Exit Tyskland?

Idag börjar den internationella säkerhetskonferensen i München. Det finns onekligen gott om säkerhetspolitiska konflikter att diskutera i år, men värdlandets allt mer tillbakadragna roll i de försvarspolitiska samarbetena får inte passera obemärkt, menar Anders Ydstedt.

Hotbilderna i östra Europa går inte längre att avfärda som tillfälliga med ockupation av Krim och ett lågfrekvent krig i östra Ukraina. Chefen för säkerhetskonferensen, Wolfgang Ischinger, sa häromdagen att ”vi har inte sedan Sovjetunionens fall haft en så hög risk för militära konflikter mellan stormakterna”. Avståndet mellan militärledningarna i Washington och Moskva är avgrundsdjup (FAZ 180216)

Men konferensen ger också anledning att fästa ögonen på Tysklands roll på den säkerhetspolitiska scenen. I förra veckan presenterades koalitionsfördraget mellan CDU, CSU och SPD och en sida ägnas försvarsmakten och en halv åt NATO. Avsnittet om försvarsmakten inleds med att förklara att försvarsmakten är underställd förbundsdagen, därefter följer en genomgång av de aktuella uppdragen i Nordirak, Afghanistan och Mali. Därefter följer av ett långt avsnitt om försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare där en särskild agenda för attraktivitet och personalstrategi utlovas. Men koalitionsfördraget saknar helt uppgifter om hur Tyskland ska nå upp till NATO-målet om att satsa två procent av BNP på försvaret. Idag tillhör Tyskland den undre halvan bland Natoländerna. Bara USA, Grekland, Estland, Storbritannien, Rumänien, och Polen klara idag målet.

Financial Times ifrågasätter om Tyskland verkligen har förmåga att försvara sig självt. Tyska trupper slåss runt om i världen men saknar resurser. (FT 180215)

Ibland gör Tyskland som Sverige, fast med mycket större insats. Tyskland har avskaffat värnplikten och skickat militär utomlands men resurserna räcker inte till. Sedan 1990 har försvarsstyrkan minskat från 500 000 till 180 000. Av Tysklands sex ubåtar av modell 212A kan enligt FT inte en enda lämna hamn och av 244 stridsvagnar är bara 105 i drift. I valrörelsen motsatte sig Martin Schulz ökade satsningar på försvarsförmågan. Militären ska ha vara väl utrustad men Tyskland ska inte upprusta, var parollen („Wir wollen Ausrüstung, aber keine Aufrüstung.“). Det kan bli svårt för den nya regeringen att nå upp till NATO-målet.

Natochefen Stoltenberg har nyligen uppmanat samtliga NATO medlemmar som inte når upp till två-procentsmålet att se över sina budgetar till senast 2024. Det återstår att se om han särskilt pekar ut Tyskland när han nu talar i München.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift