Fred E. Foldvary, Daniel B. Klein; Ny teknik försvagar staten
2003
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Ny teknik
försvagar staten
1 av Fred E. Foldvary och Daniel B. Klein
Man kunde tänka sig att ny teknik ökar möjligheterna att centralisera
kunskap, men det blir tvärtom. Ny teknik gör verkligheten där ute så
mycket mer komplex och svårförståelig.
B
ESLUTSFATTARE VID Konkurrensverket kan
förbättra marknadens funktionssätt endast
om de känner marknaden. För att kunna
välja bland olika policyalternativ måste de
känna till vad som skulle hända i varje enskilt
fall. Detta kunskapsproblem existerar även för beslutsfattare vid Post & Telestyrelsen, Läkemedelsverket, och så
vidare. Gör ny teknologi kanske myndighetsutövarnas
kunskapsproblem mer hanterbart? Eller gör den det mindre hanterbart?
Ett av de klassiska ekonomiska argumenten emot
politiska interventioner är att bara du känner till det finstilta i ditt liv. Bara du känner till de föränderliga detaljerna. Bara du kan veta. Ekonomer som Adam Smith
och Friedrich Hayek drog slutsatsen att det bästa sättet
att dra fördel av marknadens möjligheter är att lämna
individer fria att handla utifrån sina personliga kunskaper, sitt vetande.
tarna. Tekniken ökar ju kapaciteterna hos alla ekonomins aktörer och förstärker kopplingarna mellan dem.
Helheten blir mycket mer komplex än någonsin tidigare.
Tekniken ökar beslutsfattarnas informationskapacitet
Men på samma gång kompliceras det som beslutsfattarna söker kunskap om. En ekonomi är mer komplex
när den har fler medlemmar och mer interaktion dem
emellan. Där finns också en större variation av produkter, en finare fördelning av arbete och kapitalvaror och
mer och mer varierad kommunikation mellan människor. Förändringstakten accelererar.
Arbetare, arbetsledare och kunder känner till sina
lokala produkter och förhållanden. Där finns intuitiva
färdigheter, information och kommunikation som inte
ens de involverade parterna är helt medvetna om och
skulle kunna artikulera fullt ut. Varje persons kunskap
förändras varje dag. Så inte ens om beslutsfattarna hade
en arme av datainsamlare vore det möjligt att hålla dataMen kanske kan ny teknik ge
beslutsfattare det vetande de behö-
ver? Den nya tekniken ökar informationskapaciteten hos samhällsplanerare och myndigheter. Kan
myndigheter och beslutsfattare
numera därför förbättra markna- ”Helheten blir mycket
baserna ajour, än mindre att tolka
dem för att skapa en sammanhängande och användbar interventionspolitik.mer komplex än
någonsin tidigare.”
Det är inte fråga om att ha bättre
datainsamling och större datorer.
Den grundläggande realiteten är att
den genom sina möjligheter att styra, reglera och kontrollera ekonomin?
Det finns de som hävdar att det enda vi behöver göra
är att se till att beslutsfattarna är goda människor som
arbetar för allas vårt bästa. Betyder det att vi nu kan
koppla av och låta statsmaktens teknikförstärkta kompetens arbeta för oss?
Nej. Adam Smith och Friedrich Hayek insikter är
fortfarande av avgörande betydelse. För teknikens
framsteg förstärker också argumentet för att avreglera
marknader, oavsett de fördelar tekniken ger beslutsfatstörre komplexitet gör processer än mer svårförståeliga.
”Data” förutsätter ett klassifikationsschema, en formulering av kategorier, en praktik där beslut fattas om vad
som ska räknas som vad. Större komplexitet gör varje
tolkning av helheten mindre komplett och mindre slutgiltig. Det ekonomiska kosmos är ovetbart därför att
kategorierna av varor och tjänster blir så sammansatt
och relationerna dem emellan omöjliga att tolka på ett
meningsfullt sätt av en centralmakt.
Eftersom den svåraste delen av vetande inte är att ha
rätt fakta, utan att tolka fakta rätt, leder den komplexit/l
)>
~
I
)> :
rrm
lSvenskTidskrift 12ooJ, nr 61 lEJ
w
_J
_J
:<(
I
:::2:
<C
t/)
tet som ny teknik för med sig till att informationskapaciteten hos policymakaren överträffas. Ekonomin är mindre styrbar, inte mer.
