Higgins; Julklappsutdelning
1986
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
TILLSIST
HIGGINS:
Julklappsutdelning
T
ill sist var det dags för julklappsutdelning på Harpsund.
statsminister Ingvar Carlsson
stod framför den öppna spisen och blickade ut över sin regering. Han var iklädd
den kritvita kostym som blivit hans signatur. Dagen tiH ära hade han satt på sig
en röd toppluva.
Han inledde med att påpeka att detta
faktiskt var den andra julklappsutdelningen för året. Ett slags första julklappsutdelning hade ägt rum när han
under hösten ombildade sin regering.
Han tittade därvid menande på Anita
Gradin. Hon hade ju sluppit det otacksamma jobbet att från Sverige behöva
avvisa människor som helhjärtat var beredda att acceptera aHa inslag i det
svenska samhället.
En annan menande blick gick till det
nya statsrådet Ulf Lönnqvist. Som
”idrotts-, turist- och ungdomsminister”
skulle han inte behöva dra något tungt
lass, utan närmast fungera som ett slags
nationell lekledare.
Därefter var det dags för julklappsutdelningen.
Till regeringens nestor, utrikesminister Sten Andersson, överräckte statsministern ett paket som visade sig innehålla
en lögndetektor.
– Du kan ju slå blå dunster i ögonen
på aHa, förklarade statsministern fnittrande. Den här får du i fortsättningen
använda på alla regeringssammanträden
så att åtminstone vi vet när du talar sanning.
– Däremot får du absolut inte använda den när du möter väljarna. Om allmänheten får reda på när du ljuger, kommer vi inte att kunna samlas här på
Harpsund efter nästa val.
Till utbildningsminister Lennart Bodström överräcktes en elevkalender för
1987.
– Kalendern innehåller en världsatlas
också, så du kan i efterhand se vad du
sysslade med på din förra post i regeringen, sade den skämtsamme statsministern.
Utbildningsministern muttrade något
ohörbart till svar.
Till finansminister Kjell-Olof Feldt
överräcktes ett helt fång med julklappar.
För det kommande arbetet med den
offentliga sektorn fick han inte bara osthyvel och motorsåg, utan också en uppsättning trancherknivar och en låda
sprängdeg.
Med tanke på kommande avtalsrörelser på den offentliga sektorn fick han
motta en studsmatta med vilken han
kunde göra sina inhopp än mer effektfulla.
Försvarsminister Roine Carlsson fick
ett avlångt paket – en semafor med vilken han kunde lämna meddelanden utan
att säga ett ord.
Till socialminister Gertrud Sigurdsen
överräcktes en prenumeration på Grönköpings Veckoblad. Detta för att hon
inte skulle missa att läsa om sin förebild
-fru socialchefskan Unill.
Till civilminister Bo Holmberg höll
statsministern ett litet tal.
– Vi är de första att beklaga att ditt
förnyelsearbete inom den offentliga sektorn inte vunnit den uppmärksamhet och
det gillande som det förtjänar. Det är
inget fel på ditt budskap, med det går
helt enkelt inte fram.
Därefter fick civilministern i julklapp
ett ”uppmärksamhetspaket”. Det innehöll en clowndräkt, en uppsättning trum- 492
mor, lysraketer samt handgranater. Med
hjälp av dessa föremål skulle han göra
förnyade försök att ta sig in i samhällsdebatten.
Julhögtiden på Harpsund avslutades
med en predikan av den nye invandrarministern Georg Andersson, tillika ordförande i Broderskapsrörelsen.
Som utgångspunkt för sin predikan tog
han ett citat av sig själv i en intervju i
partitidskriften Aktuellt i politiken (s).
Där hade han sagt om begreppet ”alla är
Guds barn”:
– Detta är inget annat än Per Albin
Hanssons folkhemstanke fast i ett globalt perspektiv. Tanken på rättvisa och
jämlikhet kan därför förena socialdemokratin och kyrkan.
Budskapet att Gud var Per Albin
Hansson – fast större – gick hem i församlingen.
Som avslutning sjöngs psalmen ”Löftena kunna ej svika”. Sången stördes av
att finansminister Kjell-Olof Feldt inte
kunde hålla sig för skratt över titeln.
Med detta häfte följer ett inbetalningskort avseende prenumerationsavgiften 150:- kronor för år 1987. (Prenumerationspris för pensionärer: 125:-)
Nr 111987 utkommer den 5 februari.
