Intervju: Det är livsfarligt att vika ned sig
Magnus Norell är statsvetare som forskar om terrorism. Under den senaste veckan har han synts flitigt i TV och rikspress. Förutom att kommentera händelseutvecklingen mellan Israel och Hamas, har han också själv stigit in i debatten. Bland annat har han pekat på hur de muslimska organisationerna i Sverige är oroväckande tysta samt kritiserat Magdalena Andersson (S) för att hon sagt sig vara beredd att se över grundlagen när det gäller koranbränningar.
Du skrev nyligen en debattartikel i Expressen där du problematiserade att de muslimska organisationerna i Sverige är tysta efter det som skett i Israel. Varför tror du att muslimska organisationer i Sverige inte tar avstånd från till exempel Hamas?
De tar inte avstånd eftersom de inte tycker det är fel. Vi måste förstå att det finns människor i Sverige som tycker det är okej att Hamas gör så här mot civila. De kommer från länder där antisemitism är accepterat. Att tro att det skulle försvinna bara för att de här människorna passerar gränsen till Sverige är mer än lovligt naivt. Om man tittar på internationella undersökningar om antisemitism tillhör Sverige de länder som har lägst grad av antisemitism – utom inom gruppen invandrade från muslimska länder. Där är den hög. Det borde inte komma som en nyhet för någon.
Men är det verkligen ett problem för Sverige om muslimska organisationer är tysta? Hotar det verkligen demokratin här?
Nu har vi en situation där Hamas inte bara mördat judar och israeler. De har bränt människor levande och skändat deras kroppar. Och vi får ingen reaktion från de muslimska organisationerna i Sverige, varav många är statsunderstödda och somliga har samarbetsavtal med vissa partier. Det är ett stort problem för demokratin.
Framför allt är bristen på reaktion från majoritetssamhället farlig. Det officiella Sverige kan inte hantera det alls. Och man gör det sämsta – man är tyst och säger ingenting. Det skickar signaler till de här organisationerna att det är okej. Men de måste förstå hur allvarligt det är. Och sedan behöver vi ha en djup diskussion om att antisemitism inte är acceptabelt. Det är vad som kan rädda situationen i längden.
Du har också sagt att det är fel att förbjuda koranbränningar, vilket en del politiker nu förespråkar. Men kan det inte finnas en poäng att delvis gå till mötes om det minskar risken för terror?
Själva grunden för yttrandefriheten är att vi låter folk säga och göra saker som vi tycker är skitfel. Men vi låter dem göra det ändå för reglerna gäller lika för alla.
Det var pinsamt att höra Magdalena Andersson (S) föreslå att vi ska se över ordningsregler och till och med grundlagen för att se om koranbränning kan göras olagligt. Det är livsfarligt att backa. Det spelar våldsverkarna rätt i hand. De behöver inte ens göra något. Det räcker med att de hotar så viker vi ned oss. Snacka om att underminera demokratin.
Sedan är det en otroligt arrogant inställning till människor. Vi behandlar dem som om de vore tre år gamla. Vi säger ”låt bli att göra så där, du vet ju hur arga dom blir”. Kraven gäller ju bara islam och ingen annan religion.
Ge i stället polisen mer resurser och säg till dem som är kränkta att de får leva med yttrandefrihet och med att andra får förolämpa deras religion. För vem bestämmer om en skrift är helig?
Du har även kritiserat de politiska partierna för att ge plattformar åt extremister.
Alla riksdagspartier borde ta sig en funderare: vilka är det som är med i partiet och varför?
Partierna är ju från början idéburna. Åtminstone är det tanken. Det ska inte spela någon roll hur man ser ut eller kommer ifrån. Men i fallet med muslimer har man plötsligt bestämt sig för att ett religiöst kollektiv är ett väljarunderlag.
Socialdemokraterna och deras organisation Tro och Solidaritet lovade muslimska företrädare inflytande i utbyte mot kollektiva röster. Då blev människornas religion det viktiga. Socialdemokratin såg det som väljarboskap. Men bland väljare med bakgrund i Mellanöstern kan det förekomma antisemitiska åsikter. Det är omöjligt att missa den risken om man inte medvetet bortser från den. Och det är det man gjort. Det är riktigt farligt.
Det här gäller flera partier. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har medlemmar som varit ute och demonstrerat för Hamas. Men det var Centerpartiet som tog fram politikern Mikail Yüksel. Han stack aldrig under stol med vem han var eller kom ifrån och idag leder han ett islamistiskt parti.
Just nu är terrorhotnivån mot Sverige enligt Säkerhetspolisen en fyra på en femgradig skala. Men du har ifrågasatt Säkerhetspolisens system med terrorhotnivåer. Vad är det för fel med en hotnivå som varnar människor?
För det första är den nationell. Det vill säga hotnivån gäller lika över hela landet. Och det kan ju vem som helst begripa inte stämmer. Det kan inte vara lika farligt, över hela Sverige, hela tiden. Sedan är den svår att förstå. En trea till fyra, vad betyder det? Det är uppenbart farligare men den operativa chefen för Säpo säger samtidigt att det inte kommer förändra myndighetens arbete. Det tillskjuts inga resurser. Man bara säger att det är så. Så vad ska man tänka som medborgare?
Alla säkerhetsorganisationer har förstås hotbedömningar som de jobbar efter. Men det är inget man kommunicerar utåt om det inte finns ett klart syfte. Belgiska polisen höjde hotnivån i själva Bryssel just när man jagade skytten som mördat två svenskar. När de hade fått honom sänkte man nivån igen. Så agerar man om man är professionell.
Mathias Bred är politisk redaktör på SNB