Islam och det moderna Europa – en omöjlig kombination?

Ingmar Karlsson
En delad värld
Wahlström & Widstrand

Över Europa blåser det kalla högervindar. I flera länder har röster höjts för att man ska förbjuda klädsel som är typisk för troende muslimer. En trend som populistiska politiker med kortsiktig tidshorisont vinner billiga politiska poänger på. I Belgien röstade man nyligen igenom en lag som förbjuder kvinnor att bära burka på allmän plats. I ironiska ordalag kåserade en krönikör i en tidning häromdagen om just denna lag. Han skrev: ”belgiska politiker har visat sig vara ovanligt handlingskraftiga i frågan om slöj och- burkaförbud. Till skillnad från sina velande franska grannar har belgarna nu röstat igenom en lag som förbjuder kvinnor att på allmän plats bära burka. Bortsett från rent konstitutionella problem (grundlagsskyddad rätt att uttrycka sin tro och fritt bära klädsel efter tycke) kan man ifrågasätta om den här lagen verkligen är nödvändig då endast ett trettiotal individer i hela landet berörs. På det stora hela har de belgiska politikerna visat sig vara ovanligt duktiga i att lösa … skenproblematik!”

Just det belgiska exemplet belyser situationen på ett bra sätt. Ett problem som i relation till andra problem är ringa får genom sitt symbolvärde oproportionerligt stor betydelse.

I sin senaste bok: ”En delad värld” tar Mellanösternkännaren och förre Istanbulkonsuln Ingmar Karlsson med oss på en historisk odyssé över hur islam har influerat det moderna västerländska samhället. Med början i Umayadernas rike får läsaren åka med på en tur som spänner över flera kontinenter och över århundraden.

I boken redogör Karlsson utförligt för hur arvet från det antika Grekland via Islam överförs till Europa.

Berättelsen börjar år 750 när kalifen al-Mansur grundar Bagdad. En översättningsverksamhet med syfte att göra de klassiska grekiska verken tillgängliga på arabiska börjar. Nästan samtliga dåtida tillgängliga verk översätts under mitten av sjuhundratalet till slutet på åttahundratalet. Flera bibliotek grundas och kunskapen sprids mellan de olika muslimska länderna genom handelsutbyte. Ett flertal framstående muslimska vetenskapsmän gör under denna tid viktiga vetenskapliga upptäckter. Matematikern al-Kharizmi grundar den moderna algebran. Flera framstående filosofer bidrar till den moderna litteraturen.

Spanien blir genom att Sevilla faller år 716 muslimskt. Det skulle så förbli i ytterligare 800 år. Islam fortsatte sin expansion vidare österut till så avlägsna länder som Indonesien, Pakistan, Malawi och ett flertal afrikanska länder.

De nya muslimska härskarna erbjöd frihet under kravet att skatt betalades. Det var fritt att utöva andra religioner under islamiskt styre så länge skatten erlades. De som konverterade till islam belönades med att upphöjas till en högre rang. De fick det lättare att avancera och konverteringen öppnade vägar till befattningar som icke-muslimer inte kunde få.

Karlsson fortsätter berättelsen genom att vandra till Jerusalem och korsriddarna. Härifrån utvecklar han vidare varför just islam lyckades expandera samtidigt som kristenheten föll tillbaka. En stor skillnad mellan dessa var, enligt Karlsson, att de kristna herrarna intog städer med våld och tvingade befolkningen till underkastelse medan islams herrar endast krävde skatt i utbyte mot fred och självstyre.

Islams stagnation börjar med att Muhammad al-Ghezali i sin skrift Tabaf –fut al-falasifa (filosofernas sammanbrott) går till attack mot den arabiska filosofin. I skriften anklagas filosoferna för att ha försvagat islam och som en följd härav ha tjänat islams fiender. Ortodoxin gör sitt intåg i den muslimska världen. Istället för vetenskapsmän och poeter får nu bokstavstrogna teologer överhanden. Principen om taqlid, det vill säga möjligheten att fritt tolka Koranen förbjuds.

Stagnationen börjar när denna dogmatiska tolkning av koranen börjar tillämpas. Sakta börjar man anlägga autodaféer och när mongolerna jämnar Bagdad med marken år 1258 är det mesta i bokväg antingen uppeldat eller bortfört. Den islamiska världen lider än idag av denna vetenskapliga och kulturella stagnation.

En delad värld dröjer sig kvar vid hur det osmanska riket under flera decennier kom att påverka det moderna Europa.

För sin tid hade det osmanska riket ett unikt sätt att organisera befolkningen. De använde sig av ett milletsystem. En millet utgjorde beroende på område, befolkning och religionstillhörighet en entitet. Varje millet var en egen autonom del i den stora osmanska familjen. Denna uppdelning gjorde det lättare för milleterna att behålla sitt självstyre. Med några få undantag hade milleterna i stort sett självbestämmande. Än idag ser vi spåren av det. Det har också orsakat en del konflikter, vilket bland annat krigen på Balkan vittnar om.

Det som till sist fick riket att kollapsa var just att milleterna var avskilda från varandra och bara intresserade sig för sin egen del. Det omöjliggjorde en integration inom riket som föll när olika milleter drog åt olika håll.

I slutet på boken analyserar Ingmar Karlsson det nutida Europa med islam som inslag. Är det överhuvudtaget möjligt med samlevnad när skillnaderna är så stora?

Vad händer när Europas befolkning som en följd av minskat barnafödande blir mindre samtidigt som invandringen, från främst muslimska länder, ökar för att täcka arbetskraftsbehovet?

Skräckscenarion blandas med hoppfulla visioner i bokens avslutande kapitel. Det är bokens mest intressanta del, kanske för att frågorna just nu är så aktuella.

Överlag är En delad värld skriven på ett enkelt och tydligt språk. Vissa stycken kändes dock lite ostrukturerade då handlingen hoppade fram och tillbaka i tid. Överlag är tidskronologin lite svår att ta till sig. Det blir svårt att få en tydlig bild av skeendet.

Boken är annars ett välkommet tillskott till den många gånger svartvita debatten. Förhoppningsvis nyanserar den diskussionen och bidrar till att den kan föras utifrån sakliga fakta och inte myter.

Akin Ulusoy är civilingenjör från Uppsala och jobbar med mjukvaruutveckling.