För kvinnor av kvinnor

Lena Gustafsson och Ulrika Sedell
Bortom Glastaket
Liber 2015

”Är det inte dags för barn snart?”

Kvinnor pratar med kvinnor. Det är fokus på familj, relationer, boende och föräldraskap.

Män pratar med män. Jobb diskuteras. Rekryteringar, affärer och nästa steg uppåt på karriärstegen. Affärs- och jobb-apparna är samlade i en prydlig mapp på smart-telefonens skrivbord, med skrattande barn i bakgrunden.

Ja, det är att dra saker till sina ytterligheter, men när after work-glasen är tömda och nätverksträffarna är avslutade placerar vi kvinnor duktigt in varandra i fack.

Vi matar varandra med bilder över hur det ”ska” vara. Bloggar och instagramflöden svämmar över av bilder på hembakade barnkalasbufféer som skulle göra Finlandsfärjornas dito gröna av avund. Och det är inga pappor som står med kakfaten i famnen med tindrande ögon.

”Det orangea kuvertet brinner bra det också”, skriver en väninna som bildtext till ett fotografi som visar hennes pensionsbesked på instagram. En liten ap-emoji håller för ögonen och i nästa bildruta är ångesten borta.

Var är bilden av Pensionsmyndighetens blankett filtrerad i lo-fi, där han fyllt i att han för över sin premiepension till henne följt av en tumme upp-emoji?

När media fick nys om att Ebba Busch Thor (KD) är gravid blev det genast fokus på det – inte på ett eventuellt partiledarskap. På Bokus topplista över de fem mest sålda ekonomi- och ledarskapsböckerna är samtliga skrivna av män.

Hur blev det såhär?

Maria Hemström-Hemmingsson, huvudsekreterare i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet pratade om jämställdhet och pensioner i ett samtal i P1 morgon i slutet av 2014.

– Vi har fortfarande en uppfattning i samhället om att en bra kvinna är en mamma som tar hand om sina barn – en bra man försörjer sin familj.

Men så finns det de andra. Kvinnorna som inte dricker smoothies under glastaket de själva håller upp över sina huvuden. Eller jo, det må hända att de dricker smoothies på altanen – men jobbmailen kollas samtidigt.

Elisabeth Massi Fritz är brottsmålsadvokat och vd för sin egen advokatbyrå. Hon är den första kvinnan som presenteras i Lena Gustafssons och Ulrika Sedells utmärkta bok Bortom Glastaket, där 26 kvinnor på ledande positioner öppenhjärtigt delar med sig av erfarenheter och tips.

Massi Fritz får frågan: ”vad skulle du säga till dem som är på väg att göra en chefskarriär idag?” och att läsa hennes svar är som att äta smultron för första gången, eller lära sig cykla.
”Planera också din karriär i tidsperioder och delmål. Vad behöver du göra först för att sedan nå nästa steg?”

Boken är en guldgruva. Helena Källerman, vd för Sweco Position beskrivs som en Pippi Långstrump. Hennes budskap: ”Det finns inga glastak, så ta för dig bara”.

Men om det inte finns några glastak, varför är den här boken då den första i sitt slag? Att läsa den är en lika skrämmande som ljuvlig upplevelse. Här finns inga röda plakat som kräver kvotering. Här berättar 26 kvinnor om sina karriärer. Hur de tagit sig fram, hur de leder. De berättar om mentorer och bollplank, om relationer och respekt. De betonar hur viktigt det är att nätverka. Men här berättas också om vad vi kvinnor gör mot varandra.

Torborg Chetkovich, vd och koncernchef för Swedavia är inne på spåret, att kvinnor, ofta yngre, inte ser det som en självklarhet att kvinnor ska göra karriär. ”Många undrar över min karriärväg och vad min man tycker om den. Jag får den frågan lite för ofta och det gör mig bekymrad… Jag brukar säga till dessa kvinnor att de ska stanna upp och känna efter vad de behöver”.

Tidningen Chef presenterade förra året en undersökning, där 566 kvinnliga chefer fått frågan om vad som får dem att tacka ja till chefsjobb. Bättre villkor och stöd på jobbet, en personlig utvecklingsplan, en coach eller mentorsprogram är några exempel. ”Mycket forskning om kvinnliga chefer visar att de ofta blir lämnade ensamma och inte har samma stöd och nätverk som männen har”, kommenterar Anna Wahl, som är professor i genus, organisation och ledning på KTH.

Bara en av tio hade svarat att möjlighet till barnpassning eller städhjälp som löneförmån hade fått dem att acceptera en ny tjänst.

Fredrik Hillelson, koncernchef för rekryteringsföretaget Novare har tillsatt 140 chefer de senaste fem åren och säger till Chef att det är vanligt att kvinnor tackar nej på grund av att tajmingen är fel. ”De får inte ihop livspusslet”.

Men varför läser vi inte i tidningar och tidskrifter om kvinnor som förhandlar om villkoren och sedan säger ja? Är kvinnor sämre på att förhandla än män? Nej, men männen måste också säga ifrån om det ska till en förändring antalet kvinnor på chefsposition, menar Hillelson.

Att män och kvinnor tillsammans måste agera, gäller sedan gammalt. Den känsliga punkten flera av kvinnorna i Bortom Glastaket tar upp, är just kvinnors ansvar för sin egen ekonomi och framtid.

Helene Hasselskog, som är vd för Antenn Consulting menar att begrepp som ”dålig tajming” och ”betala ett högt pris” är någonting kvinnor behöver stryka ett streck över. ”Jag vet av egen erfarenhet att det går att kombinera barn och karriär, men vi behöver tydliggöra vinsterna med det. Kvinnor som jag tjänar egna pengar, försörjer barnen och skapar vår egen pension. När vi kvinnor bestämmer oss för att det är vårt ansvar och ingen annans att vi ska ha en dräglig försörjning, först då kan vi bli jämställda. Det är klart att en massa andra faktorer också spelar in, men pengar är väldigt centralt i det här med jämställdhet och om vi på allvar menar att jämställdhet är viktigt kan vi inte överlämna det ekonomiska ansvaret till männen”.

Caroline Ottosson, verksamhetschef och ställföreträdande generaldirektör vid Trafikverket trycker på samma ömma punkt som Chetkovich och Hasselskog. ”Jag har under årens lopp fått en del pikar om vad jag försakar, som till exempel ”har du inte koll på vad dina barn gör? Ibland blåser kommentarerna förbi, men när något är jobbigt i livet så får det fäste. Och de kommer alltid från kvinnor. Aldrig från en man. Det här visar att vi inte kommit speciellt långt, och man kan undra om det inte är typiskt kvinnligt att inte applådera den som kliver ur traditionella mönster. Även nu när tjejer utbildar sig och yrkesarbetar så verkar det finnas en bild av att de ska dofta hembakade bullar och ha det välstädat, och på något sätt kliver inte alla ur den bilden själva”.

Bortom Glastaket behövs. Den behövs på politiska kontor. Den behövs på företag. Den behövs i skolor.

Och den behövs på soffbord, avfotograferad och instagrammad med en spänd biceps-emoji som enda bildtext.

Solveig Voyce är chefredaktör och ansvarig utgivare på Säffle-Tidningen. Hon gick Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola 2013.