Kompletterande historieskrivning

Anders Johnson
Garpar, gipskatter och svartskallar – Invandrarna som byggde Sverige
SNS Förlag 2010

”Var stodo vi om de ej varit till?” Orden tillhör Esaias Tegnér och är också rubriken på första kapitlet i boken Garpar, gipskatter och svartskallar – Invandrarna som byggde Sverige. En faktaspäckad bok i vilken Anders Johnson ger läsaren en gedigen genomgång av invandrare och deras livsgärningar ända från medeltiden och fram till våra dagar.

Invandrarnas betydelse i svensk historia har underskattats menar Johnson, och ”varje skildring av svensk historia som inte uttryckligen framhåller invandringens betydelse för den ekonomiska utvecklingen är (…) djupt missvisande”. Johnsons kritik mot läroböcker i historia och samhällskunskap är mycket allvarlig och han kritiserar även historikern Dick Harrison för att ha skrivit att invandringen till Sverige under 1800-talet var ett ”marginellt fenomen”.

Mot denna bakgrund kan boken ses som en alternativ historieskrivning. Eller rättare sagt en kompletterande historieskrivning. För visst har vi lärt oss i skolan om vallonska smeder och tyska handelsresande, men kanske inte lika mycket om de holländare, letter, ester, danskar, norrmän, finländare, judar, ryssar, polacker, britter, skottar, italienare, fransmän, ungrare, schweizare och österrikare, som på olika sätt lämnat avtryck i historien och skapat sådant som vi i dag skulle kalla för ”svenskt”.

Har du druckit Ramlösa någon gång? För 300 år sedan invigdes Ramlösa Brunn av Johan Jacob Döbelius, en tysk läkare. Har du kanske druckit kaffe av märket Zoéga och avnjutit det med en bit Cloetta choklad? Carlos Zoéga hade danska, italienska och brasilianska rötter, och Cloettas grundare kom från Schweiz. Visste du att Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, kom från Ryssland? Eller att Sveriges första kvinnliga diplomat, Anna Bugge Wicksell, kom från Norge? Boken är fylld av dylika exempel, och vissa personer är mer välkända än andra.

Att vår egen nationalskald Cornelis Vreesvijk är född i Nederländerna är någorlunda känt, men bland de otaliga personporträtten finns många invandrare som inte nödvändigtvis kan avslöjas av ett utländskt klingande namn. Och de finns inom alla tänkbara samhällsområden. Uppräkningen riskerar nästan att bli tradig, men efter ett antal aha-upplevelser når man som läsare till slut fram till en mer övergripande insikt. Nämligen den att denna information saknats i andra historiebeskrivningar. Johnson förmedlar alltså en poäng bara genom att rada upp exempel efter exempel på invandrare som haft betydelse för Sveriges utveckling. Det blir också tydligt att invandring inte är något nytt fenomen. Bokens titel fångar även att förakt för och motstånd mot invandrare har funnits i alla tider. Garp var ett öknamn på tyskar, gipskatt ett skällsord för italienare.

Det är många personporträtt som samsas på bokens 300 sidor. Det hade kunnat bli för mastigt om det inte vore för en mycket god och systematisk framställning. Invandrare beskrivs nationalitet för nationalitet i århundrade efter århundrade. Den kronologiska uppläggningen och de namn-, bransch- och landskapsregister som boken försetts med ger intrycket av att detta är ett uppslagsverk. Det är förmodligen också det bästa sättet att använda boken på. Boken är också rikt och smakfullt illustrerad.

Författaren anlägger ett individperspektiv och tar i viss mening också in ett politiskt perspektiv i det att invandrares legala förutsättningar ibland omnämns. I övrigt utelämnas dock andra perspektiv och det finns inte heller någon analys av materialet. Det blir sålunda upp till läsaren själv att dra slutsatser.

För egen del uppstår ett antal frågor när jag stänger boken. Hur kommer det sig att denna kompletterande historieskrivning inte gjorts förrän nu? Varför tycks det i dag finnas ett behov av att redogöra för att företag som Findus, Marabou och Höganäs byggts upp av invandrare? Och beror min okunskap kring dessa företagsgrundares ursprung på selektivitet hos läroboksförfattare, eller har det tidigare bara varit oviktigt att betona entreprenörers ursprung? Kan det vara så att vi i dag definierar och etiketterar varandra mer utifrån vår bakgrund än våra livsmål och ambitioner?
Johnson svarar inte på en enda av mina frågor. Likväl får jag känslan av att det var dem han ville väcka. Eller var kanske syftet att råda bot på historielöshet, så att det i sin tur kan råda bot på annat.

Trots avsaknad av tolkningar och personliga åsikter kommer denna bok tveklöst att fungera som ett starkt bidrag i den pågående debatten om invandring. Boken kommer mycket lägligt i beaktande av rådande samhällsomständigheter. Esaias Tegnérs fråga är fortfarande relevant.

Lina Hagström är fri skribent med fil.kand i svenska språket.

———————————

Mer om böcker av Anders Johnson:
Hamrin: En kort men viktig historia (15/10 2010) av Veronica Nordström

Samhällets stöttepelare (6/6 2009) av Patrick Krassén