EU-positiva mer intresserade av att rösta

Deltagandet i europaparlamentsvalet tenderar att vara lågt, särskilt bland de grupper som är skeptiskt inställda till unionen. De som tycker att EU går åt rätt håll är mer intresserade av att rösta. Föga förvånande är det Folkpartiets sympatisörer som är mest benägna att göra det. Örjan Hultåker, SKOP, presenterar idag en ny undersökning gjord för Svensk Tidskrift.

Valdeltagandet i förra EU-valet var lågt, bara (46 procent) och röstbenägenheten är låg också inför årets val till EU-parlamentet. Det är visserligen en större andel av valmanskåren (54 procent) som i en SKOP-undersökning tror att de skall rösta i år, men erfarenheten visar att många överskattar sin röstningsbenägenhet.

Av SKOP:s analys framgår att röstningsbenägenheten är densamma bland dem som i svensk politik sympatiserar med det rödgröna blocket (57 procent) som bland dem som sympatiserar med de fyra allianspartierna (57 procent).

Störst röstbenägenhet inför EU-valet har de som i svensk rikspolitik sympatiserar med Folkpartiet (69 procent), Vänsterpartiet (67 procent) eller Miljöpartiet (61 procent).

Röstbenägenheten är svagast bland dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna (51 procent). Men även bland dem som i svensk politik sympatiserar med Moderaterna eller Socialdemokraterna är röstbenägenheten låg (54 procent).

Klicka för en större bild

SKOP ställde frågan, ”Om du skulle rösta i valet till EU-parlamentet. Vilket parti skulle du då rösta på?” Frågan ställdes både till dem som avsåg att rösta och till dem som inte avsåg att göra det.

Liksom i svensk rikspolitik så dominerar Socialdemokraterna och Moderaterna inför EU-valet med Socialdemokraterna i en klar ledning.

När det gäller kampen om att vara tredje största parti är dock skillnaden stor mellan svensk rikspolitik och partisympatierna inför EU-valet. Miljöpartiet är ohotat i kampen om att vara tredje största parti.

I svensk politik utmanas Miljöpartiet av Sverigedemokraterna om rollen som tredje största parti. Inför EU-valet är dock Sverigedemokraterna klart på efterkälken. Såväl Folkpartiet som Vänsterpartiet ligger före Sverigedemokraterna.

Socialdemokraterna och Moderaterna har i dagsläget svårt med mobiliseringen inför EU-valet. Det leder till att partierna är svagare bland troliga röstare än i hela valmanskåren.

Bland dem som avser att rösta är det 29 procent som avser att rösta på Socialdemokraterna i EU-valet och 23 procent som planerar att rösta på Moderaterna. Båda partierna har dock en potential om de lyckas få fler av sina sympatisörer till valurnorna eftersom de är överrepresenterade bland dem som inte skall rösta.

Miljöpartiet (15 procent), Vänsterpartiet (8 procent) och Folkpartiet (7 procent) får relativt höga partisympatier bland dem som avser att rösta pga stark mobilisering.

För övriga partier är det osäkert om deras opinionsstöd räcker för att erövra mandat i EU-parlamentet. Bland dem som avser att rösta är det 6 procent som tror att de skall rösta på Centerpartiet och 5 procent på Sverigedemokraterna. För Kristdemokraterna är det 3 procent och för Piratpartiet 2 procent.
Piratpartiet som var det förra EU-valets stora överraskning ser i dagsläget ut att vara en av de stora förlorarna i 2014 års val. Partiet fick förra gången 7 procent av rösterna och en plats i EU-parlamentet.

Även Folkpartiet ser ut att vara en förlorare i EU-valet. Förra gången var det 14 procent som röstade på Folkpartiet, nu är partiet halverat bland dem som deklarerar att de skall rösta.

I SKOP-undersökningen är det Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet som ser ut att vara de största vinnarna jämfört med valet 2009.

Så ser opinionsläget ut innan EU-valrörelsen har dragit igång. Hur det går på valdagen avgörs i stor utsträckning av mobiliseringen. Vid ett lågt valdeltagande får de olika partiernas förmåga att mobilisera just sina väljare en avgörande betydelse för valutgången. Det gäller i synnerhet de mindre partierna som riskerar att hamna utanför EU-parlamentet.

De som är optimistiska om EU:s utveckling avser att rösta i större utsträckning än de som är pessimister om unionen.

Bland de som tycker att EU utvecklas åt rått håll är det 63 procent som deklarerar att de avser rösta den 25 maj. Bland dem som anser att EU utvecklas åt fel håll är det 53 procent. Allt annat lika så talar det till fördel för de partier som är EU-positiva.

Lägst röstbenägenhet har de som saknar uppfattning om hur EU-utvecklas. Bland dem som inte vet huruvida EU utvecklas åt rätt eller fel håll är det bara 36 procent som tror att de skall rösta i valet till EU-parlamentet. Det finns ett samband mellan engagemang och kunskap om EU:s utvecklingstendens.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP

Undersökningen finansierades av Sverige i Europa.

Undersökningen genomfördes mellan den 9 februari och 5 mars. Antalet svar var 1 109. Urvalet ur befolkningsregistret. Datainsamlingsmetod tele-SKOP. Telefonintervjuer samt kompletterande postala enkäter till dem som inte kunde nås per telefon.

Frågorna som ställdes var:
Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. Vad tror du? Kommer du att rösta i EU-valet i maj?
Om du skulle rösta i valet till EU. Vilket parti skulle du då rösta på
Tycker du att EU utvecklas åt rätt eller fel håll.

Frågan om parti ställdes till alla oberoende av om de tänkte rösta.