Intervju: Därför patrullerar Nato Östersjön

Sedan januari pågår Natoinsatsen Baltic Sentry i Östersjön. Insatsen involverar både patrullering från traditionella resurser som fartyg och från luften, och nya teknologier som sjömålsdrönare. Marko Petkovic, marinens operationschef, är den som håller ihop allt.

Vad är syftet med Baltic Sentry?

Baltic Sentry uppstod för att vi på kort tid har haft väldigt många incidenter med skadade undervattenskablar. Därför vill Nato visa en större närvaro i Östersjöområdet för att få en bättre lägesbild av vad det är som händer, och för om något skulle avvika från normalbilden, antingen tillsammans med andra eller enskilt, kunna vidta fortsatta åtgärder. Det låter lite luddigt, men det är också precis vad det är eftersom åtgärder måste vidtas av de enskilda nationerna inom ramen för deras lagstiftning.

Har du någon uppfattning kring hur ofta kablar skadas?

Jag har förstått på kabeloperatörerna att det är betydligt vanligare än man kanske kan tro men har under mina år i marinen, och då började jag ändå i början på 90-talet, aldrig varit med om eller hört talas om den här typen av kabelbrott med den här frekvensen som har varit nu. Jag skulle nog våga drista mig att säga att jag aldrig hört talas om det som ett problem förrän incidenten med Nordstream för några år sedan. Därför är det här något som är utöver det vanliga.

Hur bedömer du nuvarande skydd av kritisk undervattensinfrastruktur?

Det finns ett stort nät över hela Östersjön. Försvarsmakten har ju traditionellt en avhållande effekt, ingen förebyggande uppgift. Vi är inte en ordningsvakt som ska stå och vakta allting hela tiden.

Men man blir mindre sugen på att tappa ankaret när ni är i närheten?

Det är ett av syftena med vår närvaro, så är det.

Vad är, som du ser det, de största utmaningarna när det gäller att skydda kritisk undervattensinfrastruktur?

Utmaningen är att ha en tillräckligt god lägesbild och att helst vara där före eller innan något händer.  Det ligger alltså både i samverkan med andra allierade och med andra myndigheter.

Vad menar du krävs för att förbättra skyddet?

Myndigheterna har ända sedan Axel Oxenstiernas tid väldigt strikta uppdrag. Och i Sverige finns inget regelverk som säger att kabeloperatörerna – som i sig är helt ansvarig för sin verksamhet – har skyldighet att rapportera till Försvarsmakten. Där är lagstiftningen lika oavsett om det är land eller hav. Skulle en kraftkabel gå av på land är Svenska kraftnät inte tvunget att rapportera det. Så om jag får önska fritt hade jag gärna sett ett regelverk som gjorde att den kritiska infrastrukturen rapporterades regelbundet till myndigheterna så att vi får en bättre lägesbild. Särskilt den i den maritima domänen där infrastrukturen inte syns.

Du pekade på att åtgärder måste vidtas av varje nation inom ramen för dess lagstiftning. Innebär Natosamarbetet här ökade chanser till en gemensam strategi eller är det fortfarande varje land för sig?

Att vi är helt olika länder kommer vi inte ifrån bara för att vi är med i Nato. Det är därför samarbetet är extra viktigt.

Per-Ola Olsson är bonde, servicetekniker, skribent och folkbildare/SNB