Förutom för uppenbara fall av systematisk skada,
såsom luftföroreningar, blir iden att centrala beslutsfattare kan fundera ut hur de kan förbättra resultaten av
decentraliserat, frivilligt beslutsfattande mer och mer
diskutabel. I sin Nobelföreläsning kallade Hayek den förutsättningen ”den (falska) förespeglingen av vetande.”
Ekonomin är som de komplexa mönster som uppstår på en skridskobana. Hayek kallade det för en spontan ordning, eftersom alla aktörer – konsumenter, investerare, anställda, arbetsledare, entreprenörer – planerar
och agerar spontant på basis av sina lokala villkor. Liksom på skridskobanan finns det ordning på marknaden,
så att resurser används och allokeras på det sätt som
människor bevisligen vill. Mat från hela världen dyker
snyggt förpackad upp i din lokala affär, och människor
)Il;: )j,11Y ULl l )’III::I’:I:!IHJUI II,<II )ollllh… lllt:U Ut: lldlll)l,.d Vl.ll UIIUt:I …<I)LdU Hogt:ll,
r avst;:.r hon dj fril.n sin fnhet) Varfor avhander hon s1g denna makt och underr s•g en :~.nnan makts herravålde och cv:lng~ Det uppenbara svaret ar att aven
on 1ar en sadan r~Htighet i naturtdhttlndet. ar .ltnjutandet ilv den mycket osakert
lyckas pendla från många ställen till många destinationer
utan att en central hand styr över dem.
När man begrundar hur den komplexa sociala världen fungerar, vet man i själva verket väldigt lite bortsett
från en motståndskraftig maxim: Om de som deltar i en
aktivitet gör så frivilligt, förbättrar troligen var och en
sina villkor. Ju mer komplext systemet är, ju mer skeptiska bör vi vara inför påståenden om vetande som går
utöver och emot denna maxim.
ÖVERSÄTTNING C. STERN.
Fred Foldvary (ffoldvary@scu.edu) och Daniel Klein
(dklein@scu.edu) är ekonomiprofessorer vid Santa Clara University
i Kalifornien och redaktörer för ”The Halt-Life of Policy Rationales:
How New Technology Affects the Old Policy Issues” (Cato Insti·
tute/ New York University Press, 2003). Daniel Klein är också associerad forskare vid Ratioinstitutet.
tand•~ uc au for andras ntr·åni. For eftersom alla ar hka mycket harskare som hon sptv,
mar r a herm ~ 1a1 like och de flesa mte st1okt handlar efter ratt och billighet. ar hennes egensond’ • Texter i urval av • Mattias Bengtsson och Johan Norberg
la av fruktar sr.lndiga farot. Det ar heller tnte utan slul som hon sOker sig till och ar vtlhg au Frihetens klassikerta tg eu >lmhalle med andra. 1rr> red tum ,, .amrr>.ln eller lV’SCt Ht gara det for au
’Stdtgt skyd :la ltv. f1 thet och tillgångar, som /<1& ger den gemensamma beteckningen
jom ManntSkl.. -s stora och huvudsakltga syfte. nar de sluter stg samman i stater
u !ler Stg und~r en styrelse, ir d~rfor .att skydda sin egendom. Har bttster det 1
et 1 n:uurttllstinde: FOr det fOrsta saknas en eublerad, allmant kand lag. som
t·k.ant so :n norm fm ratt och oratt och som gememam m:..ttsrock for domar
l vara btndandro, nar den tilllimpas
tillstandet en allm.tnt känd och op
1 1alla inbordes tvister i enlighet m
lct tiltst.lndet >j<i.lv bade faller domar
liga lagen och eftersom m::inniskor t
•amndlystnad en ben.lgenhet att driva
r hetstp egcr1 sak, samtldtgt som for
alltfc:. vadslosa, 1ar det _galler andra
~en’ k\~
——–’~'”
unga g.:mger straffet farligt o~h ofu forO
1g pa det. Darfor befinner sig mann1skor. t
ton så l<inge de ar kvar i naturtillsundet o
Det ar också orsaken till att vi sOllian finn
lever tillsammans t detta tillstand under lan
tjar sin belogenher <~tt straffa andras Overtr.i
tillflykt till en styrelses et<lblerade lagar och :.
