Grundlagen finns inte till för att underlätta för byråkrater

Att avskaffa varumärken för cigaretter och snus är att öppna ytterligare ett politiskt kryphål. Det menar Svenska Snustillverkarföreningens Patrik Strömer, som undrar vad som sen är nästa steg.

I Milos Formans film ”Larry Flynt – skandalernas man” från 1996 sammanfattar titelkaraktären själva essensen för tanken att lagen är till för att skydda medborgarna mot statligt godtycke:

”If the Constitution protects a scumbag like me, you’re all protected.” Det vill säga att om grundlagen skyddar de värsta, så kan alla andra känna sig trygga. Det är just därför som fungerande civiliserade länder har en tolerans inför det avvikande som är så stark att den är kodifierad i lag – på ett sätt som omöjliggör för en tillfällig majoritet att kullkasta dessa grunder.

Den svenska Tryckfriheten firar i år 250 år. Det är enastående och hittills ojämförligt i världen. Rätten att fritt yttra sig i skrift har inte varit rak och oinskränkt under dessa 250 år, men på det stora hela får det ändå sägas vara ett bärande element i det svenska samhället att tryckfriheten varit grundlagsfäst under lång tid.

Det finns fortfarande inskränkningar, som att vissa annonser inte är tillåtna.

TF 9 § ”Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat
1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror”

Men trots att det redan finns kraftiga begränsningar när det gäller möjligheten att kommunicera legala produkters egenskaper, tycks detta inte vara nog för Folkhälsominister Gabriel Wikström – som gav direktiv till Tobaksutredare Göran Lundahl om att utreda förutsättningarna för att införa neutrala tobakspaket, så kallad plain package. Lundahl konstaterade inom ramen för sitt uppdrag att grundlagen måste ändras för att något sådant ska kunna vara möjligt att reglera från statens sida. Sagt och gjort; ett särskilt direktiv gavs därför till Mediegrundlagskommittén att återkomma med hur en sådan grundlagsändring borde utformas.

Våra grundlagsvärnare beskylls samtidigt för att gå i tobaksindustrins ledband, enbart av det skälet att de inte är beredda att utan eftertanke och konsekvensbeskrivning kasta tidigare hävdvunna principer överbord för att kunna tillfredsställa en minoritetsregerings enskilda ministers tillfälliga nyck.

Visst kan det invändas att dagens grundlag skapar en rigid position i förhandlingar med EU, som så att säga äter upp hela det svenska manöverutrymmet. Men nu finns inte grundlagen till för att underlätta svenska byråkraters och politikers förhandlingsposition, utan för att värna medborgarnas rättigheter.

Och i brist på skydd för äganderätt, immateriella tillgångar och varumärken på annat håll i grundlagen, så bör dagens skydd bestå. Att avskaffa varumärken för cigaretter och snus, innebär bara att ytterligare ett politiskt kryphål har öppnats. Vad är sedan nästa steg? Vi vet att andra länder infört punktskatter- inte bara på alkohol och tobak, utan även på socker och fett. Även om de förstnämnda konsumtionsvarorna får sägas vara en del av statens fiskala bas, så är övriga specifika konsumtionsskatter motiverade med att vara ”styrmedel” för människors konsumtion. Är det då otänkbart att med en urholkad grundlag får se förslag om olika typer av censur, förbud eller begränsningar på andra produkter som av en riksdagsmajoritet anses onödiga?

Det finns ingen anledning att överdriva farorna med neutrala förpackningar. Det räcker så gott med att konstatera att så länge dagens skydd består, så är även andra varor skyddade mot ingrepp. Den dagen grundlagen har ändrats är det skyddet borta. Vems tur blir det nästa gång?

Patrik Strömer är Generalsekreterare Svenska Snustillverkarföreningen