Europeisk vänstersväng med ny GroKo?
Efter SPDs kongress beslutat att välja om Martin Schulz och ge honom mandat att förhandla om med CDU/CSU blir en sådan GroKo allt sannolikare. Den nya stora koalitionen blir mindre, i alla fall om man ser till stödet från väljarna eftersom alla tre ingående partier fick kraftigt minskat väljarstöd i valet. Anders Ydstedt ger oss senaste nytt från Tyskland.
Der Spiegel kallar det en förlorarnas koalition, en koalition som bara hålls ihop av rädsla för väljarna (Der Spiegel nr 49/2017). Återstår att se hur detta kommer att prägla den politiska inriktningen.
Som omvald SPD-ordförande valde Martin Schulz att hålla en appell EUs framtid som gick ännu längre än Macrons linjetal dagarna efter det tyska valet. Det ser tyvärr ut som min prognos från dagarna efter valet om att Merkel och Macron ”kommer att sätta press på SPD, att för ”EUs bästa”, ändå gå in i en GroKo?” (Högt EU-spel för ny GroKo?).
Förhoppningarna om en Jamaika-koalition föll ihop FDP valde att lämna förhandlingarna. Många är så klart besvikna på att det inte blev en koalition med liberalerna som då åtminstone hade inkluderat en valvinnare. Vänner i CDU har berättat att formen för avhoppet, att bara ta sin rock och gå, retad upp många. Men i sak gjorde Christian Lindner sannolikt rätt bedömning av. Lindner summerade förhandlingarna i FAZ som att FDP skulle bidra med regeringsunderlag för en svart-grön koalition, att denna skulle ha karaktären av en fortsatt stor koalition med gröna inslag och ha några enstaka FDP-ministrar (FAZ 21 november).
Lindner: ”dass wir der Mehrheitsbeschaffer für ein im Kern schwarz-grünes Bündnis hätten werden sollen“. ”den Charakter einer Fortsetzung der großen Koalition mit grünen Akzenten und mit einigen FDP-Ministern gehabt“.
För Merkels regeringskansli är det helt enkelt praktiskt med en fortsatt stor koalition. Chefen för Kanzleramt Peter Altmaier, som utformade CDUs förlorande valagenda, liknar en minoritetsregering som tvingas söka stöd för varje politiskt förslag med en ”lumpsamlare” som försöker få ihop tillräckligt varje dag för att klara sig. Die Welt kallar Altmaiers uttalanden som arrogans mot väljarna (Die Welt 1 december).
I en artikel i Axess tidigt i våras gjorde jag en ytterst felaktig förutsägelse om den tyska valrörelsen. Att valet skulle handla om politikens innehåll och att Merkel därmed skulle få svårt. Nu valde väljarna istället bort både SPD och CDU/CSU men förlorarna kommer sannolikt ändå att fortsätta regera. Mycket talar för att en ny GroKo innebär ytterligare ett steg till vänster i Tyskland och ett stöd för ökad överstatlighet i EU. Många som ser en fortsättning för Merkel som en garant för trygghet i en värld präglad av Trump och Brexit bör tänka efter ett varv till, inte minst med tanke på att Macron och Tsipras tillhör de som uppmanat Schulz att samarbeta med Merkel (FAZ 3 december). Till det kommer att garanten för en stabil ekonomisk politik Wolfgang Schäuble redan lämnat posten som finansminister.
Jag hoppas jag hade lika fel i september i Svensk Tidskrift som i jag hade i april i Axess. Alla lösningar är bättre för demokratin än en stor koalition.
Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift