Gunnar Fröroth; Europas ofrivilliga gemenskap
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
EUROPAS OFRIVILLIGA
GEMENSKAP
GUNNARFRÖROTH
EU bygger inte påföreställningen om etniska och historiska band mellan de inblandade länderna.
Det är tvärtom dyrköpta erfarenheterfrån den typen av samarbete som gjort EU till det första
trovärdiga fredsprojektet för Europa.
”Den politiska debattens
minne är kort och selektivt, och fyra-fem decenniers ekonomisk och politisk integration i Europa har for m~nga
kommit att skymma det faktum att hot
om v~d är det yttersta medlet i en mellanstatlig, och for den delen även inomstatlig, konflikt. Att massmedia dagligen
formedlar konkreta bilder av detta v~d
tycks inte räcka for att befria det politiska
samtalet från en historielös naivitet.”
Spelteoretisk utgångspunkt
Orden är Per Molanders, snittade ur hans
essä Akvedukten vid Zagbouan – en skarp
analys av samhällens överlevnadsvillkor.
Molander behandlar i forsta hand fclgan
om vad som hiller samhällen samman,
eller spränger dem, med ut~ngspunkt i
spelteori. G~r det att frammana samGUNNAR FRÖROTHär liberal idedebattör.
arbetsbeteenden som är lingsiktigt hillbara mellan människor? G~r det med v~d
som Hobbes antog? Eller med stöd av
egenintresset som liberaler brukar
hävda? Han svarar nekande p~ bägge fclgoma och ger inga alternativa lösningar.
Samma frågor ~r att ställa om integrationen i dagens Europa. Relationer mellan stater passar utmärkt for en spelteoretisk analys, och har gjorts m~nga
~nger. Det internationella spelet kastar
mellan samarbete och konflikt, mellan
integration och krig.
Pessimistisktfacit
Fclgan om det ~r att skapa stabila samarbeten och beständig fred kan med historiens facit ocks~ besvaras nekande.
Men pessimism om morgondagen far
inte hindra oss att söka lösningar p~ dagens problem.
I Europa är EU en dellösning p~ ett
antal av kontinentens allvarliga problem.
I svensk debatt far man ibland en känsla
SVEN SK TI DS KRI FT 333
·l
av att det är EU som är kontinentens
problem.
Stabilitet och dynamik
Europa är en ofrivillig gemenskap.
Mycket gott for oss västerlänningar har
sprungit ur den europeiska mångfalden,
ur handel och kultur. Samboendet har
också kostat några miljoner liv och missade framstegsmöjligheter. Geopolitik
och ideologi hotar ständigt den europeiska samvaron. Frågan om hur vi skapar
ett mellanstatligt samarbete som är långsiktigt stabilt, men samtidigt ger utrymme for de olika samhällenas dynamik
och foränderlighet är en verklig 10.000-
kronors fråga.
EU är en frivillig gemenskap, betingad
av dyrköpta erfarenheter om vad som händer när Europa inte samarbetar. Gemenskapen bygger på både egenintresse och
tvång. De öppna gränserna och frihandeln
talar till egenintresset, den gemensamt
hanterade suveräniteten i utrikes- och
säkerhetspolitiken begränsar statemas
handlingsfrihet. Kol- och stålindustrin har
tvingats in under överstatlig kontroll.
Stark fiktion
Normer, som Molander menar är den
tredje styrmekanismen jämte tvång och
egenintresse i samspelet mellan människor, har aldrig varit en framgångsväg i internationella sammanhang. De krafter
som nationalismen frigjort har aldrig tyglats av konventioner. Nationen är en alltfor stark fiktion.
EU bygger inte på någon tanke om en
ursprunglig folkgemenskap eller europeisk identitet, utan tvärtom på en insikt
om vad sådana ideologier medfort i Europa. Klineberg, en amerikansk socialpsykolog, har definierat nation som ”ett
samhälle som forenas av gemensanuna
vanforeställningar om sitt ursprung och
en gemensam aversion mot sina grannar”. EG/EUs värdegrund vilar på universella, inte partikulära intressen: demokratin och respekten for mänskliga rättigheter. Därur springer fred och forutsättningar for välstånd och stabilitet.
