Hur nya är moderaterna? (2):
Kulturmanifest för ett skapande Sverige
Flera tunga förslag inom kulturpolitiken ska behandlas i riksdagen under hösten. Och även på detta område sker en förnyelse inom moderaterna. Mats Johansson presenterar några av de förslag från det moderata kulturmanifestet ”För ett skapande Sverige” som presenterades på Almedalsveckan i tisdags.
Den moderata politikförnyelsen rullar på. Alla älskar inte moderniseringen av försvarspolitiken, omläggningen av skattepolitiken, fokusskiftet i miljöpolitiken, uppdateringen av jämställdhetspolitiken eller den mer blågula Europapolitiken, för att ta några aktuella exempel. Men att döma av den senaste SCB-mätningen (maj) går det hyfsat.
Ett annat politikområde i förändring är kultur- och mediepolitiken. Vad slutresultatet blir när alliansens första mandatperiod summeras återstår att se. Eftersom en gemensam, förhandlad kulturagenda saknades vid regeringsskiftet 2006 har den fått skapas löpande under ledning av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, dels i alliansens kulturgrupp med Cecilia Magnusson som m-representant, dels i alliansens mediegrupp där undertecknad representerat partiet i egenskap av mediepolitisk talesman.
Delsvar ges under hösten-våren när flera tunga regeringsförslag ska behandlas i riksdagen:
* kulturpropositionen, där remissrundan på kulturutredningens betänkande är avslutad
* public service-propositionen, om villkoren för SVT, SR och UR, framlagd i juni
* ny radio-tv-lag, med ramarna för kommersiell radio och tv, remiss i september
Det är inte det enda som händer. Kulturens ställning i skolan har stärkts genom statens stöd till kulturell kontakt i årskurs 7-9, ”Skapande skola”. Filmcensuren avskaffas, svenskan ges ställning som officiellt språk i en språklag, EU ifrågasätter det presstöd som (m) vill avveckla, osv.
För att skapa en långsiktig och sammanhållen kulturagenda, och samtidigt bredda den moderata kulturprofilen, har de senaste åren flera skrifter utarbetats, ”Kulturen 2.0” (2007) och ”Kulturen 3.0” (2008), som båda väckt medial nyfikenhet och därmed nått ut till kultureliten i form av kulturskapare och debattörer.
Att döma av uppmuntrande tillrop från moderata kulturvänner i de stora publikerna i den tillväxtskapande kultursektorn har budskapet om kulturens betydelse gått fram även till dem, med det tillägg som är vårt eget: att kultur inte är detsamma som kulturpolitik, och att två tredjedelar av kulturskapandet i Sverige finansieras privat.
”Ni är ju det enda parti som har en genomtänkt kultursyn”, blev betyget från en känd kulturperson på vänsterkanten, i samband med en debatt om kulturutredningen i höstas. Det betyder nog inte att de 97 krav som den moderata kulturkommittén för fram kommer att omfattas även av den röststarka kulturvänstern, lika litet som de kommer att omfamnas av allianskamraterna, än mindre finansdepartementet. Men som karta över en tänkbar färdriktning med fortsatt alliansregering kan de tjäna.
I samma anda ska det moderata kulturmanifestet läsas, ”För ett skapande Sverige”, som presenterades under politikerveckan i Visby i tisdags. Där ges bland grundprinciper för den framtida kulturpolitiken en rad svar på de frågor som kulturutredningen har väckt, om bland annat kulturens frihet och kvalitet.
Dokumentet anger också moderata prioriteringar inför alliansens diskussioner om en gemensam kulturpolitik under nästa mandatperiod. Kommittén har med tanke på det ekonomiska läget avstått från en sådan önskelista som är blott alltför vanlig i kulturpolitiska sammanhang och begränsat sig till sex förslag, nog så svåra att förverkliga:
– Bygg ut ”Skapande skola” till att omfatta hela grundskolan
– Grunda en efterföljare till Framtidens kultur för nyskapande kulturprojekt
– Öka avbetalningen på ”(s)pringnotan”, institutionernas eftersatta underhåll
– Styr arbetsmarknadspengar till centrumbildningarna för fler kulturjobb
– Öronmärk även arbetsmarknadspengar till kulturlärlingar, enligt brittisk förebild
– Inrätta särskilda medel i näringspolitiken för satsningar på konst och design
I en tid när hela världen genomlever verkningarna av en finanskris, underskotten växer och Sveriges ekonomi krymper sju procent vore det vackert om just kultursektorn kunde ta något steg framåt. Man kunde se det som en investering i infrastruktur snarare än konsumtion.
Det moderata kulturmanifestet och skriften ”Kulturen 3.0” finns här.
Mats Johansson är riksdagsledamot (M) och Svensk Tidskrifts styrelseordförande.