HIGGINS:
Julklappsutdelning
T
ill sist var det dags för julklappsutdelning på Harpsund.
statsminister Ingvar Carlsson
stod framför den öppna spisen och blickade ut över sin regering. Han var iklädd
den kritvita kostym som blivit hans signatur. Dagen tiH ära hade han satt på sig
en röd toppluva.
Han inledde med att påpeka att detta
faktiskt var den andra julklappsutdelningen för året. Ett slags första julklappsutdelning hade ägt rum när han
under hösten ombildade sin regering.
Han tittade därvid menande på Anita
Gradin. Hon hade ju sluppit det otacksamma jobbet att från Sverige behöva
avvisa människor som helhjärtat var beredda att acceptera aHa inslag i det
svenska samhället.
En annan menande blick gick till det
nya statsrådet Ulf Lönnqvist. Som
”idrotts-, turist- och ungdomsminister”
skulle han inte behöva dra något tungt
lass, utan närmast fungera som ett slags
nationell lekledare.
Därefter var det dags för julklappsutdelningen.
Till regeringens nestor, utrikesminister Sten Andersson, överräckte statsministern ett paket som visade sig innehålla
en lögndetektor.
– Du kan ju slå blå dunster i ögonen
på aHa, förklarade statsministern fnittrande. Den här får du i fortsättningen
använda på alla regeringssammanträden
så att åtminstone vi vet när du talar sanning.
– Däremot får du absolut inte använda den när du möter väljarna. Om allmänheten får reda på när du ljuger, kommer vi inte att kunna samlas här på
Harpsund efter nästa val.
Till utbildningsminister Lennart Bodström överräcktes en elevkalender för
1987.
– Kalendern innehåller en världsatlas
också, så du kan i efterhand se vad du
sysslade med på din förra post i regeringen, sade den skämtsamme statsministern.
Utbildningsministern muttrade något
ohörbart till svar.
Till finansminister Kjell-Olof Feldt
överräcktes ett helt fång med julklappar.
För det kommande arbetet med den
offentliga sektorn fick han inte bara osthyvel och motorsåg, utan också en uppsättning trancherknivar och en låda
sprängdeg.
Med tanke på kommande avtalsrörelser på den offentliga sektorn fick han
motta en studsmatta med vilken han
kunde göra sina inhopp än mer effektfulla.
Försvarsminister Roine Carlsson fick
ett avlångt paket – en semafor med vilken han kunde lämna meddelanden utan
att säga ett ord.
Till socialminister Gertrud Sigurdsen
överräcktes en prenumeration på Grönköpings Veckoblad. Detta för att hon
inte skulle missa att läsa om sin förebild
-fru socialchefskan Unill.
Till civilminister Bo Holmberg höll
statsministern ett litet tal.
– Vi är de första att beklaga att ditt
förnyelsearbete inom den offentliga sektorn inte vunnit den uppmärksamhet och
det gillande som det förtjänar. Det är
inget fel på ditt budskap, med det går
helt enkelt inte fram.
Därefter fick civilministern i julklapp
ett ”uppmärksamhetspaket”. Det innehöll en clowndräkt, en uppsättning trum- 492
mor, lysraketer samt handgranater. Med
hjälp av dessa föremål skulle han göra
förnyade försök att ta sig in i samhällsdebatten.
Julhögtiden på Harpsund avslutades
med en predikan av den nye invandrarministern Georg Andersson, tillika ordförande i Broderskapsrörelsen.
Som utgångspunkt för sin predikan tog
han ett citat av sig själv i en intervju i
partitidskriften Aktuellt i politiken (s).
Där hade han sagt om begreppet ”alla är
Guds barn”:
– Detta är inget annat än Per Albin
Hanssons folkhemstanke fast i ett globalt perspektiv. Tanken på rättvisa och
jämlikhet kan därför förena socialdemokratin och kyrkan.
Budskapet att Gud var Per Albin
Hansson – fast större – gick hem i församlingen.
Som avslutning sjöngs psalmen ”Löftena kunna ej svika”. Sången stördes av
att finansminister Kjell-Olof Feldt inte
kunde hålla sig för skratt över titeln.
Med detta häfte följer ett inbetalningskort avseende prenumerationsavgiften 150:- kronor för år 1987. (Prenumerationspris för pensionärer: 125:-)
Nr 111987 utkommer den 5 februari.