Göran Lennmarker; Den moderata europavägen

DEN MODERATA
EUROPAVÄGEN
GÖRAN LENNMARKER
Moderata Samlingspartiet (då Högerpartiet) hade sin första kampanj under temat ”Ja till
Europa”förett tredjedels århundrade sedan. Engagemangetför Europa harvarit en central del,
ja kanske en livsnerv, i det moderata engagemanget sedan 1950-talet.
I
nte något annat svenskt politiskt
parti har så länge och så ingående
diskuterat europasamarbeteti dess
olika faser och möjligheter.
Moderata Samlingspartiets interna
europadiskussion är också väl så vital
som den som förekommer inom EGs
olika medlemsländer. Jag vågar påstå att
moderater bidrar till den gemensamma
europeiska debatten om hur Europa
skall gestaltas.
Jag känner därför inte igen mig i den
beskrivning Hans Wallmark gör över
den moderata Europadebatten. Det är
viktigt att det föreligger stor enighet,
men det är ingen påtvingad enhet utan
ett uttryck för den äkta och starka
europakänslan som de flesta moderater
har.
GÖRAN LENNMARKER är riksdagsledamot
for moderatema och orrlfora>~de i de” moderata
europagruppe11.
Den alldeles avgörande frågan är nu
om Sverige skall vara medlem i den
europeiskagemenskapen ellerståutanför.
När förhandlingsresultatet är klart skall
svenska folket ta ställning till just detta.
På denna punkt har vi en kristallklar
inställning.
Man kan ha många olika synpunkter
på EGs utveckling. Men det enda sättet
att påverka denna är faktiskt att vara
medlem.
Efter kommunismens fall och
socialismens avveckling finns en unik
chans att säkra hela Europas frihet, fred
och välstånd. Endast den Europeiska
Gemenskapen har den allsidighet och
styrka som krävs för att ena Europas fria
folk.
Det finns inget alternativ till en bred
europeisk samverkan vid sidan av EG.
Länderna i Central- och Östeuropa vill
absolut inte bygga upp någon egen
SvENsK TIDsKRIFT 341
samarbetsorganisation utan vill bli
medlemmar i EG.
Moderat politik i Europa
En särskild arbetsgrupp, därjag själv haft
formånen att vara ordforande, publicerade ivåras rapporten ”Moderatpolitik
iEuropa”. Den handlaromvilken politik
moderata samlingspartiet vill fora inom
EG fram till ”ett antal år in på 2000-
talet”. Den bygger bl a på remissvar fcln
foreningar och forhund hösten 1992.
Utgångspunkten är naturligtvis att
moderater inte byter åsikt därfor att man
agerar på ett europeiskt plan. De
värderingar och grundläggande åsikter
vi har på hemmaplan skall naturligtvis
också reflekteras i vår europapolitik.
Synen på individen contra staten,
vaktslåendet om det civila samhället,
motståndet mot byråkrati och strävan
efter ett måttligt offentlig skattetryck
och en begränsad sektor är några av de
självklara utgångspunktema foragerandet
i en vidare europeisk ram. Tillsammans
med likasinnade krafter i andra länder
har vi anledning att tro att vi far ett
betydande inflytande.
Hans Wallmark anger fyra problemområden som en konservativ bör
diskutera. När det gäller frågan om hur
långt det europeiska samarbetet skall gå
– om Europa skall bli ett nytt USA –
besvarar vi den på foljande sätt: ”Strävan
skall vara att ta bort de hinder som
gränserutgör, inte att göra de europeiska
folken och regionerna lika. Europas
mångfald av folk, språk, religioner och
kultur kan därmed vara en styrka och
inte en källa till konflikter. Gränshinder
suddas ut, men nationerna består.” Det
är också en uppfattning som har ett
överväldigande stöd inom EG.
Ministmådet beslutsfattare
Beträffande EGs beslutsformer for vi en
lång diskussion om den framtida
utvecklingen. Ministerrådets centrala
beslutsfattande ställning bör bibehållas
eftersom EG:s beslut måste ha en
forankring i de nationella parlamenten
och i de nationella regeringarna. I
ministerrådet deltar personer somharde
nationella parlamentens fortroende och
somi varje ögonblick kan avsättasjustav
dessa. Framväxten av det europeiska
rådet, regeringschefernas konferenseren
atvå gånger per halvår, understryker ju
medlemsstaternas centrala roll i
utformningen av EGs strategi.
