Gunnar Hökmark: Ledarskap efter ordförandeskap

Europas framtida säkerhet och frihet avgörs av hur väl vi kan slå vakt om säkerheten och freden i vår del av Europa. Ryssland kommer inte kunna krossa Ukraina och upplösa dess nation. Däremot har vi sett att Ukraina med stöd av demokratierna steg för steg kan besegra Ryssland. Det har en avgörande betydelse för det Europa som kommer formas under kommande decennier och inte minst kräver tydlig politisk vilja och beslutsamhet de närmaste åren.

Kriget har gjort Ryssland försvagat, ekonomiskt i kaos och politiskt till en parianation. Det förändrar inte det faktum att efter kriget, oavsett hur och när det avslutas, kommer Ryssland under kommande decennier vara ett land som söker sin identitet, som söker revansch och med ledare som kommer att skylla fattigdomen, isoleringen och krigsförlusterna på omvärlden.

Det är i vår del av Europa som skärningspunkten mellan Ryssland och demokratierna kommer att finnas i framtiden. Det gäller i Östersjön och det gäller på Nordkalotten.

Efter år av återhämtning efter det Ryssland fått klart för sig att Ukraina är en del av ett beslutsamt och sammanhållet Europa är risken stor att ryska ledare vill göra Ryssland till ett farligt land på nytt.

Då måste de ryska ledarna möta ett Europa med försvarspolitik och säkerhetspolitik lämnar det utan tvivel att Rysslands enda väg till samarbete går över respekt för Europas gränser, demokrati och rättsstat, aldrig över krig och hot. Det måste vara ett Europa som står starkt i världen, som har en stark ekonomi och som är en stark partner till USA.  

USA kommer inte lika självklart som tidigare ta ansvar för Europa om inte Europa kan ta ansvar för sig själv och för sin del av det transatlantiska samarbetet. Ett USA som blir alltmer osäkert i förhållande till sina gamla utfästelser för europeisk säkerhet måste se att i Europa har man en stark partner för att möta globala hot mot den fria världens demokratier.

Det svenska ordförandeskapets prioriteringar av säkerhet, konkurrenskraft och grön omställning vann stort gehör under våren 2023 men kan få konkret genomslag först om vi på bredd och djup driver dem i alla de avgöranden som Europa nu står inför. Nu är det dags att ordförandeskap följs av ledarskap.

Det är hög tid att Sverige i Europeiska unionen tar sig an en ny roll och blir ett land som i unionens kärna driver fram den politik som Europa i dag behöver. Vårens ordförandeskapsprioriteringar måste få en långsiktighet som bara kan uppnås genom kontinuerligt ledarskap. Det kan sammanfattas på ett mycket enkelt sätt.

Vi behöver ett Europa som kan utöva makt i världen men som begränsar sig i sin makt gentemot medborgarna.

De frågor som har en avgörande betydelse för framtiden i Europa är samtliga av den arten att det bara är genom europeiskt samarbete och transatlantiska allianser som de kan hanteras.

Det är bara gemensamt vi har kraft att värna fred och säkerhet mot yttre hot och det är bara gemensamt vi kan utveckla en ekonomisk kraft som gör det möjligt att möta den globala klimatutmaningen med ekonomiskt ledarskap, grön omställning och nya teknologier.

Rysslands krig i Ukraina är ett uppenbart exempel på vad det handlar om. Och det har just därför förändrat Europa. Det har skapat en ny och stark sammanhållning i Europeiska unionen som kommer att ha betydelse för allt europeiskt samarbete.

Samtidigt inser människor runtom i Europa att den frihet, säkerhet och fred som av många togs som för given efter Sovjetunionens fall nu är hotad. Det beror inte bara på Ryssland utan också på andra hot som som träder fram i synligheten när illusionerna om en evig fred har fallit.

Det gäller Kinas krav på global dominans i kraft av sin växande ekonomi och militära styrka. Det gäller den iranska regimens militära hot som exponeras både i Persiska viken, genom kärnvapenförberedelser och genom terrorism riktad världen över.

Det är lika uppenbart att klimatfrågan kräver europeiskt samarbete om det ska bli möjligt att utveckla ett europeiskt ledarskap som samtidigt kan bli ett innovationernas och den tekniska utvecklingens ledarskap.

Europas geopolitiska kraft kräver en ekonomisk utveckling som bryter årtionden av stagnation med företagande, ekonomisk tillväxt, internationell konkurrenskraft och innovationer som innebär ledarskap. Utan EU skulle Europas länder ett för ett vara utelämnat åt andra krafter och lätta offer för både aggression och påtryckningspolitik.

