Fukuyama om maktens historia

Francis Fukuyama
The Origins of Political Order – From Prehuman Times to the French Revolution
Profile Books 2011

Varför är Danmark ett bättre land att leva i än Afghanistan? Varför är monarkin Jordanien bättre än många demokratier på att tillgodose sina medborgares behov? Och varför i hela världen flyttar inte anarkoliberalerna till Somalia, nu när deras utopi existerar?

Undrar man över någon av de frågorna är Francis Fukuyamas nyutkomna The Origins of Political Order utmärkt sommarläsning.

Sommarläsning är den därför att den är medryckande och lättläst. Men också därför att det handlar om den typ av femhundrasidig tegelsten som man inte på allvar tar tag i om man inte vet att man har flera dagars ledighet framför sig.

Boken är den första av två historiska översiktsverk som studerar hur olika mänskliga samhällen hanterat sociala utmaningar. Första delen är tillägnad framlidne Samuel Huntington. Och såväl frågeställningarna som metoden är en fortsättning på Huntingtons och Fukuyamas tidigare forskning om institutioners roll för mänsklig civilisation.

Fukuyama brukar beskrivas som en konservativ politisk filosof och hans historieskrivning tar sin utgångspunkt i ståndpunkten att människans biologi förändras mycket långsamt, och att hon i stort sett har varit samma varelse under överblickbar dåtid. Det är därför möjligt att jämföra hennes olika samhällsprojekt, över tid och rum.

Biologin ger upphov till en uppsättning sociala utmaningar som Fukuyama ser lika tydligt i USA:s kongress som i Sydostasiens kvarvarande stenålderskulturer. Ett exempel är hur man ska hantera den biologiskt betingade tendensen att gynna den egna släkten, nepotism. Ett annat är hur de styrande ska motivera sin makt inför dem som blir styrda.

Fukuyamas bok handlar inte om historia för det förflutnas egna värde, utan därför att ökad kunskap om det förflutna ger ökad förståelse för vår samtid. Det är en historia skriven av en politisk filosof med syfte att bidra till samtidens debatt och praktiska politik. Givetvis påverkar det både urval och tolkning av det förflutna. Men det är just här som det goda med Fukuyamas bok uppstår. I och med att han varken är marxist eller liberal så blir hans historia inte ytterligare en upprepning av samma gamla eurocentriska ekonomiska utvecklingslära som vi alla fick lära oss i skolan.

Fukuyama är inte i huvudsak intresserad av ekonomisk och teknisk utveckling. I stället är det makt och maktkontrollerande institutioner som står i fokus. Det gör att historien blir till en annorlunda berättelse än den vi är vana att höra.

I The Origins of Political order får Kina och Indien stor plats. För de av oss som känner sig främmande inför dessa länders historia är boken en god introduktion. Europas medeltid blir visserligen gediget hanterad, men Fukuyama koncentrerar sig på andra aspekter än de vanliga. Sverige skiftar vi förbi åtskilliga gånger.

Även den som inte har tänkt att läsa The Origins of Political Order kan ha nytta av att köpa den. Boken har nämligen en lista på noter och referenslitteratur som ger en uppdaterad bild av forskningsläget. Dessutom lär den med tiden bli obligatorisk i bokhyllan hos alla som är intresserade av politisk historia.

Mathias Bred är ledarskribent på Svenska Nyhetsbyrån.