Edward Hamilton: Regeringen måste upp i stabsläge för att hantera en ny Trump-administration

Den närmaste tiden kan bli avgörande för europeisk säkerhetspolitik, Ukraina, frihandeln och vår ekonomi. Nu är det viktigt att hålla huvudet kallt. Ett arbete måste ske för att bygga relationer med republikanska företrädare. Inga frågor kan vara heliga eller för perifera i det här läget: Har vi rätt diplomatisk personal? Har vi en realistisk Ukraina-strategi? Hur påverkar IF Metalls symboliska konflikt med Tesla Amerikas kanske näste näringsminister?

Donald J Trump går segrande ur presidentvalet i USA. Dessutom erövrar Republikanerna en majoritet i såväl senaten, som i representanthuset. Republikanernas jordskredsseger ger i princip fria händer för the Grand Old Party att verka i Washington D.C. i minst två år.

Det är stor skillnad på en kommande Trump-administration, jämfört med den Trump-regering som blev vald 2016. För åtta år sedan trodde knappt Trump själv på en valvinst. Han trillade in i Vita Huset vintern 2017 med allsköns rådgivare som byttes ut vartannat halvår.

Men han var samtidigt omgiven av en ”Axis of adults” – ett antal högtmeriterade generaler – som i någon mening kunde väga upp hans kunskapsluckor i utrikespolitiken.

Nu talar mycket för att MAGA-Republikanerna har förberett sig bättre. Det talas om en rekryteringslista med ett tusental experter som identifierats för att snabbt ta kontrollen över centrala departement och myndigheter.

Dessutom omges Trump av fler tongivande karaktärer än enbart sin närmaste familj. Personer som Tucker Carlson, JD Vance, Robert F Kennedy  Jr. och Elon Musk kommer sannolikt få centrala roller i Trumps administration. Dessa individer är ideologiskt välförankrade, men har också visat prov på operationell effektivitet.

Mycket talar för att Republikanerna som parti också är mer förberedda. Tidigare interna motståndare i partiet som senatorerna Marco Rubio, Ted Cruz och Lindsey Graham är numera grundmurade Trumpister och kommer få viktiga roller i senaten.

För svenskt och europeiskt vidkommande ger maktskiftet ett antal omedelbara konsekvenser i konkreta sakfrågor:

• Kriget i Ukraina. Här vill Trump få ett omedelbart stopp på kriget. Sannolikt siktar Trump-administrationen på att tvinga fram en förhandling som innebär att de fyra östliga provinserna går till Ryssland, samtidigt som Ukrainas övriga delar erhåller någon form av säkerhetsgaranti. Om planen inte håller kommer USA sannolikt dra ner på sitt militära stöd.

• Frihandeln. Här vill Trump införa en dramatisk stegring av tullar som inkluderar en universell tull om 10 procent, och ytterligare höjning för kinesiska varor.

• NATO. Här vill Trump sannolikt sätta ytterligare press på Atlantpakten genom att pressa fram ökade försvarsanslag för NATO-länder i Västeuropa. Sannolikt kommer Trump vilja skifta säkerhetspolitiskt fokus från Ukraina, till att bemöta kinesisk upprustning i Stilla Havet.

• Skattepolitiken. Här vill Trump sänka bolagsskatten dramatiskt för att främja Amerikas konkurrenskraft.

Retorik och vallöften är en sak, faktisk politik är en annan. President Trump har visat historiskt att han är mottaglig för nya argument. Beslut kan påverkas utifrån vem han möter och hur argumenten paketeras. Samtidigt kommer de långa linjerna i hans valprogram att ligga fast.

Det kommer ganska snart att dyka upp utmanande frågor som Sverige och EU måste ha svar på. Om Trump nu vill göra ett vapenstillestånd i Ukraina, vilka är våra mest prioriterade områden att bevaka? Sedan tidigare har det talats om en lösning för Ukraina som påminner om sättet väst hanterade Tyskland under kalla kriget.

Ett Västtyskland fick snabbt integreras i EU och NATO, medan de östra delarna fick vänta några decennier. Min slutsats är att om Trump vill se att 20 procent av ockuperat område fortsatt (och temporärt) behärskas av Ryssland, så måste övriga 80 procent av Ukraina skyddas av NATO-medlemskap och EU-medlemskap. Det går inte att köpa något annat. Och stödet för Ukraina måste fortsatt accelerera från vår europeiska försvarsinfrastruktur.

Det andra området gäller frihandeln. Här måste diplomatiska ansträngningar göras omedelbart. Det är ett faktum att Socialdemokraterna aktivt kampanjat för Kamala Harris.

För att tala klarspråk: Har vår ambassadör med S-bakgrund i Washington D.C. tillräckligt goda kontakter i Republikanska partiet för att trovärdigt föra Sveriges intressen i mål?

Också relevant är att titta på mer perifera aspekter som indirekt kan påverka Sveriges påverkansmöjligheter. IF Metalls blockad av Tesla är oproportionerlig. Men den är faktiskt också skadlig ur diplomatiskt perspektiv.

Det går inte att blunda för att Elon Musk kanske kommer att få en framträdande roll i Vita Huset. Hur påverkar det svenska fackets blockad Sveriges anseende i Washington D.C? Hur kan vi ge IF Metall en rimlig exit? I värsta fall: behöver konfliktreglerna ändras?

Och så har vi Trumps skatteagenda. Behöver vi i Sverige prioritera en sänkt bolagsskatt för att hänga med i konkurrenskraften?

Slutligen behöver vi mobilisera personer med goda ingångar i Republikanska partiet vad gäller NATO-aspekterna. Här finns en rad skickliga personer som bidragit under lång tid, givetvis med olika partikulörer. Förresten: Vem ringer Trumps tidigare rådgivare Tomas Philipson?

Sverige ska varken krypa för en ny amerikansk administration, eller göra avkall på viktiga principer för vårt land. Vi ska också rekrytera diplomater utifrån meriter.

Men vi ska agera smart, strategiskt och effektivt gentemot en administration som vi vet kan påverkas i rätt riktning med rätt Fingerspitzengefühl.

Regeringen måste upp i stabsläge närmaste månaderna.  

Edward Hamilton (M) är styrelseledamot för Moderaterna Östermalm (Oscar Norra) och egenföretagare