Ett ödesval i väster

I tisdags gick medborgarna i USA till val, ett val som ofta har
beskrivits som ett ödesval, det handlade om nu eller aldrig. Det stora
engagemanget bland medborgarna märks tydligt inte minst i det höga
valdeltagandet. Valdeltagandet var det högsta på 120 år, konstaterar Margareta Cederfelt, på plats som valbevakare.

Det stora intresset för valet har också märkts generellt i samhället. Alla
personer jag har träffat har på olika sätt uttryckt åsikter om och visat
engagemang i valet. Jag har inte träffat en ända person som uttryckt att
de inte avsåg att rösta.

Det som engagerat mest var och är självklart valet av president, Biden
eller Trump. Valdagen den tredje november handlade dock om många fler
val och också konkreta politiska förslag. I tisdags röstade väljarna,
utöver på den presidentkandidat de ville se som sin företrädare, på en
tredjedel av ledamöterna till Senaten, ledamöter till
Representanthuset, guvernörer, domare och sheriffer i delstaterna. I
Michigans fanns även ett förslag om att legalisera marijuana på valsedeln.

I skrivande stund, tre dagar efter valet, pågår fortfarande räknandet av
de avgivna rösterna. Trump utropade sig redan före valet till dess
vinnare, ju närmare valdagen kom desto tydligare ändrades
argumentationen till ett ifrågasättande av rösternas legitimitet,
framför allt förtidsrösterna. Kan tyckas något ironiskt eftersom
president Trump själv förtidsröstade. Tredje dagen efter valet leder
Biden fortfarande, inte bara i antal direkta röster utan – än
viktigare – i antalet vunna delstater och elektorsröster. Det som kvarstår
att räkna är framför allt förtids- och poströsterna. Andelen post- och
förtidsröster är högre i städernas förorter än i övriga landet.
Generellt tillfaller fler av dessa röster Biden än Trump. Därav att
Trump talar om att stoppa räknandet av post- och förtidsröster.
Ytterligare sent inkomna röster är de som avgivets av militär och andra
utlandsstationerade personer. En annan diskussion är de så kallade ”cure
ballots”, röster där signaturen inte överensstämmer med identifikation.
Dessa kommer troligen att vara föremål för granskning i flera av
delstaterna.

Valrörelsen har präglats av konfrontation och polarisering. Tonfallet
har stundtals varit direkt hatiskt och ifrågasättande. Till största del
är det president Trump som har smutskastat Biden, demokraterna och även uttryckt misstro till de legala strukturerna på alla nivåer i USA.
Åtskilliga av medborgare som jag har talat med har inte känt sig
komfortabla med konfrontationerna utan direkt uttryckt att de tycker att
presidentkandidaterna inte skall vara hatiska och tala negativt om
varandra, utan presentera vad de vill och vad de vill göra. Valrörelsen
har bedrivits utan tydliga valprogram eller uttryck för politisk vilja i
aktuella sakfrågor.

Tre dagar efter valet hör jag allt fler röster höjas för behovet av
enighet, samarbete. Rösterna hörs i media, social media och i
diskussionerna medborgare emellan. Att det behövs politisk enighet och
samarbete för att tackla de problem USA och dess medborgare står inför.

Valet föregicks av farhågor om upplopp och kravaller. I Washington
stängdes stora område runt Vita Huset av, butiker och restauranger i
centrala Washington spikade igen fönster och dörrar samt stängde
verksamheten. Det fanna även oro för våldsamheter i vallokalerna.
Glädjande nog inträffade inget av detta. Valdagen och valnatten var
lugna och fridfulla generellt över hela landet.

I det fall president Trump fortsätter att ifrågasätta valets
genomförande, rösternas korrekthet och räknandets giltighet efter det
att de räknats och omräknats är det ytterst högsta domstolen som avgör
valets giltighet. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att
Trump genomdrev ett tillsättande av den vakanta stolen i Högsta domstolen.

Om Trump driver frågan om valets giltighet till sin yttersta än kan
detta vara som att öppna Pandoras ask. I värsta fall kan ett utdraget
ifrågasättande av valresultatet leda till ett ifrågasättande av samtliga
val som gjordes den 3 november.

Covid-19 har präglat hela valrörelsen och valdagen. Alla som har varit
engagerade i en valrörelse, som väljare eller partiföreträdare, är väl
förtrogen med vikten av den personliga kontakten. Under valrörelse har de
personliga kontakterna varit i det närmaste obefintliga på grund av Covid-19.

Valkampanjerna har framför allt bedrivits via sociala media och kommersiella annonser i alla former av media såsom TV, radio, tidningar och Internet. Däremot har traditionell dörrknackning och offentliga möten
varit obefintliga. Vad värre är att Covid-19 har slagit hårt mot den
amerikanska befolkningen. Först och främst förstås i form av sjukdom och
död men också ekonomiskt. Många företag har minskat antalet personal,
stängt eller rent av gått i konkurs. De personer som har förlorat
arbetet har också förlorat exempelvis sin sjukförsäkring. Enligt
statistiken ökar antalet hemlösa och oförmåga att betala barnens
skolavgifter, kriminalitet och narkotikamissbruk ökar. Det enda som kan
göra skillnad till det bättre vad gäller Covid-19 är tillgången till ett
vaccin.

Slutligen hoppas jag att eftervalsperioden får ett snabbt förlopp med
ett värdigt avslut. USA är för många av oss en demokrati där rättsstatens
principer och friheter som politiskt engagemang, mötesfrihet,
tryckfrihet står högt i kurs. Valet 2020 får inte solka ”the American
Dream”.

Margareta Cederfelt är riksdagsledamot (M) och vice president i OSSE PF. Hon har under valet befunnit sig i USA som valövervakare.