byggas på riktiga reformer med arbetslinjen i främsta rummet.

Edward Hamilton är riksdagskandidat för Moderaterna i Stockholms Stad

[1] https://www.lo.se/start/loner_arbetsmiljo_och_avtal/etableringsjobb

[2] Riksrevisionen Rutavdraget – konsekvenser av reformen (RiR 2020:2)