Håll vänstern borta – i Sverige och Grekland
2014 var Greklands ekonomi på väg åt rätt håll. Det tog Syrizaregeringen en vecka att vända uppgången till ett fritt fall. Politiken stöds av svenska Vänsterpartiet. Ett politiskt parti som välkomnar det som sker i Grekland borde vara uteslutet från påverkan av svensk ekonomi.
Grekland är i dag ett land med stängda banker, stängt betalningssystem och stängt mot internationella transaktioner. Stora lån till internationella långivare har förfallit, med den unika händelsen att ett utvecklat land nu är på väg in i en konkurs gentemot IMF som långivare.
Efter alla problem och efter alla svårigheter var Grekland under hösten 2014 äntligen på väg mot konsoliderade offentliga finanser och ekonomisk tillväxt. Från en mycket låg nivå men likväl på väg uppåt med en tillväxt som var på väg att bli högst i eurogruppen. Det gjorde också att man var på väg att liksom andra krisdrabbade länder som reformerat kunna låna på den internationella marknaden istället för att vara beroende av IMF och eurogruppens stödlån.
Efter en vecka lyckades Syrizaregeringen med populism och en ekonomisk politik, utvecklad i en parallell verklighet, vända på denna uppgång till ett fritt fall vad gäller tillväxt, investeringar och förtroende. Efter veckor och månader av förhandlingar med eurogruppen sa man till slut nej till stödlån och reformpolitik i den surrealistiska tanken att detta skulle leda till att man fick mer stöd utan krav på ekonomiska reformer.
Greklands problem är inte att omvärlden tvingar landet till besparingar. Skälet till besparingsbehovet är mycket enklare än så. När man har gjort slut på pengarna och gjort slut på lånen finns det inte längre några pengar att spendera på utgifter. Då blir alla utgifter för stora. Då tvingas man till en drakonisk åtstramning som inget europeiskt land i modern tid har tvingats till.
Grekland kunde undvika detta genom stödlånen som också gav tid och utrymme för reformer och budgetanpassning. Lånen var långfristiga och mycket generösa. Långivarna betalar en högre ränta för pengarna än låntagarlandet Grekland. Mer än 90 procent av de privata lånen har skrivits av.
Det var resultatet av detta stöd, som gav tillväxt och reformer, som Syrizaregeringen har vänt på ände i tron att man kunde få medlemsstaterna i EU till att låna landet pengar till en bidragspolitik som kör fast landet än djupare i sina problem. Man höjde bidrag och man höjde pensioner med en pensionsnivå som ligger över och en pensionsålder som ligger under den i de flesta av långivarnas länder. Man ökade på antalet anställda i en redan för stor och ineffektiv offentlig sektor, med mindre bidrag till behövande och mer byråkrati för alla som följd.
I de reformpaket som man till slut för två veckor sedan presenterade för långivarna var de höjda utgifterna kvar men artificiellt på papperet finansierade med höjda skatter på jobb och företagande, vilket ska ses mot att motsvarande åtgärder redan hade gett en minskning av skatteintäkterna med 20 procent, i en ekonomi i fritt fall.
Tanken på att säga nej till ett fortsatt stödprogram för att den vägen tvinga fram en finansiering av för höga offentliga utgifter och ett växande budgetunderskott är ett uttryck för en regering som lever i en alternativ verklighet utan ansvar för den faktiska. Med alla mått mätt borde ett stängt banksystem, frånvaron av lån, fallande tillväxt och ett förlorat förtroende bland investerare, långivare och andra regeringar betraktas som en misslyckad och allvarlig ekonomisk politik.
Den kan bara leda till ytterligare statliga kontroller över betalningar och över ekonomin. Förstatligande av företag, förstatligande av handel och internationella betalningar och en fortsatt fattigdom av det slag som vi har sett i Venezuela.
För svensk del finns det en allvarlig komponent i detta. Vänsterpartiet har under hela denna vår aktivt stött den grekiska regeringens politik. Vänsterpartiet har hävdat att vägen till välfärd ligger i höjda bidrag och ökade anställda i offentlig sektor. Vänsterpartiet välkomnade folkomröstningens alternativ om statskonkurs med att det var ett sätt att återvinna självständighet. Vänsterpartiet har på alla sätt visat att man sitter fast i samma parallella verklighet som Syriza.
Det gäller även nu när ekonomin stängs ner. När fattigdomen och kraven på ökad statskontroll ökar. Det säger något om det tidigare svenska kommunistpartiets syn på verklighet och ekonomisk politik. De ser knappast något större hot i ökad statlig kontroll och förstatliganden av den grekiska ekonomin. Detta är ju Vänsterpartiets egen ekonomiska politik.
Det anmärkningsvärda är att detta parti har ett avgörande inflytande på Sveriges ekonomiska politik, offentliga finanser, tillväxt och sysselsättning. Redan nu ser vi hur konjunkturinstitutet varnar för färre jobb med skattehöjningarna och hur regeringen själv talar för ökade underskott samtidigt som Vänsterpartiet driver igenom utredningar om att förbjuda privata företag om de sysslar med välfärd. Ett politiskt parti som välkomnar det som sker i Grekland borde vara uteslutet från påverkan av svensk ekonomi. Sveriges statsminister bör klargöra att Vänsterpartiet hålls undan från inflytande när det gäller förutsättningarna för svenskt välstånd.
Gunnar Hökmark är Europaparlamentariker (M).