Farbror med jultidningar. Femton år tror jag visst att jag var
Jag sålde jultidningar ett par dar
Med ett minnesvärt omen.
Femton år tror jag visst att jag var
När jag steg in i vuxendomen.
Sådant kan ske ödsligt eller parvis
Plötsligt eller gradvis.
En av de dörrar jag ringde på
Öppnade hon och log
Hon måste ha varit kring trettiotvå
Då jag framför henne stod.
Här är den beställda jultidningen!
Å, så bra, sa hon, och log igen.
Å så var det betalningen!
Javisst ja, sa hon, min vän.
Fram kom då hennes son
Femårig liten grabb,
Fick pengarna som lån
Men var inte snabb.
Ge nu farbror betalningen,
Det är vad jag minns.
Det hon sa till telningen.
Vilket märkligt kvinns.
Första dagen som farbror
Vid en främmande ytterdörr.
Det är nästan så jag tror
Farbröder var yngre förr.
Veckopoeten