Kommissionen behövssompådrivare.
Men inte i form av någon slags regering
utan som hittills, som ett gentemot
medlemsländerna oberoende ämbetsmannakollegium som initierar och
forbereder samtverkställer och kontrollerar besluten, men utan någon
självständig beslutsmakt.
Europaparlamentet bör stärkas vad
gäller dess kontrollerande funktion.
342 SvENsK TIDsKRIFT
–
Europaparlamentetväxerocksåfram som
Europas ”politiska torg”. Här debatteras
och formeras opinion med återverkningar in mot medlemsländerna och
naturligtvis även EGs övriga institutioner. I ett fritt och öppet Europa blir
detta allt viktigare, inte minst for de nya
demokratierna i Östeuropa som gradvis
knyts närmare gemenskapen med sikte
på medlemskap.
EG är världens mest framgångsrika
internationella organisation. Genom sin
karaktärav rättsgemenskap harden också
klarat sarnarbete i bistra tider och under
motgång. Den skiljer sig fordelaktigt
från annat internationellt sarnarbete som
ofta mest består av välvilliga deklarationer.
Förhindra protektionism
EG skall inte syssla med sådant som
det civila samhället gör bättre. EG skall
inte heller ta beslut i offentliga frågor
som bäst hanteras lokalt, regionalt eller
nationellt. Det är en enkel och självklar
princip for moderat agerande. Varfor
skulle vi vara mer fortjusta i offentliga
ingrepp bara for att de utfors på en
europanivå?
Det finns dock åtskilliga områden där
det behövs en europeisk beslutsnivå.
Skall den inre marknaden säkras behövs
reglersomforhindrarprotektionism och
andra mörka krafter att urholka denna.
Konkurrensregler och regler som
inskränker den inre marknaden måste
naturligtvis i allt väsentligt vara
gemensarnma.
Vem har då tolkningsforeträde när
det gäller EGs uppgifter, undrar Hans
Wallmark. Svaret är att det ankommer
på medlemsländerna att tydligt ange
vilken kompetensEG skall ha. Romfordraget, enhetsakten och Maastrichtavtalet är viktiga grundstenar. Dessa
beslutas inte av EGs institutioner utan i
regeringskonferenser mellan medlemsländerna. De skall sedan godkännas av
medlemsländernas parlament, ibland
efter folkomröstning, vilket den tyska
forfattningsdomstolen betonar i sin tillstyrkan av Maastrichtavtalet.
Fördraget omdeneuropeiska unionen
(Maastricht) innebärattytterligareviktiga
områden läggs till EGs kompetens. Ur
moderat synpunkt välkomnar vi det.
Ambitionen att skapa en gemensam
europeiskvaluta ärettviktigtfullfoljande
av den inre marknadens princip. Idag
har Västeuropa 17 olika valutaområden.
I Östeuropa finns ytterligare lika många.
Gränserna mellan valutaområdena
fungerar i hög grad som ”tullar”.
Transaktionskostnaderna mellan olika
valutor är inte obetydliga.
Flytande valutakurser leder till
betydande kostnader fOr att parera
valutafluktuationer (terminsaffärer o d),
vilket forsvårar små foretags exportmöjligheter. För ett litet valutaområde
SVENSK TI OSKR IFT 343
.\
som den svenska kronan tillkommer
också en stor riskpremie i form av en
högre räntenivåjärnfortmed omvärlden.
Tillsammantaget hämmar dettafrihandel
och ekonomisk utveckling.
Ävenfastaväxelkursergerbekymmer.
De leder forr eller senare till den typ av
valutauppbrott som vi sett det senaste
året. Sättet att lösa problemen med både
flytande valutor och fasta växelkurser är
att skapa en gemensam valuta. Men en
stabil europeisk valuta med en låg
inflation fungerar enbart om de
deltagande ländernas regeringar inte .
bedriver underskottspolitik. Vägen dit
kan diskuteras. Den gradvisa konvergensens väg har visat sig svår. Möjligtvis
kommer en gemensam valuta att skapas
tidigare snarare än senare.
Maastricht är bra
En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik är också ett av Maastrichtfordragets stora fordelar. Ett samfillt
agerande kan ge ett stort tillskott till
stabiliteten och säkerheten iEuropa och
dess nära omvärld. Erfarenheten från
upptakten tillJugoslavienkrigen pekar i
den riktningen. Hade EG haft en
gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
hade möjligheterna till en fredlig
utveckling formodligen varit större.
