Flera vinster med att avskaffa värnskatten
Fler arbetade timmar för höginkomsttagare bör vara en central målsättning i svensk politik, skriver Nima Sanandaji, som ser starka skäl att avskaffa värnskatten i denna kommentar till Erik Bengtzboes artikel förra veckan.
Erik Bengtzboe skriver att Nya Moderaterna inte enbart kan ”sätta antalet arbetande timmar som utgångspunkt för politiken” och efterfrågar förändring och förnyelse. Därför efterlyser han att värnskatten avskaffas, så att en signal sänds till ungdomar ”att det är bra att utbilda sig, arbeta och att man förtjänar sin egen framgång”. Det ligger helt klart en poäng i att avskaffad värnskatt kan ha en viktig signaleffekt. En rad studier visar dessutom att skatten är så skadlig för samhällsekonomin att den inte ens fyller sitt syfte att öka de offentliga intäkterna.
Men det kan vara värt att påpeka att antalet arbetade timmar i sig är tillräckliga skäl för att ta bort värnskatten. Värnskatten medför i kombination med andra skatter att staten lägger en nästan 70-procentig spärr för den med hög inkomst som överväger att jobba en timme extra eller istället ta ut lite mer ledighet. Om konsumtionsskatterna också räknas in får den som betalar värnskatt bara behålla drygt en fjärdedel av varje ny tjänad 100-lapp.
Därför är det inte överraskande att svenska höginkomsttagare arbetar relativt lite jämfört med dem i andra länder. Personer med höga inkomster arbetar mindre än det europeiska genomsnittet och hela 10 procent mindre än i Frankrike, Storbritannien och Spanien. Gapet till USA är hela 20 procent. Samhällsekonomin skulle vinna mycket på att minska på dessa gap, genom att förmå dem med längst utbildning och erfarenhet på arbetsmarknaden att arbeta lite mer.
Bara någon enstaka procents ökning i arbetstid skulle leda till en tillväxt på flera miljarder kronor per år. Om ett avskaffande av värnskatten kan uppmuntra höginkomsttagarna att arbeta bara 1-2 procent fler timmar kommer reformen bli självfinansierande. Arbetade timmar är i sig således ett tillräckligt argument för att avskaffa värnskatten. Avskaffande av skatten kommer som bonus också att öka incitamenten till utbildning, karriärutveckling och entreprenörskap.
Trots allt är inte den enda utmaningen i arbetslinjen att uppmuntra de som annars står utanför arbetsmarknaden att komma i arbete, utan också att stimulera de som redan bidrar mycket till samhällsekonomin att bidra lite mer. Samhället har mycket att tjäna på att stimulera personer som redan har nått höga positioner med trygga löner att arbeta lite mer, eller rentav ta risken att bli entreprenörer. Det är nämligen denna grupp som tenderar att ha talangerna och kunskaperna som krävs för att driva fram innovativa lösningar, starta nya gazellföretag och driva fram forskning i världsklass. Fler arbetade timmar för höginkomsttagare bör vara en central målsättning i svensk politik, som tyvärr lätt glöms bort.
Nima Sanandaji är medförfattare till rapporten ”En arbetslinje för höginkomsttagare” (Skattebetalarnas Förening).