Erik Alm; Om äktenskapsdemokrati
1984
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Socialdemokraterna försvarar löntagarfonderna och många andra kollektivistiska förslag med argumentet att de skulle ge ”ekonomisk demokrati”. De säger
att ekonomisk demokrati råder när de
ekonomiska besluten fattas av demokratiskt valda organ. Det är dock inte den
enda eller ens den bästa definitionen av
vad som bör avses med begreppet ”ekonomisk demokrati”.
Som en jämförelse kan man något studera äktenskapsmarknaden. Idag fungerar den så, att ett demokratiskt valt organ beslutar om vilka regler som skall
gälla på marknaden. Därefter agerar
medborgarna själva och beslutar genom
privata avtal vem som skall gifta sig med
vem och när.
En logisk socialdemokratisk förkämpe
för ”ekonomisk demokrati” kan naturligtvis inte acceptera detta. Under fältrop om demokratisering av äktenskapsmarknaden och fördömanden av det cyniska system, där den starkaste och
bäste får välja först, medan den svage
blir utan och där enskilda par tillåts bildas utan föregående beslut av demokratiskt valda organ, kräver han ”äktenskapsdemokrati”. Ett särskilt demokratiskt organ bör utses, vilket beslutar om
vem som -skall gifta sig med vem. Alla
enskilda initiativ fördöms som odemokratiska och förbjuds.
Socialdemokraterna är dock inte helt
logiska. De ”sanningar” de kämpar för
inom ekonomin gäller ej inom äktenskapsmarknaden. Om det beror på att de
äktenskapsdemokrati
själva inser hur dumt :’äktenskapsdemokrati” skulle vara eller om det bara
beror på att de inte tror sig kunna få en
politisk majoritet för denna reform, vet
de bäst själva. Vi andra vet, att ”äktenskapsdemokratin” inte är demokratisk,
och med lite eftertanke inser vi att samma sak gäller socialdemokraternas variant av ”ekonomisk demokrati”.
Den verkliga ekonomiska demokratin
fungerar som dagens äktenskapsmarknad. Ett demokratisk organ fastställer de
ekonomiska spelreglerna, men överlåter
åt medborgarna själva att genom privata
avtal fatta de enskilda ekonomiska besluten.
Planverket sätts att fastställa normer
för det äktenskapliga samlivet. Socialstyrelsen tillsätter kontrollanter för att se
till att normerna efterlevs. En ”angiverilag” stiftas enligt vilkel’l man på heder
och samvete skall intyga att ens grannars
samliv överensstämmer med det demokratiskt beslutade. Avdelningen med
”Sammanlevde ni helt eller delvis…” le·
vereras färdigifylld på deklarationsblanketten. ”Äktenskapsbrott” omdefinieras till att avse brott mot myndigheternas beslut om den äktenskapliga samlevnaden. En särskild kommission mot äk·
tenskapsbrott tillsätts med uppgift att
finna på nya metoder att avslöja
”svarta” äktenskap och separationer.
Allt detta och mycket därtill borde socialdemokraterna föreslå om de vore logiska.
Erik Alm
att ekonomisk demokrati råder när de
ekonomiska besluten fattas av demokratiskt valda organ. Det är dock inte den
enda eller ens den bästa definitionen av
vad som bör avses med begreppet ”ekonomisk demokrati”.
Som en jämförelse kan man något studera äktenskapsmarknaden. Idag fungerar den så, att ett demokratiskt valt organ beslutar om vilka regler som skall
gälla på marknaden. Därefter agerar
medborgarna själva och beslutar genom
privata avtal vem som skall gifta sig med
vem och när.
En logisk socialdemokratisk förkämpe
för ”ekonomisk demokrati” kan naturligtvis inte acceptera detta. Under fältrop om demokratisering av äktenskapsmarknaden och fördömanden av det cyniska system, där den starkaste och
bäste får välja först, medan den svage
blir utan och där enskilda par tillåts bildas utan föregående beslut av demokratiskt valda organ, kräver han ”äktenskapsdemokrati”. Ett särskilt demokratiskt organ bör utses, vilket beslutar om
vem som -skall gifta sig med vem. Alla
enskilda initiativ fördöms som odemokratiska och förbjuds.
Socialdemokraterna är dock inte helt
logiska. De ”sanningar” de kämpar för
inom ekonomin gäller ej inom äktenskapsmarknaden. Om det beror på att de
äktenskapsdemokrati
själva inser hur dumt :’äktenskapsdemokrati” skulle vara eller om det bara
beror på att de inte tror sig kunna få en
politisk majoritet för denna reform, vet
de bäst själva. Vi andra vet, att ”äktenskapsdemokratin” inte är demokratisk,
och med lite eftertanke inser vi att samma sak gäller socialdemokraternas variant av ”ekonomisk demokrati”.
Den verkliga ekonomiska demokratin
fungerar som dagens äktenskapsmarknad. Ett demokratisk organ fastställer de
ekonomiska spelreglerna, men överlåter
åt medborgarna själva att genom privata
avtal fatta de enskilda ekonomiska besluten.
Planverket sätts att fastställa normer
för det äktenskapliga samlivet. Socialstyrelsen tillsätter kontrollanter för att se
till att normerna efterlevs. En ”angiverilag” stiftas enligt vilkel’l man på heder
och samvete skall intyga att ens grannars
samliv överensstämmer med det demokratiskt beslutade. Avdelningen med
”Sammanlevde ni helt eller delvis…” le·
vereras färdigifylld på deklarationsblanketten. ”Äktenskapsbrott” omdefinieras till att avse brott mot myndigheternas beslut om den äktenskapliga samlevnaden. En särskild kommission mot äk·
tenskapsbrott tillsätts med uppgift att
finna på nya metoder att avslöja
”svarta” äktenskap och separationer.
Allt detta och mycket därtill borde socialdemokraterna föreslå om de vore logiska.
Erik Alm