Frihet, makt och moral – en klargörande bok

Vad är egentligen svenska värderingar? Carl-Johan Westholm läser en bok av professor emeritus Stefan Björklund, och finner ett verk långt bortom tv-studiornas statsvetenskapliga floskelbingo.

Vad är svenska värderingar? För några år sedan skulle en sådan fråga av många ha besvarats elakt – det är väl ”den kungliga svenska avundsjukan” och Jantelagen (för övrigt formulerad av den dansk-norske Aksel Sandemose).

Nu har opinionsklimatet ändrats; sommaren bjöd på högtidliga uttolkningar. Men oavsett svaren på frågan, är svaren påverkade av årtusendens tankar från många andra håll än ovanför den mark som omfamnades av inlandsisen.

”Trots att vi dagligen upplever att vi inte kan köpa en vara utan att betala för den, är motprestationer försummade slutsatser i den vardagliga demokratidebatten och ofta också i den politiska teorin.”

Vad är nu detta? Vidare läser jag i samma nyutkomna bok:

”En persons karaktär är ingenting han själv har valt eller kan påverka. Om våra karaktärer bestämmer våra handlingar så finns det ingen plats för frihet.”

Och lägg till det följande:

”Ett giltigt skäl att välja frihet som det primära värdet är iakttagelsen att det än idag är friheten som är hotad runtom i världen. Kravet att tillhöra ett samhälle och att lyda dess överhet tycks inte vara i farozonen.”

Författaren noterar också:

”Det är ett intressant fenomen att ord som vi inte har några problem att förstå i våra vardagliga samtal blir så problematiska när filosofer tar itu med dem.”

Citaten är från en nyutkommen bok av den fortfarande aktive professor emeritus i statskunskap Stefan Björklund: ”Frihet, makt och moral. John Locke och Immanuel Kant” (Carlssons Bokförlag). Den är den tredje och avslutande delen i en idéhistorisk serie. Den första var ”En anständig individualism. Adam Smith flankerad av Francis Hutcheson och David Hume” (2013), den andra ”Det redbara samtalet – Locke och Popper mot Heidegger”(2015).

Svensk statskunskap har ett marknadsföringsproblem, eller kanske är det bättre att kalla det för image. När allmänheten hör en statsvetare tillfrågas om en kommentar, är det ofta samma fråga som partisekreterarna får, d v s varför det går bra eller dåligt för ett visst parti. Svaren blir inte sällan: ”Parti A går fram därför att allt fler väljare finner att parti A är bra”, ” Parti B går bakåt därför att det har svårigheter i opinionen just nu” etc.

Stefan Björklunds framställning befinner sig ljusår från dessa truismer. Den magistrala titeln – Frihet, makt och moral – kan framkalla obehag hos den trendkänslige, som inte hunnit avläsa den senaste opinionsmätningen.

Det är ovanligt att en originalutgåva på svenska har en sådan lyftning, bredd och perspektiv, och är av intresse för en idéhistoriskt och statsfilosofiskt skolad och/eller politiskt engagerad internationell läsekrets. Med säker hand leder författaren läsaren i denna skrift, en lärobok med analys och egna reflektioner. Den förtjänar en engelsk edition.

Dagspolitiken i många länder har alltför många inslag av fikonspråk eller trumpna otidigheter. För demokratins egen skull måste dagsdebatten lyftas, logiska samband klargöras, förenklingens faror undvikas liksom komplicerade konstigheter. En renässans för idéanalys och politisk idéhistoria är oundviklig. Frågan är bara om den kommer den hårda vägen, via blivande erfarenheters besvikelser, eller mildare, genom klargörande tankar i nuet.

Carl-Johan Westholm är ordförande Uppfinnarkollegiet, fil dr och tidigare VD Företagarna och Svensk Handel