Nordisk förbundsstat
På nej-sidan finns en del debattörer som
menar att vi borde bygga en nordisk gemenskap istället for att beblanda oss med
europeerna. Jörgen Bengtsson, redaktör
for Hudiksvalls Tidning pläderar i sin
skrift Ge Norden en chans for en forhundsstat (union) mellan de nordiska länderna
eftersom vi har en gemensam historia,
kultur och religion och ”Norden utgör
en folklig gemenskap och är relativt etnisk homogent”. Europa däremot saknar
forutsättningar for det statsforhund som
nu byggs eftersom länderna är alltfor
olika.
Bengtsson har därmed missforstått det
mest grundläggande med EU – att det
just är olikheterna som gör det så viktigt
att svetsa samman länderna.
Fundera ett slag på konsekvenserna av
att övriga Europa resonerade som nordisterna. Att de istället får EU byggde
gemenskaper på historiska band och folkgemenskap. Det har gjorts forr.
334 SveNsK TrosKRIFT
Svenska särlösningar
Som så många gånger förut i svensk utrikesdebatt finns en krets som driver lösningar som bara är hälsosamma så länge
vi ensamma väljer dem. De har lyckats
göra svenska särlösningar till något moraliskt högtstående. Samtidigt ska vi vara
glada att Europas länder valt samarbete
framför Alleingang.
Kanske har vi av och till haft dåligt
samvete för bristande ansvarstagande i
Europa, men det har vi kompenserat
med ett högt bistånd och ett högt röstläge i andra internationella sammanhang.
Vi var en moralisk stormakt i en värld av
realpolitik. Det är denna särställning vi
nu under stor vånda omprövar.
Först efter kalla krigets slut stod det
klart också för socialdemokratin att det
västra kraftfältet i Europa var Sveriges
hemvist.
Nyjria grannar
Länderna i öst konverterar ett efter ett till
demokrati och marknadsekonomi, därefter är ett medlemskap i EU nästa mål.
Att förena Europa och ge en hjälpande
hand till våra nyfria grannar är en uppgift
av historiska mått. EU är inte perfekt,
men det är det bästa till buds stående
medlet.
Kanske är det dags för Sverige att inte
bara leta efter russinen i kakan, utan
också ta medansvar för utvecklingen?
SVENSK TIDSKRIFT
335
GEMENSKAP
GUNNARFRÖROTH
EU bygger inte påföreställningen om etniska och historiska band mellan de inblandade länderna.
Det är tvärtom dyrköpta erfarenheterfrån den typen av samarbete som gjort EU till det första
trovärdiga fredsprojektet för Europa.
”Den politiska debattens
minne är kort och selektivt, och fyra-fem decenniers ekonomisk och politisk integration i Europa har for m~nga
kommit att skymma det faktum att hot
om v~d är det yttersta medlet i en mellanstatlig, och for den delen även inomstatlig, konflikt. Att massmedia dagligen
formedlar konkreta bilder av detta v~d
tycks inte räcka for att befria det politiska
samtalet från en historielös naivitet.”
Spelteoretisk utgångspunkt
Orden är Per Molanders, snittade ur hans
essä Akvedukten vid Zagbouan – en skarp
analys av samhällens överlevnadsvillkor.
Molander behandlar i forsta hand fclgan
om vad som hiller samhällen samman,
eller spränger dem, med ut~ngspunkt i
spelteori. G~r det att frammana samGUNNAR FRÖROTHär liberal idedebattör.
arbetsbeteenden som är lingsiktigt hillbara mellan människor? G~r det med v~d
som Hobbes antog? Eller med stöd av
egenintresset som liberaler brukar
hävda? Han svarar nekande p~ bägge fclgoma och ger inga alternativa lösningar.
Samma frågor ~r att ställa om integrationen i dagens Europa. Relationer mellan stater passar utmärkt for en spelteoretisk analys, och har gjorts m~nga
~nger. Det internationella spelet kastar
mellan samarbete och konflikt, mellan
integration och krig.
Pessimistisktfacit
Fclgan om det ~r att skapa stabila samarbeten och beständig fred kan med historiens facit ocks~ besvaras nekande.
Men pessimism om morgondagen far
inte hindra oss att söka lösningar p~ dagens problem.
I Europa är EU en dellösning p~ ett
antal av kontinentens allvarliga problem.
