Erik Thyselius: Klimatrörelsen har ett antisemitproblem
Richard David Precht är Tysklands största popfilosof och har ett eget program som sänds i en av de största public servicekanalerna (ZDF). Genom åren har han gjort utsägelser om alltifrån coronaviruset (inte värre än influensa), USA-valet 2020 (Trump blir återvald) och Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina (Kiev kommer att falla inom några dagar). Att Prechts prognoser sällan slår in har inte varit ett problem för hans status som überintellektuell. Tvärtom, frestas man tillägga.
Tills nu. I spåren av de vedervärdiga terrorattackerna mot Israel förklarade Precht i en podcast att ortodoxa judar av religiösa skäl endast arbetar med ”diamanthandel” och i ”finansbranschen”. Hans parhäst Markus Lanz, programledare för ett av Tysklands största debattprogram, fyllde i att det måste vara jobbigt att bara ägna sig åt att ”be hela dagarna”. ”Det kan inte vara en särskilt kärleksfull Gud som kräver att han ska förhärligas från morgon till kväll”, fortsatte Precht. Efter massiv kritik valde ZDF att klippa i samtalet efter att ha publicerat en icke-ursäkt på Twitter (FAZ 16/10).
Precht och Lanz salongsantisemitiska provprat är naturligtvis illa. Tyvärr vittnar demonstrationerna till stöd för Hamas och mot Israel i flera tyska städer att problemen Europa står inför är långt värre än vad många av oss förmodligen vill erkänna. I huvudstaden Berlin jublade människor på gatorna i stadsdelen Neukölln strax efter att terrordådet blev känt för omvärlden. En efterföljande illegal demonstration under söndagen (15/10) på Potsdamer Platz kunde inte upplösas av polisen förrän efter flera timmar. Demonstranterna var helt enkelt för många. Hatramsor mot Israel tilläts därför ljuda över torget under lång tid. Bilderna på hur judestjärnor målats på bostäder i staden får det att vända sig i magen.
Även klimatorganisationen Fridays for Future (FFF) har haft sin beskärda del av antisemitiska skandaler. På Twitter anklagade FFF:s internationella konto i redan början av året Israel för att bedriva ”nykolonialism” och för att vara en ”apartheidstat”. Varför en klimatorganisation överhuvudtaget måste ha en åsikt i Israelfrågan är värt att fundera över. En granskning av tidningen Jüdische Allgemeine visade att kontot drevs av en liten grupp aktivister, varav ett antal av dessa hade en extremt fientlig inställning till Israel (3/8).
Talespersonen för FFF i Tyskland, Elisa Bas, anklagade nyligen på sin Instagram ordföranden för Judiska centralrådet för att underblåsa en ”pogromstämning” mot palestinier i landet. En grotesk anklagelse som följer en antisemitisk idé som går ut på att byta plats på offer och förövare. Värt att nämna är också att Bas fått förtroendet av public servicekanalen SWR att ratta ett Instagramkonto vars syfte det är att lyfta invandrade kvinnors perspektiv. Bas, som också deltog i demonstrationen på Potsdamer Platz, har idag tagit bort alla sina sociala medier (Focus 17/10).
Terrordådet har blixtbelyst antisemitismen i det tyska samhället – och västvärlden i stort. Det handlar bevisligen inte om något randfenomen. Den sträcker sig från upphöjda personers antisemitiskt färgade okunskap om judiskt liv till rent judehat som spys ut på gator, torg och i sociala medier. Att så många människor öppet vågar ge uttryck för antisemitism är inget annat än ett mörker. Samhället, som det så fint brukar heta, måste möta detta. Frågan är hur.
Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TV:s Panelen/SNB