Europeiska unionen måste bli en ledande kraft och ett centrum för fri handel. Vi ska sträva efter allianser som kan sätta globala mönster och standarder inom den ekonomiska utvecklingens, den internationella handelns, digitaliseringens, forskningens och den artificiella intelligensens områden. Europa eller EU kan inte göra detta av egen kraft utan tillsammans med världens demokratier och med USA i synnerhet. Att bryta den ekonomiska stagnationen, att reformera den europeiska ekonomin genom strukturreformer på nationell nivå och på den inre marknaden kommer vara avgörande för Europeiska unionens styrka.

I det nya Europa som växer fram den dag då freden gör sina framsteg kommer på många sätt vara ett annat Europa. Europeiska unionen kommer att utvidgas. EU kommer att genom fortsatta yttre hot präglas av alltmer samarbete och integration i alla frågor som är av betydelse för Europas förmåga att värna demokrati och säkerhet. Sverige måste med sin politik och med de säkerhetspolitiska intressen som präglar norra Europa vara en ledande kraft i detta Europa.

Vår del av Europa kommer att präglas av att Ukraina har en skarp försvarsmakt och kanske den snabbast växande ekonomin. Polen kommer sannolikt ha den kanske största militära förmågan och fortsatt vara en växande ekonomi. Länderna kring Östersjön, som redan i dag är delar av ett av världens mest innovativa tillväxtkluster, kommer att vara ett europeiskt kraftfält för tillväxt liksom den hårda gränsens gentemot ett Ryssland som ser det militära våldet som sin väg till inflytande.

Det är i norra Europa som Europas förmåga att stå starkt i världen kommer att definieras. Sverige måste vara en aktör för att utforma den politik detta kräver, inte en betraktare som tar ställning till andras förslag.

Och utmaningarna och hoten är många. Hoten definierar det nya Europas uppgifter, bekräftar vikten av våra värderingar och visar samtidigt vägen till att Europeiska unionens viktiga uppgift är att skapa gemensam styrka i världen, inte gemensamt reglera människors vardag.  

Ingen av de stora utmaningar som utvecklingen innebär för Sverige är av den naturen att vi kan möta den ensamma eller isolerade. Det gäller Ryssland men det gäller också Kina liksom Iran och Mellanösterns konflikter. Vår förmåga att vara en geopolitisk kraft ställer krav på en geoekonomisk styrka som förutsätter att Europas länder tillsammans och med EU som en gemensam marknad bryter ett decennium av stagnation.

Kina kräver dominans i sitt närområde, med globala konsekvenser, och bedriver en aggressiv påtryckningspolitik världen över. Men det är inte det enda hotet. Irans roll som terroriststat har också blivit synliggjord genom regimens växande brutalitet och genom att Iran är ett av de länder som förser Ryssland med vapen samtidigt som man bedriver aggressiv politik mot Israel och de andra länderna i regionen samt mot demokratier världen över oavsett avstånd.

Kina finns i Sverige som ägare till stora företag och som en ledande aktör när det gäller modern infrastruktur, man finns här genom sin underrättelseverksamhet men man finns också militärt i vår närhet genom samövningar med Ryssland och genom det ökade intresset för Nordkalotten och Nordpolen. Iran vill hetsa mot ett land som Sverige, inte för att man blir kränkt utan för att man vill vända folklig vrede mot den egna diktaturens religiösa förtryck mot dem som sägs förakta folkets religion.

I en värld där det digitala blir alltmer avgörande blir avstånd liksom territoriella ytor som sådana mindre viktiga medan infrastruktur, råvarutillgångar, farleder och avancerade industrier växer i värde för den som vill underminera vår styrka.

Europas ekonomiska eftersläpning gentemot USA och Kina underminerar vår ställning i alla dessa avseenden och i varje kraftmätning.

För tio år sedan var de amerikanska och europeiska ekonomierna i stort sett jämbördiga. Tillsammans var de fyra gånger så stora som den kinesiska. I dag är USA en väsentligt större ekonomi än Europa men Kinas ekonomi har vuxit till att vara mer än jämbördig med Europas. Det finns inget viktigare än att bryta denna utveckling.

Den är förödande för vår förmåga att upprätthålla europeiska värden och välstånd. Europa måste bryta upp från den politik som i land efter land gjort oss gemensamt svagare. Sverige bör vara det land som driver det europeiska uppbrottet från det gamla. Det kan bara ske genom ambitiösa reformförslag och politisk strid, där det behövs.

Det svenska ordförandeskapet gav viktiga framgångar. Klimatlagstiftningen Fit for 55 och migrationsfrågorna var kanske de som har störst betydelse. Det stärker Sveriges roll inte minst i dessa frågor. Det gäller också fokuseringen på konkurrenskraften. Men initiativen och framgången i att hålla ihop medlemsstaterna kring stödet till Ukraina har nu störst betydelse. Sverige har genom detta tagit sig en stark ställning inför de utmaningar som Rysslands krig och aggression för lång tid innebär.