~endom dar Det <i r dett<l som gOr alla sa villiga att ge upp
~rsonhga bestraffningsratt och lata den utovas b;tra ,w per·
som utses b!Jnd dem och enligt regler som samhallsemmatna eller ;w dem for syftet utsedda faretradare
,)m Det ar ha~ v• ftnner ursprunget t1H både den lag- 1de exh verkst.tllande makten,liksom ull styrelserna
allena splva l r~awrt•llstandet har manmskan. bort·
in fnheten tl oskyldiga fomojelser, tv.a makrbe- ,heter Den fo~u ar au gara vad hon finne
n.)lsen tgt ’ att bevara sig s1alv och and1 a
dM natu!’ltg;t !.agens granser. Enligt
l lag. som ar getnensam för aHa.
hon och de ar~dra ttllsa.mmBJ lSvensk Tidskrift 12oo3, nr 61
·-
Vårt pris 166 kr!
Ord ca-pris 237 kr,
hft, 304 sidor, (404-6).
Porto tillkommer.
De viktigaste tänkarna och de bortglömda frihetskämparna – från Adam Smith och Mary Wol/stonecraft till
Vilhelm Moberg och Ayn Rand – i en volym!
l denna antologi samlas några av de främsta texterna från femhundra år av liberal utveckling, från dem som redan på 1500-
talet argumenterade mot slaveri och envåldshärskare till dem
som i 1900-talets mitt försvarade det öppna samhället och den
öppna ekonomin mot totalitarismen. De delar alla en glödande
passion för frihet och en sällsynt förmåga att förmedla den
text. Frihetens klassiker är en antologi att inspireras av.
Texter i urval av Mattias Bengtsson och Johan Norberg.
~
c~
TIMBRO
www.timbro.se/bokhandel
TIMBRO Box 5234 l02 45 Stockholm Fax 08-587 898 55
Tel 08-587 898 00 info@timbro.se www.timbro.se
försvagar staten
1 av Fred E. Foldvary och Daniel B. Klein
Man kunde tänka sig att ny teknik ökar möjligheterna att centralisera
kunskap, men det blir tvärtom. Ny teknik gör verkligheten där ute så
mycket mer komplex och svårförståelig.
B
ESLUTSFATTARE VID Konkurrensverket kan
förbättra marknadens funktionssätt endast
om de känner marknaden. För att kunna
välja bland olika policyalternativ måste de
känna till vad som skulle hända i varje enskilt
fall. Detta kunskapsproblem existerar även för beslutsfattare vid Post & Telestyrelsen, Läkemedelsverket, och så
vidare. Gör ny teknologi kanske myndighetsutövarnas
kunskapsproblem mer hanterbart? Eller gör den det mindre hanterbart?
Ett av de klassiska ekonomiska argumenten emot
politiska interventioner är att bara du känner till det finstilta i ditt liv. Bara du känner till de föränderliga detaljerna. Bara du kan veta. Ekonomer som Adam Smith
och Friedrich Hayek drog slutsatsen att det bästa sättet
att dra fördel av marknadens möjligheter är att lämna
individer fria att handla utifrån sina personliga kunskaper, sitt vetande.
tarna. Tekniken ökar ju kapaciteterna hos alla ekonomins aktörer och förstärker kopplingarna mellan dem.
Helheten blir mycket mer komplex än någonsin tidigare.
Tekniken ökar beslutsfattarnas informationskapacitet
Men på samma gång kompliceras det som beslutsfattarna söker kunskap om. En ekonomi är mer komplex
när den har fler medlemmar och mer interaktion dem
emellan. Där finns också en större variation av produkter, en finare fördelning av arbete och kapitalvaror och
mer och mer varierad kommunikation mellan människor. Förändringstakten accelererar.
Arbetare, arbetsledare och kunder känner till sina
lokala produkter och förhållanden. Där finns intuitiva
färdigheter, information och kommunikation som inte
ens de involverade parterna är helt medvetna om och
skulle kunna artikulera fullt ut. Varje persons kunskap
förändras varje dag. Så inte ens om beslutsfattarna hade
en arme av datainsamlare vore det möjligt att hålla dataMen kanske kan ny teknik ge
beslutsfattare det vetande de behö-
ver? Den nya tekniken ökar informationskapaciteten hos samhällsplanerare och myndigheter. Kan
myndigheter och beslutsfattare
numera därför förbättra markna- ”Helheten blir mycket
baserna ajour, än mindre att tolka
dem för att skapa en sammanhängande och användbar interventionspolitik.mer komplex än
någonsin tidigare.”
Det är inte fråga om att ha bättre
datainsamling och större datorer.
Den grundläggande realiteten är att
den genom sina möjligheter att styra, reglera och kontrollera ekonomin?
Det finns de som hävdar att det enda vi behöver göra
är att se till att beslutsfattarna är goda människor som
arbetar för allas vårt bästa. Betyder det att vi nu kan
koppla av och låta statsmaktens teknikförstärkta kompetens arbeta för oss?
Nej. Adam Smith och Friedrich Hayek insikter är
fortfarande av avgörande betydelse. För teknikens
framsteg förstärker också argumentet för att avreglera
marknader, oavsett de fördelar tekniken ger beslutsfatstörre komplexitet gör processer än mer svårförståeliga.
”Data” förutsätter ett klassifikationsschema, en formulering av kategorier, en praktik där beslut fattas om vad
som ska räknas som vad. Större komplexitet gör varje
tolkning av helheten mindre komplett och mindre slutgiltig. Det ekonomiska kosmos är ovetbart därför att
kategorierna av varor och tjänster blir så sammansatt
och relationerna dem emellan omöjliga att tolka på ett
meningsfullt sätt av en centralmakt.
Eftersom den svåraste delen av vetande inte är att ha
rätt fakta, utan att tolka fakta rätt, leder den komplexit/l
)>
~
I
)> :
rrm
lSvenskTidskrift 12ooJ, nr 61 lEJ
w
_J
_J
:<(
I
:::2:
<C
t/)
tet som ny teknik för med sig till att informationskapaciteten hos policymakaren överträffas. Ekonomin är mindre styrbar, inte mer.
Förutom för uppenbara fall av systematisk skada,
såsom luftföroreningar, blir iden att centrala beslutsfattare kan fundera ut hur de kan förbättra resultaten av
decentraliserat, frivilligt beslutsfattande mer och mer
diskutabel. I sin Nobelföreläsning kallade Hayek den förutsättningen ”den (falska) förespeglingen av vetande.”
Ekonomin är som de komplexa mönster som uppstår på en skridskobana. Hayek kallade det för en spontan ordning, eftersom alla aktörer – konsumenter, investerare, anställda, arbetsledare, entreprenörer – planerar
och agerar spontant på basis av sina lokala villkor. Liksom på skridskobanan finns det ordning på marknaden,
så att resurser används och allokeras på det sätt som
människor bevisligen vill. Mat från hela världen dyker
snyggt förpackad upp i din lokala affär, och människor
)Il;: )j,11Y ULl l )’III::I’:I:!IHJUI II,<II )ollllh… lllt:U Ut: lldlll)l,.d Vl.ll UIIUt:I …<I)LdU Hogt:ll,
r avst;:.r hon dj fril.n sin fnhet) Varfor avhander hon s1g denna makt och underr s•g en :~.nnan makts herravålde och cv:lng~ Det uppenbara svaret ar att aven
on 1ar en sadan r~Htighet i naturtdhttlndet. ar .ltnjutandet ilv den mycket osakert
lyckas pendla från många ställen till många destinationer
utan att en central hand styr över dem.
När man begrundar hur den komplexa sociala världen fungerar, vet man i själva verket väldigt lite bortsett
från en motståndskraftig maxim: Om de som deltar i en
aktivitet gör så frivilligt, förbättrar troligen var och en
sina villkor. Ju mer komplext systemet är, ju mer skeptiska bör vi vara inför påståenden om vetande som går
utöver och emot denna maxim.
ÖVERSÄTTNING C. STERN.
