Går det bättre för Clinton nu än 2008?

Hillary Clinton leder opinionsundersökningarna bland de demokratiska presidentkandidaterna inför debatten på tisdag. Men motståndet kan bli tufft från Bernie Sanders, och inte minst Joe Biden, om han väljer att ställa upp.

Primärvalskampanjerna rullar vidare i USA och på tisdag den 13 oktober är det dags för den första debatten mellan de officiella demokratiska presidentkandidaterna.

Inför den debatten leder Hillary Clinton opinionsundersökningarna med en bakgrund av att vara tidigare presidenthustru, First Lady, tidigare senator för New York och tidigare utrikesminister, Secretary of State.

Hon skall bland annat debattera med senatorn Bernie Sanders från delstaten Vermont. Sanders etiketterar sig själv som socialist och sitter i senaten som oberoende men lutar åt demokraterna.

Hillary Clinton (42 procent) och Sanders (25 procent) leder i de sammanvägda opinionsundersökningarna bland troliga demokratiska primärvalsröstare. De skall debattera med tre andra kandidater som vardera bara har stöd av cirka en procent.

I media och bland förstå-sig-påare har Hillary Clinton länge framstått som den självklara demokratiska presidentkandidaten som det skulle vara omöjligt att utmana inom det demokratiska partiet. De uppfattade henne länge som en lika självklar vinnare av de demokratiska primärvalen som vore hon en sittande president.

Men nu har hon på allvar utmanats av en kandidat som kallar sig socialist och som nästan är ifatt henne i den första delstaten att rösta i primärvalet. I Iowa leder Clinton (37 procent) endast med sex procentenheter över Sanders (31 procent).

Hotet mot Clintons kandidatur är ännu starkare i New Hampshire som är den andra delstaten att rösta. Inför primärvalet där leder Sanders (41 procent) med elva procentenheter över Clinton (30 procent).

Det ser i dagsläget ut att bli en något stympad demokratisk primärvalsdebatt därför att en av huvudaktörerna saknas. Det är vicepresidenten Joe Biden som ligger på en klar tredje plats i de nationella opinionsundersökningarna bland demokratiska väljare.

Nästan var femte demokrat (19 procent) skulle rösta på honom trots att han inte har accepterat att kandidera som presidentkandidat. Han har dock löfte om att få deltaga i debatten om han deklarerar sin kandidatur.

Hillary Clinton ligger i en nedåtriktad trend. Så sent som i juli var det en överväldigande majoritet av demokraterna (63 procent) som skulle rösta på henne i primärvalen. Den nedåtriktade trenden har likheter med utvecklingen inför 2008 när hon förlorade primärvalet mot Barack Obama.

Vid motsvarande tidpunkt inför 2008 års presidentval ledde Clinton stort och samlade under hösten 2007 mycket starkare stöd än Obama. I opinionsmätningarna fick hon minst dubbelt så många röster som Obama. Men det hjälpte inte.

Ett problem för Clinton är den kritik som även demokrater riktar mot henne för det sätt som hon skötte sin e-post som Secretary of State när hon använde en privat server där officiell e-post blandades med privat. Många anser att det var ett brott.

Nästan varannan amerikan anser att hon bör lägga ned sin kampanj till dess att alla legala frågetecken om e-posten har klarats ut. Det största problemet för henne är att även var fjärde trolig demokratisk väljare delar den uppfattningen.

Många demokrater vill ha vicepresident Biden som kandidat. I de tre delstater som först går till primärval vill mellan varannan och var tredje demokratisk väljare att Biden skall ställa upp. Av dem som tänker rösta på Clinton vill ungefär var fjärde att hon skall utmanas av Biden.

Biden leder dessutom som det bästa andrahandsvalet för de demokratiska väljarna trots att han ännu inte har ställt upp.

Bland amerikaner i stort har Biden en betydligt starkare ställning än Clinton. Bland alla amerikaner är det 12 procent fler som är positiva än som är negativa till honom. Det är 8 procent fler som är negativa än positiva till Clinton.

När de ledande demokratiska kandidaterna jämförs med Donald Trump som leder inför republikanernas primärval så är det Biden som klarar sig bäst. Bland alla väljare skulle Biden vid ett val idag klart slå Trump med drygt 10 procentenheter (källa Real Clear Politics). Clinton skull bara vinna med cirka tre enheter, ungefär samma som Sanders som skulle vinna med fyra enheter.

Historien upprepar sig inte och kan inte köras i repris, men det går att dra paralleller.

Tisdagens debatt blir viktig för Clinton som idag är den ledande kandidaten. Hon får inte ådra sig etiketten som förlorare, i synnerhet inte i en debatt där den kanske viktigaste huvudmotståndaren inte finns med. Då kan det gå som inför 2008 års presidentval.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP.