Framtiden väntar inte
Stefan Fölster och Johan Kreicbergs (red)
Framtiden väntar inte. Om världen och Sveriges välstånd
Ekerlids 2011
Ingen tidningsläsare kan ha undgått den hyllning av svensk ekonomi som har fyllt ekonomisidorna i landets dagstidningar de senaste månaderna. Finansminister Anders Borg kostade på sig att konstatera att ”Sverige är Europas nya tigerekonomi” och tidningarna fyllde på med rubriker som ”Svensk ekonomi i tigerklass” och ”Svensk ekonomi står stark”.
Onekligen är det imponerande att svensk ekonomi står så stark samtidigt som många länder i Europa brottas med svag tillväxt och stora underskott. Sverige är i ett läge där många ekonomiska indikatorer pekar uppåt: Stark orderingång i industrin, ökande sysselsättning, hög ekonomisk tillväxt och starka offentliga finanser.
Allt är alltså frid och fröjd? Nja, inte riktigt. Trots att Sverige i grund och botten är ett välmående land saknas verkligen inte problem att ta itu med. Vi har en skola där nästan en fjärdedel av eleverna som går ut grundskolan saknar fullständiga betyg. Vi har fortfarande en relativt hög arbetslöshet – där speciellt ungdomar har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Och vi har en arbetsmarknad som skapar allt färre högkvalificerade jobb i jämförelse med EU som helhet.
Vi lever också i ett land där nya företag har svårt att växa på grund av en brist på riskkapital och en exportindustri som tappar andelar på många marknader. Faktum är att Sverige de senaste trettio åren tappat kraftigt i OECD:s välståndsliga. 1970 var vi ett av OECD:s rikaste länder men jämfört med länder som Norge, USA och Schweiz har vi på några decennier blivit märkbart fattigare. Egentligen är detta märkligt för ett land med så ypperliga förutsättningar. Sverige ligger i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling. Vi är också ett av de länder i världen som satsar mest på utbildning i förhållande till BNP. Så vad är det egentligen som har gått fel?
Stefan Fölster och Johan Kreicbergs försöker i den här boken ge svar på ovanstående frågeställning. Deras budskap är att Sverige är ett land i uppenbara behov av reformer om vi skall kunna säkra vår konkurrenskraft på längre sikt. Trots all satsning på forskning är vi till exempel dåliga på att omsätta forskningen i praktiken; få forskningsprojekt vid universiteten resulterar i nya företag. Och trots att vi är ett så rikt land har svenska småföretag märkligt svårt att hitta finansiering för att få möjlighet att växa. Paradoxalt nog finns det gott om kapital, det är bara det att kapitalet till stor del är koncentrerat till offentlig sektor och till pensionsbolag.
Bokens titel anspelar tydligt på att det nu verkligen inte, trots dagens goda ekonomiska situation, är läge för AB Sverige att slå sig till ro och vila på lagrarna. Istället för att satsa på att ytterligare minska en redan låg statsskuld bör vi satsa för att säkerställa landets internationella konkurrenskraft på lång sikt. Och timingen kunde inte vara bättre. I ett läge med fortlöpande överskott i statsfinanserna och hög tillväxt har vi ett gyllene tillfälle att genomföra angelägna strukturreformer. Bland författarnas förslag finns reformer inom såväl utbildning och forskning som arbetsmarknad. Strategiskt viktiga skattesänkningar som sänkt kapitalinkomstskatt och bolagsskatt, och möjlighet till riskkapitalavdrag för privatpersoner som investerar i onoterade bolag förs också fram.
Det är ingen tvekan om att Fölster och Kreicbergs, tillsammans med sina medskribenter har skrivit en tankeväckande bok som varmt kan rekommenderas till alla som är intresserade av ett mer långsiktigt perspektiv på svensk ekonomi. Hittills har deras budskap om reformer fått begränsat utrymme i medierna, och det kanske inte är något att förundras över: att ropa ”vargen kommer” i tider av ekonomisk yra brukar inte tas emot särskilt väl. Men den här bokens budskap förtjänar att tas på allvar, och om inget görs nu när de ekonomiska möjligheterna för reformer finns, vad händer då med Sveriges långsiktiga konkurrenskraft? Skall vi tänka kortsiktigt eller långsiktigt?
Axel Lindhe är civilekonom, fil.kand i statsvetenskap och frilansskribent.