Friare arbetsmarknad ger fler jobb

Omfattande regleringar på arbetsmarknaden missgynnar kvinnor, invandrare och ungdomar. Det menar Emilie Eriksson, författare till rapporten Friare arbetsmarknad ger fler jobb, inom ramen för projektet Ny start för Europa i samarbete med Arvid Lindmans 60-årsfond.

Europa och Sverige drabbades på många olika sätt av den finansiella krisen. Många har framfört kritik mot kapitalismen och menat att ökad reglering och minskad rörlighet på olika marknader är nödvändigt för att liknande kriser inte ska drabba världen framöver. Jag tror annorlunda. Det beror bland annat på att en förutsättning för en fungerande ekonomi med gemensam välfärd är att många människor har ett arbete att gå till. Det är ett faktum som de flesta har förståelse för.

Lika belagt i forskningen är det emellertid att omfattande reglering på arbetsmarknaden missgynnar kvinnor, invandrare och ungdomar, samt att trygghet på arbetsmarknaden inte har något samband med ett strikt anställningsskydd. Allvarligt är emellertid också att ett strikt anställningsskydd fördröjer omställningskapaciteten i ekonomin och därmed förhindrar nya arbetstillfällen från att växa fram. En förbättrad arbetsmarknadsreglering är därför nödvändigt för att säkra svensk välfärd framöver.

Under krisen blottlades den nuvarande industrins minskade betydelse som arbetsgivare. Många människor som arbetade innan krisen är idag arbetslösa. Att vara arbetslös är naturligtvis förödande både för de arbetslösa som individer och för samhället. Att så många som möjligt har ett jobb att gå till är viktigt och en förutsättning för alla övriga verksamheter som det offentliga bedriver.

Problemen med ökad arbetslöshet i sviterna av den ekonomiska krisen har inte bara drabbat Sverige, utan även många andra länder i Europa. Under finanskrisens första år steg arbetslösheten i Europa med nästan 2 procentenheter, bland ungdomarna steg den med dubbelt så mycket. På kort sikt är det dock inte bara arbetslösheten som visar huruvida en arbetsmarknad fungerar väl eller inte. Viktigare är hur snabbt det går för ett land att skapa nya arbetstillfällen när de gamla arbetstillfällena med överproduktion försvinner. Vilken flexibilitet som finns på arbetsmarknaden och hur väl rustade människor och företag är för att möta nya situationer och ökad konkurrens kan ge information om vilka länder som blir de mest välmående i framtiden.

En framgångsrik arbetsmarknad borde erbjuda både låg arbetslöshet, för väletablerade liksom för mindre erfarna arbetstagare, en förmåga att skapa trygghet vid de tillfällen då företagen tvingas säga upp och innefatta möjligheten att variera arbetskraftens storlek på ett sådant sätt att det inte hindrar nya arbetstillfällen att växa fram.

Så vilka reformer skapar fler jobb, minskar arbetslösheten och skapar trygga arbetstagare? Vilka reformer har vid tidigare ekonomiska trångmål vänt den ekonomiska utvecklingen och visat sig fungera?

Danmark är det första självklara exemplet på en välfungerande arbetsmarknad. Många känner till deras flexicurity som kombinerar hög rörlighet, trygghet genom kollektivavtal istället för genom lagstiftning och låga skatter på arbete vilket resulterat i låg arbetslöshet och trygga arbetstagare. Det finns emellertid även andra exempel som stödjer min tes om att friare arbetsmarknader ger fler jobb.

På 1980-talet befann sig Holland i en djup ekonomisk kris. De lyckades vända utvecklingen genom att fackföreningarna avstod från löneökningar, marknader avreglerades, anställningsskyddet luckrades upp samtidigt som ersättningsnivåerna begränsades, skatterna på arbete sänktes och den aktiva arbetsmarknadspolitiken utökades och förbättrades.

I Tyskland har ökad decentralisering i lönebildningen införts för att förebygga inflation och stärka kopplingen mellan företagens lönsamhet och de anställdas löneutveckling. Låg inflation är viktigt för löntagarna. Och trots att den tyska arbetsmarknaden dras med många problem finns även positiva komponenter. Tyska småföretagare har undantagits från många administrativa bördor och komplicerade delar av anställningsskyddslagstiftningen.

Tjänstesektorn stod i det närmast orubblig genom finanskrisen. Detta berodde inte bara på jobbskatteavdrag som stärkte konsumenternas möjligheter att själva bestämma och som bidragit till att öka marginalerna för löntagarna. Det är inom tjänstesektorn som de nya arbetstillfällena förväntas växa fram, men det går sakta. Inom den kunskapsbaserade tjänstesektorn skapas nya arbetstillfällen – om rätt förutsättningar råder. Forskningsresultaten på arbetsmarknadsområdet är mycket tydliga. Det finns explicit information som berättar för oss vad som skapar jobb.

Med rätt reformer skapas förutsättningar för att nya arbetstillfällen ska växa fram. Då kan arbetslösheten sjunka och långsiktigt välstånd säkras. De länder som förbättrar möjligheterna för nya arbetstillfällen blir först med att ta sin ekonomi och sina medborgare ut ur krisen och in i den nya ekonomin.

Emilie Eriksson är pol kand i statsvetenskap och ek kand i arbetsrätt. Hon arbetar som politisk sekreterare hos Moderaterna i Uppsala.

Läs hela rapporten här:
Arvid Lindmans 60-årsfond