EU-val 2014
EU-medlemskap är framtiden för Ukraina

EU:s utvidgningströtthet är farlig, skriver Arba Kokalari, sexa på moderaternas EU-valsedel. Det östliga partnerskapet har inte blivit mer än ett partnerskap, men Rysslands invasion visar att det behövs tydliga löften om att Ukraina på sikt är välkommen som medlem.

Rysslands invasion i Ukraina chockade en hel värld. Efter Georgienkriget 2008 och Kosovokriget 1999 står vi plötsligt igen på randen till ett nytt krig i Europa. EU har lutat sig tillbaka när det gäller att säkra freden och gett tandlösa löften till Ukraina och andra länder i vårt närområde som behöver EU:s stöd som mest. Ett ekonomiskt stödpaket från EU är bara en kortsiktig lindring i denna kris. EU måste helhjärtat finnas där för Ukraina med ett långsiktigt samarbete som har sitt mål att i framtiden påbörja samtalen om ett ukrainskt medlemskap i EU.

Utvidgningen är ett av EU:s mest framgångsrika projekt och har sedan 1950-talet visat sig vara ett viktigt verktyg för fred. Men de senaste åren har allt fler EU-länder tröttnat på att fortsätta utvidga EU. Vissa EU-länder tycker att utvidgningen är färdig, andra vill pausa den. Sverige är ett av få EU-länder som starkt förespråkar fortsatt utvidgning av EU.

2008 initierade Alliansregeringen tillsammans med den polska regeringen EU:s Östliga partnerskap som skulle stärka och fördjupa relationerna med EU:s östliga grannländer, däribland Ukraina. Detta initiativ var viktigt för att knyta dessa länder närmare Europa, och det var ett svar på dessa länders vilja om att samarbeta mer med EU. På grund av utvidgningströttheten bland många EU-länder har Östliga partnerskapet förblivit endast ett partnerskap utan tydliga löften om att dessa samarbetsländer i framtiden kan vara en del av EU.

Samtidigt har vi sett att Ryssland under flera år rustat för en egen union, Euroasiatiska unionen, för att återigen öka sin makt och sitt inflytande över de före detta sovjetrepublikerna som idag står utanför EU.

Men EU:s utvidgningströtthet är farlig. Dels för freden, för arbetet att stärka mänskliga fri- och rättigheter i vårt närområde och dels för vår ekonomi, eftersom vi missar chansen att öppna upp EU för fler marknader som skulle skapa fler jobb och utveckling.

Länderna i EU:s Östliga partnerskap som Ukraina, och de länder på Balkan samt Turkiet som aspirerar på EU-medlemskap har historiskt sett stått i dragkampen mellan öst och väst och mellan odemokratiska och demokratiska styren. Denna dragkamp ser vi fortfarande idag med Rysslands aggressiva hållning gentemot sina grannländer.

EU:s ledare har enats om ett stödpaket till Ukraina på 100 miljarder kronor för att dämpa Ukrainas akuta ekonomiska situation. Men ett stödpaket räcker inte för att långsiktigt skapa fred och frihet i Ukraina. Och den ryska regimens hunger att kontrollera sina grannländer kommer inte att avta.

EU måste öppna dörren för Ukraina och erbjuda ett framtida EU-medlemskap när de uppnått kriterierna. Det ukrainska folket har i månader demonstrerat och många har offrat sina liv för att få bli en del av det fria Europa, istället för en del av Rysslands kleptokrati. Det är dags att EU tar sig ur tröttheten, börjar lyssna på folkets rop på riktigt och se till att bidra till långsiktig fred och frihet i Europa. Det vinner vi alla på.

Arba Kokalari (m) är kandidat till Europaparlamentet.

Foto: Andreas Alfredsson