Försvarsfrågan: Ett starkt försvar för att säkra freden

För några dagar sedan – i skarven mellan att riksdagen rundar av arbetsåret för att gå ut på valrörelse och årets upplaga av Almedalen – presenterade Moderaterna en försvarspolitisk rapport med syfte att återta en ledande roll i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Hans Wallmark skriver om rapportens huvuddrag och bevekelsegrunder.

Rapporten har väckt uppmärksamhet och resulterat i flera utvecklande och givande kommentarer. Av och till kommer det e-post efter att någon läst det närmare 50 sidorna långa dokumentet. Tanken var att presentera konturerna av en realistisk politik som har förutsättningar att samla ett brett stöd efter valet i september. Det har varit och är en inbjudan till ett samtal om innehåll.

Utgångspunkten är ett ”Sverige i fred”. Att vi alla ska kunna leva våra liv som vi själva vill och att ingen utomstående ska kunna tvinga oss att ändra på vårt sätt att leva och vara. Som människor och som samfund. Det handlar om vår gemensamma kultur, identitet och vårt samhällsskick. Ett starkt och tydligt försvar är inte till för att söka kriget utan att säkra freden. Samtidigt måste vi alltid ha beredskap för det yttersta och också varje dag ta strid för Sveriges intressen på många olika slags arenor.

Auktoritära stater och antagonistiska krafter utgör hot mot fred och mot vårt sätt att leva. Mot dessa får vi inte stå undfallna vilket vi smärtsamt lärt oss från det blodiga 1900-talet och de brott mot mänskligheten som begicks av det förra århundradets totalitära regimer såsom Nazityskland och Sovjetunionen. Då som i dag utmanas vi av icke-demokratiska och militaristiska stater, liksom terrororganisationer, vilka inte tvekar till att bruka våld som politiskt redskap.

Den oro vi i dag möter runt om i vår omvärld, där populistiska och extremnationalistiska yttringar får vind i seglen, har försvagat den för freden och friheten så viktiga transatlantiska länken. En stark allians mellan demokratierna i Europa och Nordamerika är en förutsättning för en stark världsordning baserad på öppenhet och rättsstat. Den måste värnas.

När vi blickar österut ser vi Kinas växande globala roll på den geopolitiska arenan. En stat där kommunistpartiets överlevnad är den centrala utgångspunkten för landets inrikes- och utrikespolitiska handlande står i kontrast till vår syn på relationen mellan stater, grundad i folkrätten. Häri ligger en ideologisk konflikt då vi genom historien sett hur länder som styrs genom centralplanering tenderar att föra en aggressiv politik gentemot grannländer och omvärld.

På vår egen kontinent finns Vladimir Putins regim som annekterar och ockuperar grannländer. Resultatet är över 10 000 döda och 20 000 skadade i striderna i Ukraina. Det finns anledning att använda rätt ord för att beskriva läget, det pågår ett krig i Europa i dag!

Vi moderater står upp för den europeiska ordningen för fred och säkerhet såsom den formulerades i Helsingfors 1975. Vi betonar särskilt den betydelse som klassiskt liberala principer om frihandel och demokrati har för freden liksom nödvändigheten av militär styrka och kollektiva säkerhetsgarantier till skydd för vårt öppna samhälle. Det är med denna omvärldsutblick och liberalkonservativa ideologiska grund som vi i dagarna tydliggjort vårt partis försvarspolitiska program med konkreta förslag för en stärkt försvarsförmåga.

Fred är inte detsamma som pacifism och historien har visat hur förmåga till avskräckning är en förutsättning för avspänning. Ronald Reagan sammanfattade väl hur ”styrka, inte svaghet, är den säkraste garanten för fred.” Sverige behöver en starkare försvarsförmåga, både militärt och civilt, för att säkra freden i en tid av ökade hot, asymmetriska angrepp, påverkansoperationer, cyberattacker, artificiell intelligens och geopolitiska förändringar.

För en långsiktig och trovärdig förstärkning av det svenska försvaret behöver anslaget ökas. Vi moderater vill fördubbla försvarsanslaget jämfört med dagens nivåer så att Sverige på tio års sikt ligger i linje med Nato-standarden på två procent av BNP. Liksom på andra områden i samhället måste skattebetalarnas pengar givetvis respekteras och användas på bästa sätt. Med en historiskt stor anslagsökning som vi vill se blir god ekonomisk styrning än viktigare, liksom att ett ökat anslag ska leda till ökad förmåga och att försvaret ges långsiktiga planeringsförutsättningar.

Som ett trovärdigt alternativ i försvarspolitiken vill vi moderater vara tydliga med att de närmsta åren inte kommer präglas av någon större genomgripande utbyggnad av det svenska försvaret. Snarare betonar vi vikten av att den redan beslutade krigsorganisationen ska verkställas. Det inriktningsbeslut riksdagen ställt sig bakom och som gäller sedan 1 januari 2016 måste färdigställas. Vid besök på regementen och andra delar av Försvarsmakten runt om i landet märks tydligt vilka konsekvenserna blir när regeringens budget inte ligger i linje med inlämnade underlag. Det finns en stor frustration över bristen på besked om en ekonomisk bana för kommande år. Moderaterna har i vårt budgetförslag för 2019-2021 skjutit till 18 miljarder extra med det tydliga målet att ambitionen i 2015 års försvarsbeslut ska uppnås och att Sverige klart visar sin vilja att axla ett ökat försvarsansvar. Parallellt med detta vill vi inleda planeringen för en långsiktig förmågeökning.

