Intervju med Nils Bildt: Ge Zelenskyj vad han behöver

Nils Bildt är civilekonom, företagare, officer och författare med långt intresse av Ryssland och Östeuropa. Sedan Putins invasion av Ukraina 2022 har han skrivit flera uppmärksammade artiklar på Svenska Dagbladets ledarsida där han kommenterat krigets fortskridning. Nu är han aktuell med boken ”Putins vidriga krig – två år av brott och tragik i Ukraina”, som ges ut av Ekerlids förlag.

Trodde du i februari 2022 att Ukraina skulle kunna hålla ut i två år?

– De flesta trodde att Ukraina skulle falla på fem eller tio dagar. Det var vad man befarade i Väst och hoppades i Ryssland. Men jag trodde nog från början att Ukraina skulle kunna stå emot. Det byggde på två antaganden. Ett rejält stöd från Väst och en bibehållen ukrainsk försvarsvilja. De förutsättningarna gäller fortfarande.

Hur bedömer du att det går i kriget just nu? Många talar om en fördel för Ryssland.

– Att beskriva ett pågående krig är inte lätt. Det är ju ett rörligt mål – i dimma. Det böljar fram och tillbaka. Det är svårt att se hur det går och läget är föränderligt. Ena dagen känns allt mörkt, sedan lyckas ukrainarna med något och så blir man glad. Det är mycket doom and gloom i det här kriget. Just nu är det lite doom

– Jag läste nyligen om Storbritannien under andra världskriget. Tänk på åren mellan 1940 och 1943. Efter Battle of Britain var det många bakslag. Singapores fall, motgångar i Nordafrika, ubåtskriget och dåligt med mat. Men britterna höll ut.  Så måste vi också tänka. De ekonomiska talen är på vår sida. Vi ska bara få ekonomisk makt att ge militär effekt. Då har ryssarna ingen chans.

– Vi borde fråga Zelenskyj vad han vill ha och sedan ge honom det. Så får han anfalla och isolera Krim. Då är Putin i schack och tvingas parera. Samtidigt blir hans ställning svagare och förhoppingsvis blir det statskupp.  Då kan det bli förhandlingar och fred. Men i stället har Väst duttat lite. Det brukar sägas att militärt nederlag stavas för sent och för lite. Vi har inget nederlag ännu men vi har kommit i efterhand.

Hur bedömer du Sveriges stöd hittills?

– Bra, men jag hade gärna sett att det hade varit JAS redan från början. Det tar lång tid att komma till skott och vi har inte kommit till skott när det gäller flyg ännu. Jag ska inte vara alltför kritisk men det är mycket fredsadministration som gör att det tar lång tid att får ut grejerna ur förrådet.

– Sedan ska vi komma ihåg att Sverige gjorde en tidig och viktig insats när vi skickade 15 000 pansarvärnsvapen redan under de första månaderna av kriget. Jag tror att det svenska och det brittiska bidraget kan ha haft en avgörande effekt i början.

Är stridsflyg till Ukraina det viktigaste just nu?

– Nej, det  är ammunition. Ammunition, luftvärn och flyg: I den ordningen. Nu har vi gett de här stridsbåtarna. Det är förstås bra, men mer publikt än avgörande

Vilket är enligt din bedömning det största orosmolnet?

– På mycket kort sikt haubitsammunition till ukrainarna. Framåt hösten – Trump, tveklöst Trump.

– På kort sikt klarar sig inte Ukraina utan stöd från såväl Europa som USA. Utan amerikanskt stöd blir det jobbigt för ukrainarna – då får de verkligen gräva ned sig.

– Men på lite sikt klarar sig Ukraina på stöd bara från Europa. När vi väl byggt upp den kapacitet vi behöver. Det är väl också det enda bra med Trump: han har sagt att vi behöver bygga upp vår försvarsförmåga. Den är väl inte riktigt i det skick det borde vara, om vi talar samfällt om Europa.

Vilket europeiskt land ska ta ledningen?

– Tyskland måste ta det. Och de är väl på väg att ta det, men ytterst motvilligt. Tyskarna har sitt ok från andra världskriget. De skulle helst ha en position på tredje plats eller något sådant där, men Tyskland är den ledande nationen i Europa.

– EU måste ta ansvar genom att säkerställa Ukrainas integration i Europa och säkerställa frihet och god utveckling i Östeuropa

Vad kan man göra som vanlig svensk om man vill stötta Ukraina?

– Det finns många bra frivilligorganisationer. Jag brukar lyfta fram Svenska Bussarna. Det är fyra killar i 30-års åldern som när kriget bröt frågade sig vad de kunde göra. Hittills har de levererat 66 fordon som används som fältambulanser i Ukraina. Ofta har de levererats fulla av utrustning. Det finns flera sådana organisationer som arbetar med direkt hjälp. De tycker jag att man kan stödja.

Mathias Bred är politisk redaktör för SNB