EU-val 2014
Dags att begrava myterna om frihandelsavtalet

I veckan fortsätter förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. De tänkbara vinsterna är enorma men kritikerna tycks bli allt fler. Christofer Fjellner visar varför de har fel.

Denna vecka träffas EU:s och USA:s förhandlare för den fjärde förhandlingsomgången om världens största frihandelsavtal. Ett sådant avtal skulle bli den bästa krisåtgärd som EU har infört sedan den ekonomiska krisens början, och de tänkbara vinsterna är enorma. Men för varje förhandlingsrunda verkar kritikerna bli fler. Vissa har fakta, men myterna dominerar. Avtalet kan skapa tusentals nya jobb i Sverige, det är därför dags att spräcka de myter som nu sprids.

Mest debatt är det kring mekanismen för att lösa tvister mellan investerare och stater, ISDS. ISDS är inte, som det ofta hävdas, ett verktyg för företag och mörka krafter att köra över demokratiskt fattade beslut. Tvärtom är det ett sätt att garantera att länder respekterar grundläggande rättsprinciper. ISDS finns eftersom vi inte har ett bindande globalt regelverk för investeringsskydd, och därav heller ingen global domstol som upprätthåller investerares rättigheter. Ett sådant skydd måste finnas i den här typen av avtal för att de ska vara värda något.

Sverige har i dag ISDS-klausuler i det 50-tal handelsavtal vi har tecknat, med huvudsakligen utvecklingsländer. För även stater måste hålla sig till lagar och ingångna avtal, oavsett om de är stora eller små, fattiga eller rika. Därför bör vi givetvis även kräva samma skydd för investeringar mellan EU och USA. Men exakt hur skyddet bör se ut är naturligtvis en knäckfråga. Därför är det välkommet att EU-kommissionen har lovat att se över reglerna för att säkerställa att de orosmoln som dykt upp inte blir verklighet.

Ett annat hett diskussionsämne har varit våra höga miljö- och hälsostandarder. Man hävdar att våra lagar kommer att luckras upp och att den europeiska marknaden kommer att fyllas med miljö- och hälsoskadliga varor. Det finns ett enkelt och lugnande svar på denna oro: Nej, det stämmer inte.

EU:s höga standarder kommer fortsätta att vara lika höga. EU kommer endast att förhandla om de miljö- och hälsolagar där båda parter har likvärdiga regleringar som tjänar samma syfte, men där vi använder olika metoder eller mätstockar. I dessa fall kommer båda parter erkänna den andra partens metoder och mätstockar genom det som kallas “mutual recognition” utan att på något sätt sänka standarden.

Dessutom hävdas det att TTIP sker på bekostnad av resten av världen. Detta stämmer inte heller. Det många verkar ha glömt är att ett avtal mellan EU och USA inte bara är bra för oss svenskar, européer och amerikaner. Det är bra för hela världshandeln. Produktion och värdekedjor är så pass globaliserade i dag, och onödiga handelshinder tas bort genom avtalet.

Detta gör det ännu enklare för övriga världen att handla med EU och USA. Och det är nästan detta som är det mest fantastiska med avtalet. EU och USA:s kamp för mer frihandel sinsemellan beräknas leda till en ökad handel på 100 miljarder euro – i resten av världen. Detta innebär att ju fler jobb som skapas i EU och USA, desto högre tillväxt och ökat välstånd får resten av världen, inte minst utvecklingsländerna.

Men många skyller på att detta inte spelar någon roll då allmänheten inte får ta del av någon information, och att det i stället är storföretagen som styr förhandlingarna och att resten av samhället lämnas utanför. Transparens är givetvis oerhört viktigt, något annat kan jag inte hävda. Men faktum är att förhandlingarna om TTIP är de mest transparenta frihandelsförhandlingarna EU någonsin inlett. Under varje förhandlingsrunda hålls ett speciellt möte där allmänheten bjuds in för att diskutera förhandlingarna. De närvarande är representanter från företag och branschorganisationer, men även representanter från civilsamhället och miljöskyddsorganisationer.

Att förhandlarna är intresserade av att höra vad företagen tycker är i sig inte så konstigt. Syftet med avtalet är att undanröja handelshinder, och företagen är utan tvekan bäst lämpade att berätta vilka handelshindren är. Vill vi ha ett bra resultat för EU kan vi inte kräva att just EU:s förhandlare ska tvingas spela med helt öppna kort mot sina amerikanska motparter. Jag har själv förhandlat flera lagstiftningsärenden med just de politiker som kräver ännu mer transparens, och jag kan lova att de inte ger bort de ess de har i rockärmen.

När underskrifterna på TTIP har torkat kommer avtalet bli världens största frihandelsavtal, som för samman världens två största ekonomier. Det är det bästa stimulanspaket man skulle kunna föreställa sig. De tänkbara vinsterna är enorma. Det är dags att begrava konspirationsteorierna för gott. Något annat har vi inte råd med.

Christofer Fjellner är europaparlamentariker (M) och ledamot av utskottet för internationell handel.