En Svensk Linje

Vid moderaternas partistämma kommer en utrikespolitisk plattform att debatteras och fastställas. Det är första gången på många år som detta sker och utgångspunkten är en orolig omvärld, konstaterar Hans Wallmark

För två år sedan antogs en försvarspolitisk inriktning som därmed markerade att förändringsarbetet inom det sakområdet kunde redovisas. Enligt den mätning som görs av svenska folkets förtroende för partierna är Moderaterna åter det mest uppskattade ifråga om försvarsfrågor

Utrikespolitiskt markeras en Svensk Linje: Grundportalen är att Sveriges utrikespolitik ska utgå från svenska intressen. Det handlar om en värderingsbaserad utrikespolitik i kontrast till den plakatpolitik som präglat regeringen de senaste fem åren.

Utgångspunkter för omvärldsanalyserna har varit: Globalisering, urbanisering, klimatet och nya tekniker som AI som förändrande krafter. Till det kan adderas de skiften som kommer i och med hur Brexit förändrar läget i Europa, en allt mer oförutsägbar hållning från USA genom president Trump, Rysslands aggressiva hållning och Folkrepubliken Kinas tydliga maktambitioner.

Den naturliga utgångspunkten för oss måste vara vårt närområde. Det handlar om Östersjön och Arktis. Den självklara arenan är EU. De regionala samarbetena i norra Europa kan byggas ut och fördjupas. Med Storbritanniens utträde ur EU är det viktigt att finna nya format. Försvars- och säkerhetspolitiken är något som förenar oss där länder i den norra flanken med närhet till Ryssland särskilt har anledning att komma samman. Hit hör Norden och Baltikum, UK, Nederländerna och Tyskland. Annat som förenar är också miljö och att värna frihandeln.

Särskilt viktigt blir att mejsla fram en hållning gentemot Folkrepubliken Kina. Det gäller att vägledas av insikten att det inte bara är en enpartistat med allt vad det innebär när landet agerar hemmavid i Asien utan också när vi möter det i olika former i Sverige och övriga Europa.

Flera EU-länder blir allt mer beroende av Kina. På många håll har en växande kinesisk ekonomi och kinesiska investeringar varit välkomna i en tid när Europa genomgått en finanskris och en period av låg tillväxt. År 2012 etablerades ett mer formellt samarbete, numera känt som 17+1 mellan Kina och länder i Central- och Östeuropa. Elva av de europeiska länderna är EU-medlemmar. När enskilda stater blir allt mer beroende av Kina riskeras dock möjligheten till EU-gemensamma ageranden att försvåras. Det är därför av stor betydelse att EU solidariskt motverkar påtryckningar, liksom angrepp, mot enskilda medlemsstater som på egen hand svårligen kan hantera relationen till Peking.

Det svenska näringslivet och den fria forskningen drabbas i dag av spionage och industriella stölder som går att knyta till den kinesiska staten. Det är av stor vikt att Sverige förmår skydda näringslivet i allmänhet och innovativa teknikföretag i synnerhet. Det hot som svenska försvarsunderrättelsemyndigheter beskriver är mycket oroande. Inte minst när svensk teknologisk kompetens kan ha en militär användbarhet. Lagen om kinesiska medborgares underrättelseplikt liksom ett förhållningssätt med oklara gränser mellan vad som är civilt och militärt leder till utmaningar för svensk forskning. En viktig fråga att bevaka framöver är hur vi hindrar personer med koppling till kinesisk underrättelsetjänst att ges tillträde till känslig forskning.

I Europas omedelbara närområde rasar nu strider. Turkiet angriper Syrien. Kurdiska styrkor som tidigare bekämpat Isil/Daesh har svikits. Även andra grupper hotas. Risken är stor att portarna öppnas till de interneringsläger och fängelser som hyser stridande för det så kallade kalifatet så att de kan ta sig ut och åter gripa till vapen och ägna sig åt obeskrivliga grymheter. Det är därför inte längre meningsfullt att fortsätta förhandlingarna med Turkiet om ett kommande EU-medlemskap. Landet lever inte upp till de förväntningar som måste ställas, utöver de nu pågående striderna kan en fortsatt allvarlig tillbakagång ifråga om demokrati och rättsstat noteras.

De senaste åren med FNs säkerhetsråd oförmöget att agera i samband med svåra internationella konflikter visar på behovet av reformer. Givet de saker som det rapporterats om får ingen tvekan råda om nolltolerans mot sexuella övergrepp, korruption och andra brott inom FN och dess organ.

En påtaglig positionsförflyttning inom M är också att reformbehovet av bistånd understryks. Det är dags att gå från dagens utgiftsmål till en mer överblickbar långtidsbudget med fokus på resultat. Det innebär att vi i moderaternas budgetförslag kommer att väga detta utgiftsområde mot andra, precis som när det gäller allt annat. Det är inte rimligt att just detta kan växa obehindrat med ett enprocentmål som drivande kraft. Det kräver också ett reformerat Sida där myndigheten dimensioneras och organiseras givet övergången till fyraåriga biståndsramar och de prioriteringar vi pekar ut.

Inom utrikespolitikens område: En Svensk Linje med sin utgångspunkt i landets intresse och värnande våra värderingar.

Hans Wallmark är riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Moderaterna