En grundförutsättning för en stärkt försvarsförmåga är att Försvarsmakten kan rekrytera och behålla kompetent personal. Det finns i dag varningar för en bekymmersam utveckling där allt för många officerare tappas. Detta är en stor utmaning som måste lösas under de närmsta åren för att vi ska kunna utbilda nya soldater och sjömän. Moderaterna kommer därför öronmärka resurser till bättre förmåner och villkor för anställda i försvaret. Vid försvarsbeslutsperioden 2026-2030 vill vi se en större krigsorganisation där 8000 värnpliktiga grundutbildas varje år. Detta ställer stora krav på Försvarsmaktens roll som arbetsgivare.

I en tid med snabb teknikutveckling och nya former av hot behöver forskningsbudgeten utökas. Vi ser behov av att inrätta en ny specialistskola för cyberområdet samt etablera ett digitalt hemvärn.

Vi vill förstärka armén. Från den försvarsbeslutsperiod som inleds 2021 ska en tredje mekaniserad brigad inrättas i Skåne samtidigt som en lättare brigad i Stockholmsområdet och en förstärkning av stridsgruppen på Gotland komma på plats. Därtill vill vi utöka specialförbanden i Arvidsjaur och Karlsborg samt se de 48 Archerpjäserna förbandssatta under perioden fram till 2025. På marinsidan vill vi moderater att Sverige inleder anskaffningen av nästa generations ytstridsfartyg, tillför robotluftvärn till korvettsystemet samt utökar antalet ubåtar till sju stycken fram emot 2030. Flygstridskrafterna ska under kommande försvarsbeslutsperiod bestå av cirka 100 Jas Gripen. Således behöver vi i närtid ta beslut om att behålla ett antal av dagens Jas Gripen C/D under längre tid än planerat.

En allt mer betydelsefull del av det svenska försvaret är Hemvärnet, som med sin folkförankring och snabba förmåga till mobilisering stärker vår beredskap. Moderaterna vill göra Hemvärnet till en egen försvarsgren med ett utökat ansvar för skydd av vital infrastruktur samt en utökad numerär.

Med ett försvarsanslag på två procent av BNP blir Sverige också mer Nato-kompatibelt. Tillsammans med en ökad nationell förmåga är ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen det bästa sättet att säkra fred och frihet i Östersjöregionen. Som en del av Natos kollektiva försvar med solidariska försvarsgarantier med 29 andra länder och en gemensam försvarsplanering stärks den krigsavhållande förmågan i vårt närområde. Under kommande mandatperiod vill vi låta en ny utredning ta upp frågan om hur en Nato-anslutning ska gå till rent praktiskt. För Moderaterna är det viktigt att stå upp för principen att vi i Sverige själva beslutar om våra säkerhetspolitiska vägval utan räddhågsna sidoblickar mot Kreml. Ett Nato-medlemskap är även en fråga om internationell solidaritet; att Sverige står upp för folkrätten och våra grannländers suveränitet. Vi är tydliga med att Baltikums sak är vår och att vi delar säkerhetsläget och den nya av Ryssland försämrade normalbilden i Östersjön tillsammans.

Under nuvarande mandatperiod har en rad brister i den nationella krisledningsförmågan uppdagats. I början av juli är det ju också ett år sedan media avslöjade säkerhetshaveriet vid Transportstyrelsen med vad allt det som då kom att uppdagas. Med komplexa hot och risker krävs en fungerande statlig krisledningsorganisation för strategiska beslut och hantering av allt från militära hot och cyberattacker till psykologisk krigföring och energitillgång. Vi föreslår därför att ett nationellt säkerhetsråd under statsministern inrättas med uppgift att vara knytpunkt för frågor om rikets säkerhet i bred bemärkelse.

Vi moderater står alltid upp för den privata äganderätten och den fria företagsamheten. Samtidigt ser vi i dag hur sårbart vårt samhälle är då auktoritära stater utnyttjar vår öppenhet genom att använda investeringar för att skapa politiskt inflytande över andra länder. Vi ser en ökad hotbild där både det offentliga Sverige och näringslivet drabbas. Således är det troligtvis nödvändigt att införa ett nationellt regerverk som ytterst ger möjlighet att stoppa investeringar när rikets säkerhet äventyras. Nordstream 2 visar hur civila projekt kan ha en allvarlig säkerhetspolitisk bäring.

Moderaterna vill göra försvaret starkare för att säkra freden. I en tid av populism och skev nationalism är det ytterst betydelsefullt att vi tydligt står upp för, och är beredda att försvara, våra värderingar och vårt fria, demokratiska samhälle. Så tar man långsiktigt ansvar för Sverige.

Hans Wallmark är riksdagsledamot och Försvarspolitisk talesperson (M)

Läs alla delar i serien här.