EG har en viktig stabiliserande och
säkerhetspolitisk roll i Central- och
Östeuropa. Den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken öppnar möjligheten till betydelsefullt samarbete med
de nya demokratierna.
”Europol”
Att genomfora brottsbekämpning på
europeisk nivå blir alltmer nödvändigt.
Den gränsöverskridande brottsligheten
i from av narkotikasyndikat, terrorism
och annan organiserad brottslighet blir
alltmer besvärande. Framväxten av en
europeisk brottsbekämpning och en
”europol” är också en av Maastrichtavtalets storaforgänster. Förtydlighetens
skull bör tilläggas att detta inte ställer
krav på gemensam lagstiftning.
En gemensameuropeiskflykting- och
immigrationspolitik vore också högst
välkonm1et. FörSverige och andra länder
som bär en oproportionerligt stor del av
bördan av flyktingar från t ex de
jugoslaviska krigen har allt att vinna på
ensådan samordning. Detta är ytterligare
en av Maastrichtfordragets viktiga
fordelar.
Många lever i foreställningen att EG
disponerar mycket stora resurser. Det
stämmer naturligtvis om man järnfor
med foretag och enskilda hushåll.
EGs totala budget omfattar knappt
1,2 procent av medlemsländernas
samlade BNP. Denna ökar gradvis till
1,3 procent i slutet av 1990-talet.
Den svenska statsmakten omsluter
ungefär 45 procent av BNP och
344 SVENSK TI DS KR in
kommunsektorn cirka 25 procent. Den
svenska nivå som ligger närmast EG är
snarast den svenska kyrkans.
Genon1 EG försvinner mycket
byråkrati. Många nationella regelverk
ersätts med ett enda. Det leder till stora
besparingarfor både foretag och hushåll.
Men drygt hälften av EGs budget går
åt tilljordbruksstödav olika slag. Har det
inte varit kostnadsdrivande? N ej
knappast. När den gemensamma
jordbrukspolitikenskapades undanröjdes
hindren mellan medlemsländerna och
de starkt protektionistiska nationella
regleringarna mildrades. EFTA-länderna, som har nationella jordbruksregleringar, har oftast betydligt högre
stödnivåer än vad EG har.
Dock är det viktigt att EGs gemensamma jordbrukspolitik främjar ökad
konkurrens så att den inte leder till
överskottsproduktion eller dumping i
tredje land
EGs regionalpolitik tar i anspråk
ungefår en fjärdedel av budgeten. En
fordel med denna är dess betoning av
konkurrensneutralitet. Det har bidragit
till att undanröja många nackdelar som
annars hade blivit foljden av omfattande
nationell regionalpolitik. Vi menar att
regionalstödet främst skall inriktas på
infrastruktur och utbildning. Det skall
ses som en övergångsformsomavtrappas
när svagare regioner far en snabbare
tillväxt.
Mindre korruption
EGs konkurrensregler har en enorm
betydelse när det gäller att undanröja
protektionism i olika former. Enbart
reglerna om offentlig upphandling
kommeratttvingaframlångt rationellare
beslut och mindre korruption i de olika
nationellabeslutsinstanserna. Dethandlar
alltså inte alls om någon övertro på
stimulanspaket ochsubventionsrniljoner.
Det voreju for övrigt någotmärkligt om
EG skulle kunna göra någon stor insats
på detta område när detnationella
regeringarna normalt disponerar resurser
som är 30–40 gånger större.
Sverige skall gå med i EG därfor att
såvälSverige somEuropa tjänarpå detta.
Enbart som medlemmar kan vi i Sverige
också fa möjlighet att påverka det
gemensamt europeiska. Endast som
medlemmar kan vi ha högburet huvud.
EES-avtalet är en bra övergångslösning men absolut inte tillräckligt på
sikt. Om Sverige skulle välja att stå
utanfor EG skulle det verkligen handla
om en isolering. Vi skulle avsäga oss
möjligheten såväl for en god nationell
utveckling som att delta i Europas
enande.
Det är därfor det är så viktigt att säga
ett klart och tydligt ja till ett svenskt
medlemskap.
SvENsK TtDSKRtFT 345