Hayek med en handväska

Niall Ferguson
Always Right
Amazon Kindle 2013

”It was Hayek armed with a swinging handbag, and I loved it”.

Så beskriver Niall Ferguson Margaret Thatcher i e-boken Always Right (Amazon Kindle 2013). Niall Ferguson är professor i historia vid Harvard och mest känd för sina bästsäljare och TV-serier om västvärldens framgångsrecept.

Niall Ferguson hävdar inte att Thatcher alltid hade rätt, men tack vare sina konservativa värderingar hade hon oftare rätt än sina kritiker. Hon hade rätt i att brittiska fackföreningar blivit för starka, att statliga bolag borde privatiseras och att den höga inflationen hade monetära orsaker.

Dagen efter Thatchers bortgång beskrev Niall Ferguson Margaret Thatcher som ”Punk Savior” i en krönika i New York Times. När jag träffade Ferguson i Almedalen i somras berättade han att artikeln fick Amazon att be honom skriva en personlig bok om Thatcher. Ferguson tackade ja och lovade Amazon att boken skulle kunna finnas till nedladdning på Kindle Store samma dag som Thatcher begravdes, den 17 april. Så blev det också, till priset av några intensiva arbetsdygn i Hongkong.

Boken Always Right handlar inte bara om Thatcher och brittisk politik. Den är också Fergusons personliga hyllning till Thatcher. Han tar sin egen uppväxt i slutet av 1970-talet som utgångspunkt. Frustrationen var enorm. Läget var kaosartat för viktiga samhällsfunktioner, landet lamslogs av strejker som stängde hamnar, kolgruvor och stoppade sophämtningen. Tågen var alltid sena och inflationen nådde rekordnivån 27 procent. Ferguson kallade sig själv Punk Tory; punkare av frustration och Tory i förhoppning om något bättre. Från skoltiden i Glasgow, senare på universitetet och som ledarskribent, blev Ferguson en ”fotsoldat” i Thatchers revolution.

Thatcherism var en medicin mot den sjuka brittiska ekonomin. Omedelbart efter makttillträdet avskaffade Thatcher prisregleringar och valutakontroll. Idag finns det de som påstår att produktiviteten inte ökade lika fort under 1980-talet som under tidigare decennier men det viktiga, enligt Ferguson, är att gapet mellan Storbritannien och jämförbara länder minskade. Tillväxten matchade Tysklands och översteg den i USA. Men Thatcherismen handlade inte bara om ökad produktivitet och minskad arbetslöshet. Viktigare var att bekämpa inflationen och återställa välståndet för en plågad brittisk medelklass. Avkastningen på brittiska aktier ökade från i snitt -1,4 procent under 1970-talet till hela +15,5 procent under 1980-talet. Och det är så resultatet av Thatchers revolution ska mätas – med kapitalistiska mått – inte med socialistiska. Privatiseringar av bolag såsom läkemedelsföretaget Amersham och British Gas gjorde att dessa utvecklades mycket bättre och nya aktieägare fick del av denna utveckling. Utförsäljning av kommunala bostäder ökade också andelen britter som ägde sin bostad från 54 procent år 1981 till 67 procent tio år senare. Fler britter blev kapitalägare.

Under Thatcher påbörjades också omvandlingen av Storbritannien från en industri- till en servicenation. Andelen britter som studerar vidare har ökat tre gånger. Den största skillnaden och det kanske tydligaste tecknet på hur Storbritanniens attraktivitet förändrades var dock migrationen. Under 1960- och 1970-talet var det fler som lämnade Storbritannien än som flyttade dit. Under 1980-talet vände Thatcher flödena åter mot Storbritannien.

Niall Ferguson anser också att historien visat att Thatcher hade rätt om EU. Thatcher stödde utvecklingen av den inre marknaden men motsatte sig det som senare kom att bli euron. I Europapolitiken mötte hon motstånd – inte bara från vänstern utan även från den brittiska eliten, samt från Financial Times och The Economist. Ferguson var en stark Thatcheranhängare även i valutafrågan men idag är han paradoxalt nog en av de som förordar omfattande räddningsaktioner för euron. Bristen på reformer och den gemensamma valutan har skapat sådana problem i euroområdet att det inte går att backa bandet. I Expressen skrev Ferguson i somras att ”För att förhindra den typen av kris som nästan slog sönder eurosamarbetet förra året behövs allra främst en bankunion, eftersom att bankkriser inte helt kan lösas inom nationella system. Detta betyder att en självständig mekanism, en europeisk avvecklingsmyndighet och en europeisk insättningsgaranti behöver införas”. Fergusons uppfattning är att Europa idag står inför så många inre och yttre hot att det ”är mer lockande än någonsin att skapa en riktig europeisk federation”.

Thatcher räddade Storbritannien och i en tid när så många konservativa på båda sidor av Atlanten verkar ha tappat sitt självförtroende finns det anledning att studera hennes gärningar, skriver Ferguson. I Storbritannien rasade en omfattande debatt om resultaten av Thatchers politik i samband med hennes bortgång. Debatten präglades av 1970-talsnostalgi. Boken Always Right är ett starkt inlägg i denna debatt och en målande beskrivning av hur positivt Storbritannien utvecklats sedan 1970-talet. Som vanligt använder Ferguson mängder av fakta och exempel. Ferguson pläderar också för vikten av tydliga ideologiska värderingar i politiken och pekar på betydelsen av Thatchers tidiga kontakter med brittiska tankesmedjor.

Utvecklingen i Sverige under de senaste årtiondena påminner på många sätt om Storbritanniens. Även vi hade enormt starka fackföreningar och en omfattande statlig industrisektor. När vi på Scantech häromåret lät SKOP undersöka svenskarna syn på när Sverige var som bäst visade sig att det var flest som drömde sig tillbaka till 1960- och 70-talet. Då är det bra att bli påmind om att även små steg tillbaka till mer reglerad ekonomi är både farliga och fel. Att läsa Always right är en nyttig påminnelse om hur riskabelt det är att drömma sig tillbaka till 1970-talets politik. Margaret Thatcher visade på vägen bort från den tidens problem. Lärdomarna av hennes gärning är lika gångbara idag.

Anders Ydstedt är entreprenör och styrelseordförande för Svensk Tidskrift.