Edward Hamilton: ”Skattelättnader existentiellt för en borgerlig regering”
I dagarna samlas regeringen för budgetförhandling och sedvanlig kräftskiva på Harpsund. Regeringen gör en balansakt. Inflationen måste hanteras, tillväxten måste öka igen och Sveriges redan svaga penningpolitiska position stärkas. Experter manar till försiktighet. Men är det rätt medicin? Med rätt strukturreformer och en arbetslinje kan tillväxten öka, inflationen minska och vår makrosituation förbättras.
Regeringen bedriver nu ett flerfrontskrig för att hantera kanske det mest ansträngda läget i Sverige på flera decennier. Dels ett ansträngt inhemskt och internationellt säkerhetsläge, dels en energikris som sannolikt snart är tillbaka lagom till jul. Till det ett ansträngt läge för företag och hushåll.
På den ekonomiska fronten är läget prekärt. Inflationstakten var oförändrad under sommarmånaderna. Tillväxten är alltjämt lägst i hela EU (!). Till det kommer ett ränteläge som med stor sannolikhet slår fullt ut i folks plånböcker under hösten – inte minst för de med bundna lån som löper ut. Svenska kronan liknade alltmer en bananvaluta.
Arbetsmarknaden står sig hyfsat alltjämt, även om varningssignalerna om inbromsning och ökande arbetslöshet står för dörren, senast från Konjunkturinstitutet. Detta i ett läge där Sverige redan tillhör de länder med högst arbetslöshet i EU.
Tidöpartiernas statsbudget från förra hösten andades försiktighet och trevande. Potentiella idéer om skattelättnader fick pausas, med hänvisning till läget i bland annat Storbritannien, som under samma period fick erfara en regeringskris efter Liz Truss mini-budgetdebacle.
Parallellen med Storbritannien får dock anses vara näst intill ohederlig argumentation: Truss budget innebar den största skattesänkningen sedan 1972, närmast helt lånefinansierat.
I Sverige har vi som bekant en stram budgetprocess. KI spår nu ett reformutrymme i storleksordningen 45 miljarder kronor för nästa år.
Jag menar att ett antal skattereformer sannolikt ligger rätt och kan medverka till att minska inflationen, öka tillväxten och stärka bilden av Sverige som reformland. Några exempel:
- Såväl International Monetary Fund (IMF) som Riksbanken har visat att ett högre arbetskraftsutbud medför dämpningar av inflationen. Det talar för att ett förstärkt jobbskatteavdrag – som historiskt visar sig effektivt att öka drivkrafter till arbete – ligger rätt i tiden.
- Inflationen drivs primärt av höga energipriser. Om exempelvis bränslepriserna dämpas, kan också kostnadstrycket i relaterade branscher såsom lantbruk och transport minska. Det skulle ge lägre inflation i hela livsmedelskedjan. Det talar för sänkt reduktionsplikt och därmed lägre dieselkostnader (som för övrigt slog prisrekord i veckan).
- Till det ska läggas att KI tydligt markerat att sänkta arbetsgivaravgifter kan vara ett träffsäkert verktyg för att få ner inflationen, eftersom det frigör företagens kostnader och möjliggör en lägre prisupptakt. KI beskriver en sänkning som ”…den enda finanspolitiska stimulansåtgärden som analyserats (och) som har en entydigt negativ effekt på inflationen”.
På remiss från Finansdepartementet återfinns bland annat förslag om en skattesänkning på arbetsinkomster om 8,7 miljarder kronor som slår mot jobbskatteavdrag och dito för äldre. Dessutom finns planer på att sänka reduktionsplikten. Men frågan om arbetsgivaravgifter ligger fortfarande kvar att förverkliga, således.
Förutom vad som är rätt rent strukturellt, finns även mer existentiella frågor att ta hänsyn till. Enligt en färsk Novus-undersökning förlorar regeringspartierna ägandeskap i flera avgörande sakfrågor. För M:s del ”ägs” frågorna om jobb och ekonomi alltjämt av S, exempelvis. Det kommer inte hålla om vi ska vinna tillbaka väljare som gått vänsterut, inte minst i storstäderna.
Förutom satsningar för att säkra välfärdens kärna, stärka vårt inhemska och internationella säkerhetsarbete och genomföra en realistisk asylinvandringspolitik behöver offensiva strukturreformer komma till stånd.
Den forna alliansregeringen kunde visa att sänka skatter ökade skatteinkomsterna när fler personer jobbar och fler företag tillåts växa. Ju större kaka, desto mer resurser att fördela.
Sverige behöver framtidstro och hopp om bättring. Att strävsamhet, arbetslinje och flit ska löna sig – inte minst för våra hårt arbetande familjer. Skattelättnader är en existentiell fråga för en borgerlig regering.
Edward Hamilton är styrelseledamot för Moderaterna Östermalm (Oscar Norra) och egenföretagare
Källor:
IMF ”World Economic Outlook” (2022)
Konjunkturinstitutet, ”Finanspolitikens effekt på inflationen – ett allmän-jämviktsproblem” (8 dec 2022)
Konjunkturinstitutet, “Svagare BNP-tillväxt i år men konjunkturbilden står sig” (9 augusti 2023)
Regeringen, ”Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension inför Budgetpropositionen 2024” (28 april 2023)
The Guardian, ”The mini-budget that broke Britain” (20 oktober 2022)