Ideologiska skolböcker cementerar utanförskap

Jörgen Mattlar
Skolbokspropaganda?: En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)


Lågt ställda förväntningar på ”dumma” invandrare – det är budskapet i läroböcker som används i ämnet svenska som andra språk. Detta påvisas i en avhandling i didaktik av Jörgen Mattlar vid Uppsala universitet, som Erika Aldenberg, frilansskribent och fotograf som arbetar som politisk sekreterare hos Moderaterna, recenserar.

I en ideologianalys av fem läroböcker i svenska som andra språk lyfter Mattlar fram hur dolda politiska budskap förmedlas. Med berättelser och exempel från den svenska löntagar- och arbetarrörelsen bekräftas målgruppen invandrare som en underordnad grupp utifrån ett socialdemokratiskt klassperspektiv. Förväntningarna på gruppen är lågt ställda och trots att målgruppen är välrepresenterad bland entreprenörer framställs den inte som betydelsefull för den svenska ekonomiska utvecklingen. Invandraren beskrivs varken som särskilt utbildad eller som utförare av något egentligt kvalificerat arbete.

I Mattlars ideologianalys jämförs både manifesta och latenta värderingar beträffande kön, etnicitet och klass i böckerna mot en ideologisk skala från vänster till höger. Särskilt två av böckerna uppvisar i det närmaste socialdemokratisk propaganda, t ex när det finns talövningar där målgruppen får öva sig på att uttala fraser som ”det socialdemokratiska ungdomsförbundet” och ”Nalin gick tidigt med i SSU”. En tredje bok har ett tydligt samhällskritiskt perspektiv med anti-globalistiska inslag, där maktobalansen mellan multinationella företag och utvecklingsländerna understryks. Civil olydnad och olika former av aktivism berörs också.

De resterande två böckerna har vissa konservativa och liberala tendenser med fokus på individ och varumärken, samt en konservativ historiesyn. Konsensus råder och här lyfts näringsliv, utbildning och självständiga kvinnor fram. Liberala tankegångar framträder också genom ett mångkulturellt perspektiv, där kulturella skillnader och ojämlikhet emellertid osynliggörs i det neutrala mångkulturella begreppet.

Tydligt i böckerna med ett socialdemokratiskt perspektiv är att de domineras av ett konfliktperspektiv där grupper ställs emot varandra. Svenska värderingar kännetecknas av begrepp som modernitet, demokrati och rationalitet medan ”det utländska” förknippas med begrepp som omodernt, förtryck och okunnighet. Ett dialektiskt förhållande mellan svenskt och utländskt framträder – svenska värderingar står för ordning och jämlikhet medan det icke-svenska framställs som kaosartat och konfliktdrabbat. Invandraren framställs som underordnad och likställd med lågavlönad och okvalificerad.

I den mån utbildning diskuteras, värderas inte målgruppens utbildningar och yrkeskunskaper från ursprungsländerna. Bilden av invandraren kan således sägas vara stigmatiserande och positionerar invandraren i motsättning till svensken. Mattlar menar att konsekvenserna av denna framställning är att förväntningarna på målgruppen är lågt ställda, samt att en underordnad position i det svenska samhället såväl bekräftas som cementeras genom litteraturen.

Övergripande för samtliga fem böcker är att ”det svenska” uppfattas som neutralt och utan att problematiseras. Sverige står således för rättvisa och demokrati, vilket kan sägas förstärka ett till synes disparat förhållningssätt till ”dem”, de icke-svenska. Det svenska samhället beskrivs som sprunget ur en frihets- och rättstradition, vilken utgör grunden för demokrati, folkhem och välfärdsstat. Med detta följer även att Sverige är ett jämställt och sekulariserat land, vars värderingar vilar på en vetenskaplig grund.

Intressant i sammanhanget är att Mattlar valt socialisten Antonio Gramscis utveckling av det samhällsteoretiska hegemonibegreppet som teoretiskt ramverk för avhandlingen. Medan Gramscis intention med hegemonibegreppet var att blottlägga hur den dominerande borgarklassens hegemoniska kultur internaliserades av arbetarklassen, har författaren här i stället påvisat hur en dominerande socialdemokratisk ideologi genomsyrar svenska skolböcker och därmed upprätthåller bilden av ett hegemoniskt socialdemokratiskt Sverige. Det är en synnerligen spännande paradox.

En annan paradox väl värd att nämna är att detta försök att internalisera den rådande hegemonin hos dem som inte har svenska som första språk strider mot den rådande integrationspolitiska uppfattningen i Sverige. Svensk integrationspolitik kännetecknas av en ansats där allas rätt till den egna kulturen betonas.

Det finns alltså ett utrymme för en ideologisk maktkamp på den arena där den fria läromedelsmarknaden utövas. Allt från övertydliga politiska budskap till mer latent värdebemängd kunskap används för att introducera invandrare i det svenska språket och det svenska samhället. Om läroböcker avsedda för nya svenskar är så laddade med politiska budskap, finns det skäl att anta att även annan läromedelsproduktion lider av samma symptom. Kunskapsproduktion är måhända aldrig objektiv och värdeneutral, men frihet från hegemoniska grepp ska alltid eftersträvas.