Intervju med Rikard Westerberg: Löntagarfondernas pengar gick till privatisering av vård och skola

Ekonomhistorikern Rikard Westerberg kom förra året ut med boken ”Sista striden det är” (Fri Tanke, 2023) som för första gången skildrar vad som hände med fonderna efter den stora demonstrationen den 4 oktober 1983, hur de infördes och till slut avskaffades. Svensk Tidskrift fick ett samtal med honom om bland annat varför han skrev boken.

Rikard Westerberg är ekonomhistoriker med särskild inriktning mot näringslivshistoria, verksam vid Handelshögskolan. På Handels leder Westerberg Centre for Statecraft and Strategic Communication som forskar om staters och politiska aktörers strategiska kommunikation ur ett historiskt perspektiv.

Vad fick dig att skriva en bok om löntagarfondernas historia?

När jag skrev min avhandling om det svenska näringslivets opinionsbildning under Kalla krigsdecennierna så insåg jag att det inte fanns någon bok som behandlade löntagarfondsfrågan i sin helhet. Framför allt var det rätt okänt hur löntagarfonderna verkade som investerare på börsen och vad som hände med deras tillgångar efter att de upplösts av Bildtregeringen. Att pengarna bland annat gick till att finansiera nya, privata verksamheter i välfärdssektorn var en historia som behövde berättas och som också säger rätt mycket om hur Sverige förändrades mellan 1975 och 1995.

Vilken betydelse har fonderna och striden om fonderna för dagens Sverige?

Striden om löntagarfonderna har satt djupa spår i Sverige och i den ekonomiskpolitiska debatten. Det finns ett tydligt före och efter. Visserligen infördes fonderna 1984 men då i kraftigt urvattnad form. Näringslivets förmåga att samla tiotusentals i gatuprotester uppfattades som stor seger för de som var emot fonderna. Avskaffandet ledde också till att privata entreprenör i den nyligen avreglerade välfärdssektorn fick tillgång till kapital. Bland annat kom Capios och det som idag heter Academedia ursprungliga investeringar från de nedlagda löntagarfonderna. Opinionsbildningen mot fonderna bidrog till att påskynda vad ekonomhistoriker kallar ”marknadsvändningen”, bort från efterkrigstidens socialdemokratiska samhälle uppbyggd kring kollektiv och statliga lösningar till ett mer marknads- och konkurrensorienterat samhälle. Inom arbetarrörelsen fick frågan motsatt effekt. I grunden kom förslaget från LO:s mer radikala gren och för den socialdemokratiska partiledningen var det svårt att hitta en fungerande kompromiss. Resultatet blev, med tiden, ett mer centristiskt parti som sedan dess varit långt mindre benäget att propagera för kollektivt ägande.

Vad forskar du om nu?

Just nu arbetar jag med ett projekt om näringslivets roll i totalförsvaret under Kalla kriget, särskilt vad gäller ekonomisk underrättelseinhämtning i Östeuropa. Det ska bli åtminstone en vetenskaplig artikel men om materialet räcker till så kanske det bli en ny bok.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift

Läs mer om Rikard Westerberg bok ”Sista striden det är” här och här. Boken kan beställas här.