Hugo Selling: Europa måste förbereda sig för krig

Europa måste förbereda sig för krig, och det finns kritiska luckor i vår beredskap som akut måste åtgärdas.

Det är kärnan i den rapport som Finlands tidigare president Sauli Niinistö författat på uppdrag av EU-kommissionen om hur unionens krigsberedskap kan stärkas.

Rapporten, som presenterades torsdagen 31 oktober, har flugit lite under radarn på grund av den amerikanska valrörelsen men har blivit desto mer aktuell givet valresultatet.

Donald Trump har påstått att han kan avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar och att han är redo att överge Natoallierade om de inte betalar mer. Det är oklart hur det ska gå till. Ifall det innebär att USA:s militära stöd till Ukraina dras tillbaka för att tvinga landet till fredsförhandlingar vore det ödesdigert. Märker Putin att det återigen kommer att löna sig med militär aggression innebär det ännu större risker för europeisk säkerhet.

Det är mot bakgrund av Rysslands krig i Europa, jämte ökad risk för miljökatastrofer och erfarenheterna från pandemin som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i våras uppdrog åt den då avgångne finske presidenten att utreda hur Europa ska förstärka krisberedskapen.

Niinistö bidrar med ett klarspråk och perspektiv som europiska ledare måste ta till sig. I rapporten larmar han om att vi vid horisonten inte bara kan se alltmer djärva hybridkampanjer utan också ett ökat hot om väpnad aggression direkt riktad mot en EU-medlemsstat.

Rysslands krig utgör det enskilt största hotet mot europeisk säkerhet men EU saknar en plan för vad som ska göras vid en väpnad aggression mot en medlemsstat. Att hantera rysk aggression måste bli en central del av vår beredskap, utan att försvaga arbetet med att förbereda oss för andra hot. Hoten inkluderar störningar i den globala ekonomin, naturkatastrofer eller en ny pandemi. EU saknar kapacitet att samla nödvändiga resurser på ett koordinerat sätt över institutionella stuprör för att agera vid gränsöverskridande kriser.

I grunden handlar säkerhet om inställning och att undvika ”önsketänkande” gällande de alltmer akuta och komplexa hot vi möter. Säkerhetsläget förändras snabbare än vad EU klarar av att anpassa lagar och system för. Europa måste börja agera proaktivt gentemot hot och tänka i termer av totalförsvar snarare än att ständigt vara reaktiv och leverera ad hoc-lösningar.

Niinistö rapport innehåller drygt 80 rekommendationer på hur EU kan skapa ett bättre fungerande och sammanhängande beredskapssystem. Förslagen rör allt från satsningar på cyberberedskap, ökad samordning mellan Nato och EU, snabbare beslutsprocesser och en utvecklad informationsdelning på EU-nivå – utan att ta över den roll som de nationella underrättelsetjänsterna fyller. Rapporten drar även lärdomar från hur EU:s krissamordning fungerade under pandemin.

Inför kommande långsiktsbudget rekommenderar Niinistö att en femtedel av EU:s budgeten ska riktas mot säkerhet och krisberedskap. Han argumenterar också för ökade privata investeringar i försvarsindustrin och för ett reformerat mandat för Europeiska Investeringsbanken för att öka Europas förmåga att producera strategisk militär materiel.

Europa kan och måste ta ansvar för sin egen säkerhet. Säkerhet är det fundamentala värdet som alla andra värden är beroende av. Utan säkerhet har vi ingen frihet, välfärd eller möjlighet att planera för framtiden.

Den viktigaste lärdomen är att säkerhet enbart kan komma från styrka. Det är europeisk och västerländsk svaghet som gång på gång bjudit in Putin till militär aggression.

Rysslands försvarssatsningar håller på att överstiga Europas samlade försvarutgifter. Jämte att utveckla de strukturer som krävs för att EU bättre ska kunna svara på kriser – vilket kommer vara komplicerat, ta tid och kräva omfattande förhandlingar – kan varje medlemsstat ta ansvar genom att rusta upp sitt respektive försvar. Att omprioritera EU:s budget till säkerhet kommer att kräva tuffa kompromisser. Och flera länder motsätter sig, på goda grunder, förslag om ökad skuldsättning eller att ge EU beskattningsrätt. Den realistiska vägen till ett mer krigsberett Europa ligger i starka nationella försvar, men med ett utvecklat samarbete.

Sverige har för första gången på länge en expansiv försvarsbudget. Anslagen ska succesivt öka till 2,6 procent av BNP. Från 45 miljarder kronor år 2016 till 173 miljarder kronor år 2028. Här, liksom gällande stödet till Ukraina, kan Sverige och Norden visa ledarskap.

Ska de europeiska länderna kompensera för ett mindre engagerat USA, vars försvarsanslag ligger över tre procent av BNP och vars ekonomi är markant större, räcker det inte att investera strax över 2 procent av BNP i försvar och säkerhet.

Niinistö konstaterar att antalet kvalificerade militära plattformar som stridsflyg, stridsvagnar och ubåtar är alldeles för som en följd av decennier av underinvestering. Även om den utrustning vi har i dag är mer kvalificerad behövs det bredd och djup. Det finns helt enkelt ingen genväg runt att satsa på säkerhet.

Låt inte Niinistös rapport och det amerikanska valresultatet bli ytterligare en väckarklocka som man trycker snooze-knappen på. Att förbereda oss på det värsta kan förhoppningsvis förhindra det från att inträffa. Tiden för upprustning är nu.

Hugo Selling är kommunikationsrådgivare