Ett skakigt 2019 väntar

2019 kommer trots en del positiva saker dessvärre med största sannolikhet att bli ett skakigt år, konstaterar Hans Wallmark i en säkerhetspolitisk analys av vad som väntar oss efter nyårsfirandet.

Ett nytt år innebär möjligheter till jubileer och hågkomster. 2017 stod Finland i centrum för firandet med sina då 100 år som självständig stat. 2018 är det glädjen över formandet av de tre baltiska republikerna Estland, Lettland och Litauen för ett sekel sedan.

2019 kommer trots en del positiva saker dessvärre med största sannolikhet att bli ett skakigt år. Samtidigt som färre lever i fattigdom och fler människor får allt bättre hälsa kvarstår många och svåra realiteter. Oron i vårt närområde kvarstår, fler populister kan komma till makten, världsekonomin är i ett känsligt läge samt ett handelskrig mellan USA och Kina är under uppsegling.

Den 29 mars lämnar Storbritannien EU efter 46 år i unionen. Brexit kommer få kännbara ekonomiska konsekvenser. Det är viktigt med ett nytt partnerskap och inte en dyr skilsmässa. Alla Europas stater behöver en bra relation med UK i tider med geopolitiska spänningar. Sverige kommer inte bara ekonomiskt att påverkas negativt. Vi och britterna har haft många gemensamma ståndpunkter och intressen i EU. För att nå framgång i de frågor Sverige vill driva i EU, som migration, brottsbekämpning och stärkt europeiskt försvarssamarbete, måste en ny och breddad palett skapas av samarbete med likasinnade medlemsstater.

2019 är ett förändringens år i EU. En ny kommission kommer att utses efter den som leds av Jean-Claude Juncker. Dessutom kommer det efter Mario Draghi utses en ny ordförande för den Europeiska centralbanken. Framförallt är det Europaparlamentsval 26 maj.

Med stor sannolikhet kommer valet präglas av ett lågt valdeltagande (43 procent 2014). Detta är problematiskt i vilket val som helst ur ett legitimitetsperspektiv. Men givet kombinationen lågt valdeltagande och de senaste årens framgångar för populister i demokratier världen över finns det anledning att oroa sig för att aggressiva EU-motståndare gör ett framgångsrikt val.

Nästa år går också världens största demokrati Indien till val. Landets BNP spås gå om Storbritanniens. Ändå är det inte i huvudsak Indien som stjäl rubrikerna från Asien. Nordkoreas ledare Kim Jong Un har gått från att på Twitter bråka med USAs president Donald Trump om vem som hade den största kärnvapenknappen till att under 2019 ha möjlighet att bli den första Nordkoreanska ledare att besöka grannlandets huvudstad Seoul. Under 2019 är det meningen att Kim Jong Un ska nedmontera Nordkoreas kärnvapenarsenal och i utbyte få säkerhetsgarantier och fredliga relationer med USA. Frågan är om vi kommer se verkliga resultat, det finns redan oroande tecken att det tas lätt på avgivna löften från diktatorns sida.

Ett Kina på frammarsch kommer göra allt det kommande året för att tysta ned minnet av protesterna på Himmelska fridens torg för 30 år sedan i sommar. Tusentals kineser och studenter som inspirerades av Gorbatjovs glasnost och perestrojka massakrerades 1989. Med hjälp av artificiell intelligens fortsätter kinesiska censorer i dag under Xi Jinping att krympa utrymmet för kinesiska frihetskämpar.

I takt med att Kinas ekonomi vuxit har landets internationella anspråk och inflytande ökat. Landet moderniserar och bygger ut sin militär vilket ändrar maktbalansen i Asien. I Sydkinesiska havet utmanar Kina genom att bygga baser på konstruerade öar. Stora satsningar görs också på nya militära områden som cyberförsvar. Allt detta bidrar till en upprustningsspiral i regionen och sprider stort obehag hos många länder i närområdet inklusive ett Australien som utgör en nära allierad till Europa.

Kina är inte som andra länder! Där finns ett eget regelverk och egna företag med kopplingar till militären och det dominerande kommunistpartiet. Det finns all anledning att se till den kinesiska långsiktigheten och de strategiska intressena. Då borde eftertanke ha brukats inför att två av Sveriges mest avancerade halvledarbolag säljs till Kina. USA försöker samtidigt att hindra Kina från att lära sig att tillverka alla avancerade halvledare! Helt klart är att Sverige under 2019 och framåt behöver en ny strategi för kinesiska företag och att tillsammans med EU ta fram ett regelverk för screening av bolag som investerar i Europa. Här måste det finnas en balans mellan å ena sidan frihandel och öppenhet kring företagande och å andra sidan åtgärder som skyddar och bevakar.

2019 firas i april försvarsalliansen Nato 70 år – ett samarbete centralt för EUs och Europas säkerhet. 2009 etablerades också Östliga partnerskapet som är EUs politik för att fördjupa relationerna med sex länder: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Den starka ryska reaktionen har eskalerat och satt partnerländerna – särskilt Ukraina, men också Georgien och Moldavien – under hård press. Det är viktigt att vi fortsätter stödja dessa vars vägval kommer att ha betydande återverkningar på Europas fortsatta utveckling.

Efter Rysslands olagliga annektering av Krim var Sverige ett av de mest pådrivande länderna för att EU skulle införa sanktioner mot angriparen. Försöken under hösten att försvåra fartygstrafik på väg till och från ukrainska hamnar i Azovska sjön måste upphöra. Svenska regeringen ska vara drivande i Europa för att det antas sanktioner mot individer som bär ansvar för det ryska agerandet.

M-ledaren Ulf Kristerssons resonemang i sitt jultal om den gamla nationalstatens roll i vår internationella framtid förtjänar att uppmärksammas. Vi ser en växande klyfta mellan en allt mer urbaniserad och internationaliserad elit å ena sidan och en lokalt rotad folkmajoritet å den andra. Denna klyfta kommer vara ett återkommande tema i världen under 2019 bland annat i form av ökad risk för protektionism. Attacker på pluralismen kommer fortsätta ta sig uttryck av fiender i skuggan som hotar staten, underminerar nationell kultur eller förolämpar den dominerande religionen. Här gäller det för den som både vill värna Sverige och tror på internationellt samarbete att stå upp och försvara demokratin.

Det kommer således finnas gott om arbetsuppgifter under 2019 inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Men också tid för hågkomster, sorgliga årsdagar och vissa jubileer.

Hans Wallmark är riksdagsledamot (M) och ordförande för Utrikesutskottet