Fred Foldvary (ffoldvary@scu.edu) och Daniel Klein
(dklein@scu.edu) är ekonomiprofessorer vid Santa Clara University
i Kalifornien och redaktörer för ”The Halt-Life of Policy Rationales:
How New Technology Affects the Old Policy Issues” (Cato Insti·
tute/ New York University Press, 2003). Daniel Klein är också associerad forskare vid Ratioinstitutet.
tand•~ uc au for andras ntr·åni. For eftersom alla ar hka mycket harskare som hon sptv,
mar r a herm ~ 1a1 like och de flesa mte st1okt handlar efter ratt och billighet. ar hennes egensond’ • Texter i urval av • Mattias Bengtsson och Johan Norberg
la av fruktar sr.lndiga farot. Det ar heller tnte utan slul som hon sOker sig till och ar vtlhg au Frihetens klassikerta tg eu >lmhalle med andra. 1rr> red tum ,, .amrr>.ln eller lV’SCt Ht gara det for au
’Stdtgt skyd :la ltv. f1 thet och tillgångar, som /<1& ger den gemensamma beteckningen
jom ManntSkl.. -s stora och huvudsakltga syfte. nar de sluter stg samman i stater
u !ler Stg und~r en styrelse, ir d~rfor .att skydda sin egendom. Har bttster det 1
et 1 n:uurttllstinde: FOr det fOrsta saknas en eublerad, allmant kand lag. som
t·k.ant so :n norm fm ratt och oratt och som gememam m:..ttsrock for domar
l vara btndandro, nar den tilllimpas
tillstandet en allm.tnt känd och op
1 1alla inbordes tvister i enlighet m
lct tiltst.lndet >j<i.lv bade faller domar
liga lagen och eftersom m::inniskor t
•amndlystnad en ben.lgenhet att driva
r hetstp egcr1 sak, samtldtgt som for
alltfc:. vadslosa, 1ar det _galler andra
~en’ k\~
——–’~'”
unga g.:mger straffet farligt o~h ofu forO
1g pa det. Darfor befinner sig mann1skor. t
ton så l<inge de ar kvar i naturtillsundet o
Det ar också orsaken till att vi sOllian finn
lever tillsammans t detta tillstand under lan
tjar sin belogenher <~tt straffa andras Overtr.i
tillflykt till en styrelses et<lblerade lagar och :.
~endom dar Det <i r dett<l som gOr alla sa villiga att ge upp
~rsonhga bestraffningsratt och lata den utovas b;tra ,w per·
som utses b!Jnd dem och enligt regler som samhallsemmatna eller ;w dem for syftet utsedda faretradare
,)m Det ar ha~ v• ftnner ursprunget t1H både den lag- 1de exh verkst.tllande makten,liksom ull styrelserna
allena splva l r~awrt•llstandet har manmskan. bort·
in fnheten tl oskyldiga fomojelser, tv.a makrbe- ,heter Den fo~u ar au gara vad hon finne
n.)lsen tgt ’ att bevara sig s1alv och and1 a
dM natu!’ltg;t !.agens granser. Enligt
l lag. som ar getnensam för aHa.
hon och de ar~dra ttllsa.mmBJ lSvensk Tidskrift 12oo3, nr 61
·-
Vårt pris 166 kr!
Ord ca-pris 237 kr,
hft, 304 sidor, (404-6).
Porto tillkommer.
De viktigaste tänkarna och de bortglömda frihetskämparna – från Adam Smith och Mary Wol/stonecraft till
Vilhelm Moberg och Ayn Rand – i en volym!
l denna antologi samlas några av de främsta texterna från femhundra år av liberal utveckling, från dem som redan på 1500-
talet argumenterade mot slaveri och envåldshärskare till dem
som i 1900-talets mitt försvarade det öppna samhället och den
öppna ekonomin mot totalitarismen. De delar alla en glödande
passion för frihet och en sällsynt förmåga att förmedla den
text. Frihetens klassiker är en antologi att inspireras av.
Texter i urval av Mattias Bengtsson och Johan Norberg.
~
c~
TIMBRO
www.timbro.se/bokhandel
TIMBRO Box 5234 l02 45 Stockholm Fax 08-587 898 55
Tel 08-587 898 00 info@timbro.se www.timbro.se