I svensk debatt far man ibland en känsla
SVEN SK TI DS KRI FT 333
·l
av att det är EU som är kontinentens
problem.
Stabilitet och dynamik
Europa är en ofrivillig gemenskap.
Mycket gott for oss västerlänningar har
sprungit ur den europeiska mångfalden,
ur handel och kultur. Samboendet har
också kostat några miljoner liv och missade framstegsmöjligheter. Geopolitik
och ideologi hotar ständigt den europeiska samvaron. Frågan om hur vi skapar
ett mellanstatligt samarbete som är långsiktigt stabilt, men samtidigt ger utrymme for de olika samhällenas dynamik
och foränderlighet är en verklig 10.000-
kronors fråga.
EU är en frivillig gemenskap, betingad
av dyrköpta erfarenheter om vad som händer när Europa inte samarbetar. Gemenskapen bygger på både egenintresse och
tvång. De öppna gränserna och frihandeln
talar till egenintresset, den gemensamt
hanterade suveräniteten i utrikes- och
säkerhetspolitiken begränsar statemas
handlingsfrihet. Kol- och stålindustrin har
tvingats in under överstatlig kontroll.
Stark fiktion
Normer, som Molander menar är den
tredje styrmekanismen jämte tvång och
egenintresse i samspelet mellan människor, har aldrig varit en framgångsväg i internationella sammanhang. De krafter
som nationalismen frigjort har aldrig tyglats av konventioner. Nationen är en alltfor stark fiktion.
EU bygger inte på någon tanke om en
ursprunglig folkgemenskap eller europeisk identitet, utan tvärtom på en insikt
om vad sådana ideologier medfort i Europa. Klineberg, en amerikansk socialpsykolog, har definierat nation som ”ett
samhälle som forenas av gemensanuna
vanforeställningar om sitt ursprung och
en gemensam aversion mot sina grannar”. EG/EUs värdegrund vilar på universella, inte partikulära intressen: demokratin och respekten for mänskliga rättigheter. Därur springer fred och forutsättningar for välstånd och stabilitet.
Nordisk förbundsstat
På nej-sidan finns en del debattörer som
menar att vi borde bygga en nordisk gemenskap istället for att beblanda oss med
europeerna. Jörgen Bengtsson, redaktör
for Hudiksvalls Tidning pläderar i sin
skrift Ge Norden en chans for en forhundsstat (union) mellan de nordiska länderna
eftersom vi har en gemensam historia,
kultur och religion och ”Norden utgör
en folklig gemenskap och är relativt etnisk homogent”. Europa däremot saknar
forutsättningar for det statsforhund som
nu byggs eftersom länderna är alltfor
olika.
Bengtsson har därmed missforstått det
mest grundläggande med EU – att det
just är olikheterna som gör det så viktigt
att svetsa samman länderna.
Fundera ett slag på konsekvenserna av
att övriga Europa resonerade som nordisterna. Att de istället får EU byggde
gemenskaper på historiska band och folkgemenskap. Det har gjorts forr.
334 SveNsK TrosKRIFT
Svenska särlösningar
Som så många gånger förut i svensk utrikesdebatt finns en krets som driver lösningar som bara är hälsosamma så länge
vi ensamma väljer dem. De har lyckats
göra svenska särlösningar till något moraliskt högtstående. Samtidigt ska vi vara
glada att Europas länder valt samarbete
framför Alleingang.
Kanske har vi av och till haft dåligt
samvete för bristande ansvarstagande i
Europa, men det har vi kompenserat
med ett högt bistånd och ett högt röstläge i andra internationella sammanhang.
Vi var en moralisk stormakt i en värld av
realpolitik. Det är denna särställning vi
nu under stor vånda omprövar.
Först efter kalla krigets slut stod det
klart också för socialdemokratin att det
västra kraftfältet i Europa var Sveriges
hemvist.
Nyjria grannar
Länderna i öst konverterar ett efter ett till
demokrati och marknadsekonomi, därefter är ett medlemskap i EU nästa mål.
Att förena Europa och ge en hjälpande
hand till våra nyfria grannar är en uppgift
av historiska mått. EU är inte perfekt,
men det är det bästa till buds stående
medlet.
Kanske är det dags för Sverige att inte
bara leta efter russinen i kakan, utan
också ta medansvar för utvecklingen?
SVENSK TIDSKRIFT
335