Edward Hamilton: Sveriges säkerhetstjänster måste upp på tårna

Riksrevisionens färska granskning av Säkerhetspolisens effektivitetsbrister sätter fingret på ett antal svagheter som gäckat Sveriges säkerhetstjänster under lång tid. Carl Bildts översyn av underrättelseverksamheterna blir viktig för att lägga om kursen. Historien ger vid handen hur skrupellöst ryssarna använder spioneri för att avancera sin maktutövning. Statens hemligaste organisationer måste upp på tårna.

Det senaste året har jag roat mig med att läsa den brittiske författaren Ben McIntyres ingående skildringar om historiska spiondraman. Kanske mest känd är hans bok ”The Spy and the Traitor” som behandlar den brittiska underrättelsetjänsten MI6s värvning av KGB-agenten Oleg Gordievskij under 1970-talet.

Gordievskij kartlades och uppvaktades under flera år som utstationerad KGB-officer i Danmark. MI6 använde alla till buds stående medel för att närma sig honom, inklusive avancerade honungsfällor. Till slut rekryterades han i en tennishall i en förort till Köpenhamn av en engelsman med aristokratiska manér som hämtad från en John Le Carré roman. Sedermera avancerade Gordievskij och blev KGB:s toppchef i hjärtat av London.

I den positionen kunde väst få avgörande information om Sovjetrysslands inre liv och KGB:s strategiska och operativa förmåga. KGB-officeren Oleg Gordievskij kunde ge en fingervisning om faran med den av Moskva initierade ”Operation Ryan” under tidigt 1980-tal i vilken Kreml på allvar trodde att NATO-länderna stod i färd med att genomföra en kärnvapenattack mot Sovjet.

Han avslöjade också spioner som Norges Arne Treholt, flera av Storbritanniens egna förtäckta spioner (även om de var få) och information som till slut ledde till vår egen förrädare Stig Berglings fall.

Till slut blev Gordievskij avslöjad. Ett antal djärva MI6-agenter lyckades föra ut honom via Finland och till frihetens Storbritannien. Där lyckades han fortsatt bli en pusselbit i västs förståelse för Sovjetryssland åren före kommunismens ödesdigra kollaps.

Oleg Gordievskij avslöjade en diger fond av bedrägerier, otillåtna kärleksrelationer, dolda celler och ett oetisk modus operandi i hjärtat av KGB.

Allt talar för att dagens ondskans axelmakter – Ryssland, Kina och Iran – verkar i samma anda. Sveriges säkerhetstjänster har många kompetenta medarbetare. Men sanningen är att SÄPO står med ett minst sagt blandat track record.

Vissa framgångar har skett, nu senast arresteringen av de radikaliserade IS-bröderna i Tyresö. Men allt för ofta har svenskt kontraspionage levererat för tunt resultat. Ett skräckexempel är bröderna Kia som under ett decennium lyckades infiltrera och leverera säkerhetsklassat material till Moskva inifrån hjärtat av svensk underrättelsetjänst.

Sen har vi stormningen av en villa i Saltsjöbaden där en påstådd rysk spion arresterades med dunder och brak, för att sedan friges. Nu senast har vi Försvarsmaktens toppmilitär som felaktigt kastades i arresten anklagad för spioneri. Han är numera rentvådd, men sannolikt skadad för resten av hans liv.

Slutligen har vi gängledaren Ismail ”Jordgubben” Abdos barnsoldater som via Iran rekryterar barnsoldater för att attackera Israels ambassader i Stockholm och Köpenhamn. Det pusslet fick vi reda på via våra israeliska vänner i Mossad.

Vilka var det förresten som avslöjade ryskt spioneri i Sverige som medförde ett dussintal utvisningar av förtäckta diplomater på den ryska ambassaden i Stockholm förra året? Svar: ett antal grävande journalister på SVT.

Och så här håller det på.

Riksrevisionens rapport om Säkerhetspolisen är inte nådig. På försiktig byråkratsvenska talas det om otillräcklig intern styrning och kontroll. Regeringen tillåts inte se avgörande produkter. Revisionen lyfter också potential att förbättra såväl registerkontroller som samordning med andra myndigheter.

Trots en fördubbling av anslaget det senaste decenniet finns inte heller tillräcklig personal ute i SÄPO:s sex regionala kontor, menar Riksrevisionen. Mellan raderna skriker Riksrevisionen att regeringen behöver styra upp myndigheten från topp till tå.

Tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt ska i dagarna lämna över resultatet av hans översyn av svenska underrättelsetjänster. I arbetet ingår även att kika på SÄPO:s verksamhet. Bildt brukar inte rädd för att säga vad han tycker. Vi får hoppas att översynen landar i ett antal genomgripande reformer som rätar upp våra hemligaste organisationer.

Vi kan inte vänta på att andra återigen ska hjälpa oss att hitta vår tids Stig Berling. Säkerhetspolisens ledning måste upp på tårna.

Edward Hamilton är styrelseledamot Moderaterna Östermalm (Oscar Norra) och egenföretagare

Källor:
MacIntyre, ”The Spy and the Traitor” ( 2019)
MacIntyre, “Agent Sonya” (2020)
MacIntyre, “Colditz” (2022)
Regeringen, ”Översyn av underrättelseverksamheten” (30 okt 2023)
Riksrevisionen, ”Effektivitetsbrister i Säkerhetspolisens verksamhet” (12 dec 2024)