En ljusning i de transatlantiska relationerna

”Man kan alltid räkna med att USA gör det rätta – efter att ha prövat allt annat.” Så beskrev Winston Churchill USA:s beslut att till sist förklara krig mot Nazityskland. Detta gäller än i dag, särskilt i ljuset av Trumps valförlust. President Bidens rivstart ger därför anledning till efterlängtad optimism i USA men även för oss i Europa, skriver Hans Wallmark och Göran Montan.

Ända sedan President Obama har den amerikanska politiken präglats av låsning i kongressen vilket har gjort det nästan omöjligt att genomdriva politiska initiativ via lagstiftning. Därför tvingades både Obama och Trump att kringgå kongressen via presidentdekret som på förenklad kanslisvenska kan beskrivas som ”operativa instruktioner för federala myndigheter” och fördelen är att de är lätta att genomföra. Nackdelen är att de saknar lagstiftningens tyngd och hållbarhet. Efterföljande president kan snabbt och enkelt upphäva dem och denna möjlighet har utnyttjats flitigt i samband med maktväxling.

Presidentdekret i sig är inget nytt, utan har funnits sedan USA grundades. Flest utfärdade President Roosevelt med 3 721 under tolv år i Vita huset och efterföljande presidenter utfärdade drygt 200 dekret var per mandatperiod. Deras faktiska betydelse har dock ökat givet det politiska dödläget i Kongressen och ingenting tyder tyvärr på någon snar förändring.

Biden har hittills signerat nära 50 dekret. Det hela lär fortsätta och visar att han menar allvar med sina kampanjlöften om ett mer inkluderande USA. Vi som ser ett öppet och engagerat USA som avgörande för samarbetet i det internationella samfundet gläder oss åt att Bidens USA har återvänt till Parisavtalet och världshälsoorganisationen WHO. Biden förnyade och förstärkte samarbetet med NATO och återtog därmed USA:s viktiga roll som den fria världens ledare.

Även om nästkommande president mycket väl kan riva upp och till och med reversera Bidens dekret spelar de fortfarande en viktig roll för den inhemska moralen, USA:s förtroende utomlands och kontrasten mot tidigare administration. Detta framgick tydligt under Bidens inledande telefonsamtal med olika världsledare där Putin för första gången på fyra år mötte en amerikansk president som konfronterade honom för attacker på amerikansk IT-infrastruktur och rysk opposition men som även vill förlänga kärnvapenavtalet START. Biden försäkrade NATO-chefen Stoltenberg om den transatlantiska länkens betydelse för kampen mot det ryska hotet och denna försäkran förstärktes i efterföljande samtal med ledarna för Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Stormningen av Kapitolium och Rysslands kontinuerliga underminering av val och den politiska stabiliteten i USA och Europa visar att demokratins grundvalar inte är starkare än dess företrädare och försvarare. Vi kan inte ta den för given utan vi måste ständigt stå upp för den, säkerställa att lagstiftning anpassas vid behov och bekämpa och beivra ickedemokratisk verksamhet så tidigt som möjligt. Med Ronald Reagans ord: ”Friheten är alltid endast en generation från utplåning. Vi får den inte med modersmjölken utan vi måste kämpa för den, försvara den och föra den vidare till våra barn. Annars tvingas vi tillbringa vår ålders höst med att berätta för våra barn om hur det var att leva i frihet, i något som kallades demokrati.”

Med Biden vid rodret återkommer hoppet om tätare, fördjupat och förbättrat samarbete mellan USA och Europa. Den nye presidenten vet att internationellt samarbete är nyckeln för att kunna möta och lösa svåra gemensamma problem som miljöförstöring och klimatförändringar, bekämpning av befintliga och framtida pandemier, och säkerhetspolitiska hot från Kina och Ryssland.

Hans Wallmark (M) är Vice ordförande Utrikesutskottet och Göran Montan (M) är fd riksdagsledamot, Skåne