Hultåker & Hultåker: Etikprövningsnämnderna lägger krokben för samhällsviktig forskning

De senaste veckorna har det, bland annat i Svenska Dagbladet, förts en diskussion om etikprövningsnämnderna. Man har bland annat ifrågasatt behovet av etikprövning inom samhällsvetenskaperna och visat på negativa effekter av långa handläggningstider och förseningar under överprövningar som river upp de ursprungliga besluten.

En stark invändning är att hela processen går på tvärs mot den akademiska friheten alldeles i onödan eftersom ingen har kunnat påvisa några allvarliga skadeverkningar av samhällsvetenskapliga datainsamlingar med hjälp av frågeformulär eller frågeguider.

Etikprövningen riskerar att leda inte bara till censurerade datainsamlingar utan även till censurerade forskningsresultat. Frågan blir då vilka forskningsresultat riskerar att bli farliga för intervjupersonerna?

Oberoende av om det är avsikten eller inte så leder stoppade att datainsamlingar till stoppade forskningsresultat eftersom forskningsrapporter förutsätter tillgång till data. Men problemen med etikprövningsnämnderna är större än vad som tidigare har framgått av debatten.

Ett stort problem är att själva processen med EPM omöjliggör och helt stoppar viktiga forskningsprojekt.

SKOP:s grundare Örjan Hultåker var på 70- och 80-talen ledare för Katastrofforskningsgruppen vid Uppsala universitet. Det specifika med deras studier var att de krävde snabba forskningsinsatser som startade i direkt anslutning till inträffade samhällsstörningar.

Bland exempel på sådana studier var uppföljningen av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. När de radioaktiva molnen nådde Sverige aktiverades larm vid Forsmarks kärnkraftverk eftersom radioaktivitet utifrån kom in på kraftverksområdet. Larmsystem och rutiner var upprättade för att hantera situationer om det skulle uppstå risk för radioaktiv spridning från kärnkraftverket, inte sådan spridning utifrån och in.

För att begränsa exemplen kan också nämnas Tuveraset 1977. Det var då viktigt att snabb komma igång med datainsamlingen för att kunna studera dels myndigheternas respons, dels fråga invånarna om deras omedelbara observationer och respons.

Hade nuvarande regler om etikprövning gällt vid den tiden hade det inte blivit några studier och det svenska civila försvaret liksom polismyndigheterna hade gått miste om viktig forskningskunskap. Katastrofgruppens forskningsresultat resulterade bland annat i nya rutiner för både civilförsvarets och rikspolisstyrelsens instruktioner för utrymning och informationsgivning vid katastrofer.

Omedelbart efter den stora stormen Gudrun 2005 genomförde Oscar Hultåker vid Sveriges lantbruksuniversitet studier av hur arbetsmiljön i skogsbruket påverkades. Efter stormen fanns behov av att snabbt påbörja upparbetningen av mycket stora mängder stormskadat virke. Forskningen visade brister i skogsbrukets förmåga att hindra incidenter bland dem som arbetade i avverkningarna. Resultaten hade inte blivit lika entydiga om datainsamlingen inte hade startat omedelbart.

Det är forskning som aldrig hade kunnat äga rum med EPM:s nuvarande instruktioner, arbetsprocesser och tolkning av uppdraget. Det hade varit till men för samhället och medborgarna.

På SKOP ser vi också hur EPM mycket negativt påverkar både trovärdigheten och tillförlitligheten i samhällsvetenskapliga forskningsstudier. När vi skall genomföra datainsamlingar åt olika forskargrupper ställer EPM krav på informationen till deltagarna. De kraven leder till informationsbrev som ofta blir så långa, flera sidor, och omständliga, byråkratiska, så att de mer döljer än framhäver viktig information som deltagarna behöver för att avgöra om de vill svara på en undersöknings frågor. De långa presentationerna bryter mot samhällets önskemål om att information skall vara formulerad på så lätt svenska som möjligt och tillgänglig även för personer med funktionshinder. EPM har hittillsvarande arbete visar att myndigheten saknar den nödvändiga kunskap och erfarenhet som finns hos forskargrupper och undersökningsföretag när de baserat på evidens skall informera..

Örjan Hultåker är docent

Oscar Hultåker är skoglig doktor forsknings- och projektledare hos SKOP