Försvarsfrågan: Försvaret måste anpassas till den snabba teknikutvecklingen

Samtidigt som den operativa förmågan måste stärkas genom ökad tillförsel av mängdmateriel, fler värnpliktiga och mer övningsverksamhet behöver Försvarsmakten också anpassas till en snabb teknisk utveckling på global nivå. Denna teknikutveckling är starkt präglad av ökad automation, robotik och artificiell intelligens, och kommer i grunden att förändra det moderna slagfältet, skriver Pål Jonson och Adam Schelin.

Teknikutvecklingen kommer även i grunden att förändra det moderna slagfältet.

Genom Moderaterna och Kristdemokraternas gemensamma budget tillförs nu de medel som Försvarsmakten har äskat för perioden 2019 till 2021. De höjda anslagen är avgörande för att stärka den svenska försvarsförmågan.

Försvarspolitikens viktigaste uppgift är att här och nu öka den operativa förmågan i krigsförbanden och intensifiera arbetet med totalförsvaret. Ytterst eftersom den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde fortsätter att försämras. Risken för att Sverige utsätts för ett väpnat angrepp kan inte uteslutas vare sig på kort eller längre sikt.

Men samtidigt som den operativa förmågan måste stärkas genom ökad tillförsel av mängdmateriel, fler värnpliktiga och mer övningsverksamhet behöver Försvarsmakten också anpassas till en snabb teknisk utveckling på global nivå. Denna teknikutveckling – ibland kallad den fjärde industriella revolutionen- är starkt präglad av ökad automation, robotik och artificiell intelligens.

Teknikutvecklingen kommer även i grunden att förändra det moderna slagfältet. Det kommer att leda till mer användning av exempelvis drönare, autonoma system på marken, i luften och under ytan samt bättre fjärrstridsförmåga och mer avancerade cyberangrepp.

Sverige riskerar att falla efter på det militärtekniska området om denna utveckling inte bemöts. Under det senaste årtiondet har Försvarsmaktens anslag för forskning och teknikutveckling reducerats med närmare 70 procent från ca. två miljarder ner till ca. 600 miljoner per år.

Genom den nya försvarsbudgeten vidtas åtgärder för att bryta den här trenden. För det första stärks nu Försvarsmaktens anslag för forskning och teknikutveckling för första gången på närmare två årtionden. Det är helt nödvändigt om Försvarsmakten ska ha förutsättningar att hänga med i den snabba teknikutvecklingen.

För det andra tillförs även Totalförsvarets forskningsinstitut ytterligare anslag för utökad säkerhetspolitisk- och militärteknisk forskning. Det behövs i en allt mer svårförutsägbar omvärld.

För det tredje får Försvarsvarets radioanstalt mer pengar för att stärka cyberförsvaret. Som ett av världens mest digitaliserade länder är Sverige extra sårbart inom cyberområde.

Men det finns även bättre förutsättningar för europeiskt samarbete som Sverige bör bejaka för att långsiktigt stärka sin försvarsförmåga. EU har nyligen inrättat en försvarsfond som ska delfinansiera gemensamma europeiska militära teknikutvecklingsprojekt. Försvarsfonden ska bidra till att bättre koordinera de satsningar som görs på detta område i Europa. Det är avgörande för att minska onödigt dubbelarbete och dela på utvecklingskostnaderna mellan ländernas försvarsmakter.

Tyvärr har regeringen agerat långsamt och yrvaket när försvarsfonden och de militära utvecklingsprojekten sjösattes. Det finns t.ex. knappast något annat EU-land som varit så återhållsamt i deltagandet av antalet utvecklingsprojekt. Detta trots att Sverige – i förhållande till sin storlek – har den starkaste försvarsindustriella basen inom hela EU och därmed goda förutsättningar för att inta en ledande position.

Den snabba tekniska utvecklingen behöver bemötas genom effektiva åtgärder både på nationell och europeisk nivå. Annars riskerar Sveriges försvarsförmåga på sikt att falla efter. Moderaterna och Kristdemokraternas gemensamma budget är ett steg i rätt riktning.

Pål Jonson är Moderat riksdagsledamot för Värmland och Adam Schelin är aktiv i MUF Värmland och student vid Försvarshögskolan