En grundlag för folket

Nu har det slagits fast att den som drabbas av statliga övertramp i strid med grundlagens fri- och rättigheter kan få upprättelse genom skadestånd. Äntligen fick den lilla människan rätt mot den stora staten. Alexandra Gillström, Centrum för rättvisa, om Högsta domstolens dom i Blake Pettersson-målet.

För lite mer än en vecka sedan fick Sverige en grundlag för folket – och inte bara för politikerna. Den 23 april 2014 meddelade Högsta domstolen dom i Blake Pettersson-målet, en dom som är historiskt viktig för fri- och rättighetsskyddet i vårt land. För första gången tillerkände HD en individ ett ideellt skadestånd, trots avsaknaden av särskilt lagstöd, för att denne fått sina grundlagsskyddade rättigheter kränkta av staten.

Fallet med Blake Pettersson är ett verkligt exempel på dels hur skyddet för våra rättigheter har stärkts och utvecklats i Sveriges domstolar, dels hur svårt det är för en enskild person att utmana det allmänna. Blake fick kämpa mot staten i tolv år och genom sex rättsliga instanser innan han till slut fick sin rätt.

Det statliga övertramp som drabbade Blake Pettersson, som då var 17 år, var att Skatteverket – i strid med grundlagen – fråntog honom hans svenska medborgarskap som han haft sedan födseln. Anledningen var att det uppdagats att den svenska man som hans mor vid tidpunkten för Blakes födelse var gift med inte var hans biologiska far. Eftersom Blake hade blivit svensk medborgare på grund av släktskapet med den svenske mannen menade myndigheterna att förutsättningarna för medborgarskapet aldrig hade funnits, och därför togs Blakes medborgarskap ifrån honom. Men Skatteverket missade att beakta Sveriges grundlag, regeringsformen, och därmed det absoluta skydd för medborgarskapet som Blake faktiskt hade.

Blake Pettersson överklagade Skatteverkets grundlagsstridiga beslut utan framgång till förvaltningsrätten och sedan till kammarrätten. Först Högsta förvaltningsdomstolen uppmärksammade att Skatteverket faktiskt brutit mot grundlagens bestämmelser – och Blake Pettersson återfick fick sitt svenska medborgarskap.

Rättighetskränkningen hade då pågått under fyra och ett halvt år. Blake hade under tiden nekats att rösta i riksdagsvalet, att göra lumpen och han kunde heller inte utbilda sig till polis som han ville – eftersom allt detta kräver svenskt medborgarskap. Han fråntogs sitt svenska pass. Han hade felaktigt tvingats att stå utanför det svenska samhället och den svenska demokratin.

Innebar det faktum att Blake fick tillbaka sitt medborgarskap att han hade blivit kompenserad för den kränkning han utsatts för? Är det verkligen en gottgörelse, en kompensation, att få tillbaka det man egentligen har haft rätt till hela tiden? Om staten kränker dina rättigheter under nästan fem år – så innebär det faktum att staten rättar sig och upphör med kränkningen inte per automatik och att du också har blivit kompenserad för den kränkning du blivit utsatt för.

Staten måste ansvara för de kränkningar den gjort sig skyldig till. Tiden utan medborgarskapet innebar för Blake Pettersson att han fråntogs möjligheten att nyttja de demokratiska rättigheter som följer med medborgarskapet.

För att våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter ska vara värda mer än det papper på vilket de är skrivna måste de vara praktiskt användbara för enskilda.

Av den här anledningen fortsatte Blake Pettersson sin kamp – han försökte begära skadestånd för statens övertramp; först hos Justitiekanslern, sedan i allmän domstol. Men trots att Blake Pettersson i processen hos tingsrätten fick hjälp med skadeståndsansökan av sina juridiska ombud på Centrum för rättvisa – som ställde upp helt på ideell basis – och indirekt även av advokatbyrån Mannheimer Swartling (som i fallet samarbetade med Centrum för rättvisa pro bono) avfärdades Blakes skadeståndskrav som ”uppenbart ogrundat” av tingsrättsdomaren – vilket väl närmast är att betrakta som juristspråk för ”idiottalan”.

Men Blake Pettersson gav inte upp – han överklagade gång på gång. Och nu i april, tolv år och totalt sex rättsliga instanser efter att Skatteverket fattade sitt grundlagsstridiga beslut, har denna skadeståndstalan avgjorts av HD – och Blake vann. Han tillerkändes 100 000 kr i skadestånd från staten för den ideella skada han lidit.

Den mest centrala frågan i HD:s dom berör grundlagsrättigheternas status i svensk rätt – ska regeringsformens fri- och rättigheter ses som endast en styrsignal till lagstiftaren, eller ska de vara användbara för enskilda som grund för skadeståndsskyldighet vid överträdelser? HD utgår från den i fallet aktuella bestämmelsen, rätten till medborgarskapet, och anför att ”[ä]ven om bestämmelsen i första hand riktar sig till lagstiftaren och myndigheter, utgör en överträdelse av den ett sådant avsteg från statsskickets grunder att överträdelsen även bör kunna åberopas av den enskilde som grund för skadeståndsskyldighet för staten”.

Blake Pettersson-domen är historisk eftersom HD täppte till den ofullständighet som funnits hittills i det svenska rättighetsskyddet. Nu har det slagits fast att den som drabbas av statliga övertramp i strid med grundlagens fri- och rättigheter kan få upprättelse genom skadestånd. Äntligen fick den lilla människan rätt mot den stora staten.

Paradoxen är: hur många enskilda har egentligen de resurser som krävdes i Blake Petterssons fall? Tyvärr är det antagligen så att endast ett litet antal personer i vårt land har närmast obegränsad tillgång till ett kvalificerat juristteam samt ork och uthållighet att ta sig igenom samma långa process som krävdes i Blake Petterssons fall.

Oavsett detta innebär Blake Pettersson-domen en förstärkning av fri- och rättighetsskyddet i vårt land. Vi har nu en grundlag värd namnet.

Alexandra Gillström är jurist på Centrum för rättvisa. Hennes kollegor var Blake Petterssons juridiska ombud i skadeståndsprocessen mot staten.