Avgörande för Europas säkerhet de kommande decennierna är att Ryssland militärt besegras i Ukraina. Det kräver ökat ekonomiskt och militärt stöd. Ryssland måste också förlora kriget politiskt genom Ukrainas integrering i EU. Därmed klargörs att Rysslands enda väg till Europa går över demokrati och samarbete.

Därför måste Ukraina ges en ny anslutningsprocess där Rysslands krig inte tillåts hindra integrationen i EU. Det kan göras genom funktionell integration, inom område efter område, och med stöd av europeiska myndigheter som i samarbete med ukrainska motparter säkrar att gemensamma regler efterlevs på det sätt som europeisk lag kräver. Det kräver en kommissionär och ett direktorat med ansvar för detta samt en särskild budgetpost för Ukrainas inlemmande i EU och ekonomiska återuppbyggnad.

Kriget har visat att europeisk säkerhet kräver utvecklat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete i alla delar utöver Europas försvar genom Nato. Sverige bör som en ledande försvarsindustriell nation driva fram en gemensam försvarsindustri som bygger på att vi utvecklar största möjliga försvarsteknologiska och produktionsmässiga kapacitet med genom gemensam upphandling. Vi ska verka för att unionen kan ta beslut genom kvalificerad majoritet i de frågor som gäller den gemensamma utrikespolitiken och i de säkerhetspolitiska beslut som beror på den gemensamma marknaden.

Sverige ska ta strid för europeisk strategisk kapacitet, det vill säga största möjliga samarbete med våra vänner, i stället för protektionistisk autonomi som utesluter vänligt sinnade nationer utanför EU. En avgörande politisk strid är därför att Europa ska utveckla sin ekonomi och geopolitiska kraft genom strategiska allianser, inte genom autonomi och ensamgång.

Den transatlantiska försvarsalliansen Nato behöver kompletteras med transatlantiska allianser som rör ekonomi och handel liksom digitalisering, AI och utvecklingen av teknologier som är avgörande för våra samhällens säkerhet. Vi bör i ett global perspektiv, när det bland annat gäller tydliga regler och gränser gentemot Kina där USA behöver Europa, sträva efter att vara en fullvärdig partner till den fria världens länder. EU bör i just detta perspektiv utveckla en ny nära relation med Storbritannien, som kan utgöra de första stegen till ett återinträde om något decennium.

Det är genom ekonomisk tillväxt vi får geopolitisk kraft och kan leda utvecklingen av innovationer för en grön omställning där fossila bränslen stannar under jord medan växtligheten ovan jord ökar samtidigt som vi genom digitalisering, ökad forskning och öppenhet för tekniska innovationer kan bli en ledande kunskapsekonomi i världen.

När andra länder vill släppa fram statlig industripolitik, subventioner och tullar, som trettio år efter att den bildades underminerar den gemensamma marknaden, ska Sverige slåss för dess öppenhet och fria konkurrens. Det är konkurrenskraft som tillsammans med fri handel världen över som kan sätta Europa i centrum.

Sociala frågor liksom arbetsmarknadsfrågor beslutas bäst inom ramen för varje enskilt lands förutsättningar och skillnader i inom dessa områden motverkar inte den fria rörlighet som är den inre marknadens drivande kraft.

Sverige bör därför kräva en översyn av europeisk lagstiftning med syfte att avveckla detaljregleringar och prioritera gemensamma regler som ytterligare öppnar upp den inre marknaden. Det gäller tjänste-ekonomin som är den snabbast växande delen av vår ekonomi men också den europeiska kapitalmarknaden. Den kan bara bli en kapitalmarknadsunion om den mobiliserar kapital, inte regleringar som motverkar marknadens funktion.

För att vi ska vara fullt trovärdiga krävs också att vi nu tar itu med den elefant som euron är. Ett allra första steg i dag, tjugo år efter att Sverige sa nej til euron, är att börja diskutera de problem detta skapar för vår finansiella stabilitet, vår konkurrenskraft och vårt politiska genomslag. Ska vi vara starka i Europa kan vi inte ha den svagaste valutan och stå utanför samarbetets ekonomiska kärna.

Europeiska medborgare ska vara de friaste genom lagar som ger lika rätt i Europa, inte de mest likformade genom lagar som detaljreglerar dem i deras vardag. Det är marknadsekonomins dynamik som ger styrka, inte politikens byråkrati. Ordförandeskap innebär att man jämkar andras åsikter, ledarskap kräver att man driver sina egna. Det är dags att ta vår plats i Europa.

Gunnar Hökmark är ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker