Gunnar Hökmark: Valet 2030

Inför valet 2030 är valrörelsen lika spännande och dramatisk som den varit flera andra gånger.

Fyra av de åtta större kärnkraftsreaktorer som kom att beslutas hösten 2022 har nu kommit så långt i sin byggnadsprocess att de ska kopplas in på elnätet. Det innebär att det också går att använda den vindkraft som fortsatte av bara farten men som på grund av risker för instabilitet i nätet inte kunnat kopplas in, trots gigantiska subventioner av ledningssystem till havsanläggningarna.

De tio minde modulär-reaktorer som har etablerats i snabbare hastighet i samarbete mellan Finland, Estland, Polen, Frankrike och Sverige har redan kommit att motsvara tre av av de fyra reaktorer som de rödgröna lät avveckla i drygt tio år tidigare.

Efter valet 2022 blev det också klart att någon nedstängning av befintlig vattenkraft inte skulle ske.  Det innebär att Sverige nu är på väg att ha dubblerat sin elkraftsproduktion vilket har lett till mycket stora minskningar av koldioxidutsläppen.

Det så kallade Stenevi-kraftverket i Karlshamn befinner sig i malpåse och Sverige har genom balansen i elförsörjning bara ett elområde samtidigt som vi genomgående har ett överskott som används för att exportera till våra ännu fossilberoende grannländer på andra sidan Östersjön.

Ett problem är dock att S efter sin kongress 2026, i takt med att de mindre modulärreaktorerna avhjälpte den akuta elbrist S hade skapat genom avvecklingspolitiken, nu åter valt att byta politik för att därmed locka till sig Miljöpartiet och Vänsterpartiet i en vad de själva kallar Folkfrontsregering som ska avveckla kärnkraften helt och hållet till förmån för förhoppningen att den befintliga vindkraften ska kunna helt och hållet ersätta den.

Den nya folkfrontskartellen som den kallas vill också avveckla företag som inom byggnadssektorn och energisektorn går med vinst, på samma sätt som de vill lägga ner fristående skolor, privat vård och äldreomsorg som under de senare åren har kommit att attrahera allt fler användare. I ett gemensamt framträdande med Nooshi Dadgostar hade Magdalena Andersson klargjort att de i ett gemensamt avtal hade kommit överens om att det offentliga skulle återta kontrollen över all välfärd, infrastruktur, byggnadsindustri och energiföretag.

” Vi vill att människor ska få el, bostäder, välfärd och transporter för sina pengar, inte göda utländska pensionsfonder vars styrelseledamöter går på porrklubbar” hade Andersson sagt i ett inlägg som av många beskrevs som lite trött och oengagerat. Många journalister hade entusiastiskt vidarebefordrat denna beskrivning som sin och ställt frågor till byggnadsföretagen om det inte är sant att de gick med vinst.

I sitt manifest hade också Dadgostar och Anderson lovat att AP-fondernas premiesystem skulle ersättas med att AP-fonderna efter enkäter med löntagarna skulle köpa aktier i svenska företag syftande till offentligt majoritetsägande. Det är inte rimligt att företag konsekvent kan göra stora vinster utan att det finns ett offentligt ägande sa Magdalena Andersson som under oppositionsåren hade kommit Dadgostar allt närmare vilket också lett till att man nu inför 2030 liksom tjugo år tidigare hade ett gemensamt valmanifest.

Till grunden för vänsterkartellens irritation över vinsterna var att svenskt näringsliv under de senaste åren hade fått en ökad konkurrenskraft och förmåga till investeringar genom lägre kapitalbeskattning och lägre bolagsskatter, vilket lett till att flera företag som tidigare köpts ut eller flyttat ut återvänt till Stockholm eller till de mindre börserna i Malmö och Göteborg. Till skillnad från åren efter finanskrisen var det nu reala investeringar som gav vinster, inte stigande tillgångsvärden.

Det var framför allt företag inom IT- och tjänstebranscherna som hade vuxit. Några av de svenska privata sjukvårdsföretagen som tidigare hade lämnat Sverige på grund av vinstförbuden hade återvänt med investeringar i ny sjukvård som riktade sig mot hela Europa, samtidigt som företag som utvecklat avancerad äldreomsorg i Sverige valde att också bli europeiska tjänsteföretag. Den svenska telekomföretagsamheten med Ericsson i spetsen utvecklade nya företag inom Fintech, sjukvård, äldreomsorg, hemtjänster, logistik, trafikstyrning, hemleveranser och utbildning.

Den svenska lastvagnsindustrin och svensk flygindustri hade påbörjat investeringar i elektrifierade transportsystem i takt med garantier om en säkrad stabil elförsörjning. Den svenska energiintensiva industrin som efter den rödgröna nedläggningsepoken hade stallat sina investeringar hade de senaste åren med utbyggnaden av mindre kärnkraftsreaktorer och den kommande uppkopplingen av större moderna kärnkraftsverk återupptagit investeringar med betydande inflöde av internationellt kapital.

Efter regeringsskiftet 2022 hade Socialdemokraterna klargjort att man fortsatt skulle stå fast vid den ansökan om medlemskap i NATO som man svängde till under våren 2022. Påverkade av Vänsterpartiet och Miljöpartiet började Socialdemokraterna tala om undantag vad gällde övningar i Sverige med utländsk trupp och vad gällde svensk trupps deltagande i övningar i våra grannländer. Man började också ställa krav på att Sverige skulle driva på för förhandlingar med Ryssland om en fred baserad på ett som det kallades tillfälligt erkännande av de frontlinjer som gällde vid våren 2023 för att få fred som det hette.

Det blev inget stöd för detta i andra EU-länder och heller inte i Sveriges riksdag. I juni 2023 tvingades de sista ryska trupperna lämna Luhansk och Donetsk, omringade och avskurna från underhåll och med sönderskjutna baser. Ryssland gick samtidigt med på förhandlingar som innebar ukrainsk suveränitet över Krim mot att man återfick en möjlighet att under ukrainsk kontroll leasa Sevastopol för en begränsad del av Svartahavsflottan.

Åren från 2022 hade präglats av både svåra politiska konflikter och fokusering på att återupprätta rättsstaten, knäcka gängkriminalitet och klanstyren samt ett fungerande energisystem.

En förändring av dåliga skolor i utsatta områden var sannolikt en av de mer betydande reformerna. Istället för att låta kommunala skolor år efter år ge dåliga skolor lades dessa ner till förmån för att elever fick söka sig till andra närliggande kommunala skolor och friskolor som erbjöds att starta en ny skola mot att man kan erbjuda en utbildning som uppfyller kraven på att de allra flesta eleverna når gymnasiekompetens. 

När fler elever klarade gymnasiekompetens lades en viktig grund för deras integration och för förebilder i arbete och studier istället för i brottslighet. Tillsammans med en högre uppklaringsprocent, straff som avskräckte och höll undan tunga kriminella från gator och bostadsområden, en medveten satsning på att knäcka gängen och klanerna genom att sikta in sig på deras ledare och en mer flexibel arbetsmarknad som gav fler jobb. Socialdemokraterna hade motsatt sig både öppnandet av nya skolor, rättspolitiken riktad mot klan- och gängledare och förändringarna av arbetsmarknaden. Den vänstervridning som hade påbörjats under Stefan Löfvens tid och fortsatt efter Magdalena Anderssons tillträde hade accellererat i opposition och under tryck av den egna partivänstern och Vänsterpartiet.

Det är i detta skenet som ett valmanifest 2030 bör innehålla följande;

• En aktiv politik för att göra Sverige till ett öppet samhälle, ett land som präglas av frihet för den enskilde, dynamiskt företagande och eget ansvar, rätt att välja och frihet att forma den egna framtiden.
• En fortsatt utveckling av Sverige som den fria företagandets nation genom att låta företagande prägla hela vårt samhälle.
• En dynamisk välfärd där allemansrätt ger alla möjlighet att välja sin välfärd, äldreomsorg, skola, sjukvård och trygghet samtidigt som mångfalden ger den utveckling och förnyelse.
• Ett starkt försvar som gör Sverige till en stark partner i Nato och Natos europeiska ben.
• En politik som söker utveckla Europeiska Unionen till en drivande kraft  i den fria världens gemenskap mot dess fiender som Kina, Ryssland och diktaturerna i Mellanöstern.
• Ett ledande kunskapssamhälle genom mångfald, förnyelse och höga krav i skolan, på universitet, i forskning och företagande.
• Fortsatt kamp mot brottslighet och mot de krafter inifrån och utifrån som försöker utnyttja det öppna samhället för totalitära idéer.
• Ett Sverige som förenar Norden och Baltikum för att utveckla Europeiska Unionen till en stark kraft för säkerhet, frihet och ekonomisk styrka.
• Ett Sverige där varje individ oavsett ursprung, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller kön respekteras för sin rätt och allra först och främst är den individ som hon eller han vill vara.
  

Gunnar Hökmark är tidigare moderat Europaparlamentariker och ordförande för tankesmedjan Frivärld