Edward Hamilton: Vi får mer pang för pengarna om reformer granskas och utvärderas
Amerikas isolationistiska politik ändrar den europeiska säkerhetsordningen. Det är nödvändigt att stärka Sveriges försvarsförmåga. Omedelbara försvarssatsningar behöver utformas så träffsäkert som möjligt. Nu måste statens granskningsorgan få goda möjligheter att göra sitt jobb. Mer pang för pengarna gäller alla politikområden – även moderata ögonstenar.
Vita Huset under president Donald J Trump har på bara en månad ritat om världskartan. Det är tydligt att USA vill rikta sin uppmärksamhet mot andra sidan Stilla Havet. Europa kommer behöva ta ett utökat ansvar för att värna vår säkerhet.
Europeiska ledare har gett svar på tal. En europeisk försvarssatsning om motsvarande 900 miljarder euro ska sjösättas. I Sverige fortsätter vår försvarsutbyggnad med oförminskad styrka. Finansminister Elisabeth Svantesson talade nyligen om att vi går in i en ”Krigsekonomi”. Det betyder att vi behöver en tillväxtorienterad ekonomi som kan bära ett starkt försvar.
De nya politiska förutsättningarna betyder krassa prioriteringar och omprioriteringar. Samtliga politikområden kommer att beröras framöver. Men i all försvarseufori måste också devisen ”värna skattebetalarnas pengar” beröra just Försvarssatsningar.
En viktig ingrediens för att säkra upp att skattepengarna satsas effektivt är att våra granskningsorgan är på tårna. Riksrevisionen, Statskontoret och Ekonomistyrningsverket är tre exempel på oberoende granskningsinstanser som bör få mer uppmärksamhet.
Så sent som förra veckan presenterade Riksrevisionen exempelvis en omfattande rapport om Totalförsvarets uppbyggnad (RiR 2025:4). Som väntat signalerade revisorerna att uppbyggnaden av det civila försvaret kom igång för sent, trots en tydlig politisk viljeinriktning för tio år sedan. Rapporten indikerar att sense of urgency har underskattats.
De senaste åren har Riksrevisionen också förtjänstfullt granskat allt från försvarets personalförsörjning, till cybersäkerhet, till arbetet att hantera kärntekniska olyckor. Men utvärderingar av att granska de olika vapengrenarnas utformning har skett sparsamt. Arméns stridskrafter utvärderades för fyra år sedan och pekade på styrningsproblem och effektivitetsbrister (RiR 2021:23). Vad har hänt sedan dess?
Marinen och Flygvapnet tycks för övrigt inte ha nagelfarits av rikets revisorer alls, om man ska tro Riksrevisionens egna sammanställning. Statskontorets granskningar tycks också vara ojämnt fördelade. Ekonomistyrningsverket (ESV) kommer därtill få en uppgift framöver att granska de försvarssatsningar som eventuellt kommer att kräva EU-medel.
Historien visar att inget enskilt politikområde, trots akuta förutsättningar, mår bra av att stå helt utan kontroll när politikers spenderbyxor panikartat sätts på.
Prioriterade politikområden som hanteras av ett fåtal enskilda myndigheter försvåras också av journalistisk granskning. Arbetsförmedlingens miljardkaruseller är tydliga exempel på det. Polismyndighetens effektivitetsbrister är historiskt väl belagda. Före jul visade Riksrevisionen att även Säkerhetspolisens arbete är ineffektivt.
Här ett förslag: öka granskningsorganens blygsamma förvaltningsanslag. För varje miljon som satsas på adekvata utvärderingsinstanser kan staten sannolikt spara miljarder skattekronor i effektivitet.
Inget politikområde kan stå helgat när skattebetalarnas medel ska värnas, inte ens moderata ögonstenar. Fler torra granskningsrapporter behövs i all försvarseufori. Mer pang för pengarna är ett måste – bokstavligt talat.
Edward Hamilton är styrelseledamot M Östermalm (Oscar Norra) och egenföretagare