Ett stadium för art liberales

Internets stora fördel är också dess största nackdel. Hur förbereder vi oss för att hantera den totala demokratiseringen av kunskap, funderar Eric Luth.

Internet och sociala medier är den totala demokratiseringen av kunskap. Det innebär aldrig tidigare anade möjligheter för människor att tillgodogöra sig information. Det är internets stora fördel. Det är samtidigt dess stora nackdel. I ett ständigt informationslandskap i individualiserade flöden frodas skeva verklighetsuppfattningar. Lösningen kan inte vara att begränsa internet. Lösningen måste gå via ökad kunskap om hur man använder internet. Ett sätt skulle vara att högstadiet görs om till ett artes liberales-inspirerat stadium, där fokus ligger på att förbereda individer för att hantera information i alla dess former.

Artes liberales, eller de fria konsterna, är ett begrepp som uppkom under antiken, formulerat av bland annat Aristoteles. Thomas av Aquino och andra tidigmedeltida- eller renässansfilosofer återupptog idéerna, för att grunda de första fria universiteten. Fokus låg på sju ämnen fördelade på två hjul: det första utgjordes av grammatik, dialektik och retorik, och var den grundläggande nivå som krävdes för att kunna tala, skriva och förmedla kunskap på ett lämpligt vis (enligt decorum).

Det andra hjulet utgjordes av aritmetik, geometri, musik och astronomi och syftade till att tillgodogöra sig kunskap som går utöver sinnesupplevelser. Kort och gott kunskap som kan härledas logiskt snarare än empiriskt. Det är kunskap som handlar om a priori verklighet, verklighet oberoende av våra subjektiva erfarenheter.

Jag vill nu inte hävda att det är exakt dessa ämnen som ska studeras. Flera av dem kan kanske ses som förlegade eller oväsentliga. Det centrala är upplägget. Lärdomen att kunna motta, reflektera kring och formulera kunskap i ett första skede. Och att i ett andra skede kunna sätta in denna kunskap i sitt sammanhang, i en objektiv verklighet. En gedigen bildning är kunskapen att kunna navigera i ett informationssamhälle, att skilja sant från osant och kunna värdera delars förhållande till helheten. Det må låta flummigt, men kontentan är att ett artes liberales-inspirerat högstadieupplägg förbereder ungdomar för att framöver kunna hantera ett stort informationsflöde, genom kritiskt tänkande och kunskapsteoretiska grundkunskaper.

Informationsflöden i sociala och digitala medier ställer högre krav än någonsin på att individer kan kritiskt tillgodogöra sig kunskap. Samtidigt tappar svenska skolan i Pisa-mätningar vad gäller bland annat läskunnighet. Ekvationen är förödande för demokratin. Det senaste året har sett val i Filippinerna, Storbritannien och USA som grundar sig på det som kallas post-sanning: val där sanning är relativt och kan formuleras och sägas ägas av alla. På flera håll har det lett till förödande skapelse av illiberala demokratier. Vi vill hävda att en stor del av relativiseringen och subjektiviseringen av verklighetsbegreppet uppkommer i och med många individers bristande förmåga att tillgodogöra sig information, och många sociala mediers förmåga att bidra till flöden som föder skeva verklighetsuppfattningar.

38 procent av alla artiklar som postades på tre stora högersidor i amerikanska valet var lögner, och motsvarande siffra för jämförbara vänstersidor är 20 procent. Lösningen kan inte vara att begränsa internet, för det är den största demokratiska kunskapsrevolution som har skett sedan införandet av folkskolan. Men utan lösning kommer den demokratiska revolutionen potentiellt kunna leda till demokratins upplösning, eller den post-demokratiska världen.

Lösningen på problemet måste ligga i utbildning och i vidare mening bildning – för ett kritiskt tänkande där individer stärks i sin förmåga att skilja fakta från lögner och kunna igenkänna objektivitet.

Eric Luth är litteraturvetare och iberal debattör