Ivar Virgin; Moderat miljöpolitik
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
NAR VIRGIN:
Moderat miljöpolitik
N
ils Lewan har i en insändare i förra
numret av Svensk Tidskrift fört
fram en del kritiska synpunker på
moderat miljöpolitik.
Insändaren är uppdelad i avsnitt, som är
rubricerade med påståenden: ”Man
(= Moderata samlingspartiet) inser inte
betydelsen av symbolvärden”, ”Man förstår ej miljöaspekternas överordnade betydelse”, ”Man glömmer de ännu okända
miljöbomberna” och ”Man förstår ej människors oro.
Moderata samlingspartiets oförmåga
att inse betydelsen av symbolvärden är
exemplifierat med beslut att riva en seminariebyggnad iLundfrån 1910-talet,vilket
tagits av det borgerligt styrda landstinget.
Vi, som är från andra delar av Sverige
har nog svårt att värdera detta beslut från
miljösynpunkt. Rent allmänt skullejag ändå vilja säga att moderata samlingspartiet,
med rötter i konservativt tänkande och
med vilja att bevara det bästaidet förgångna, harbättreförutsättningar än andra partier att uppskatta de positiva elementen i
gammal bebyggelse. I kommuner med socialistisk majoritet har vi ofta fått se en radikal, okänslig omstöpning av våra gamla
stadskärnor. Denna process har nästan alltid mött motstånd från ett eller flera borgerliga partier. Vi moderater har i de flesta
fall rent samvete.
Det socialdemokratiska miljonprogrammet på bostadsområdethar påmånga
håll varit förödande för vår närmiljö. Här
ledde den likartade betongpolitiken till
svårslagna rekord. Moderat bostadspolitik
skulle ha lett in utvecklingen i helt andra
banor, där individens krav på en god närmiljö tillgodosetts.
Bilbron över Öresund nämns som det
andra exemplet. Den symboliserar marschen in i bilsamhället enligt Nils Lewan.
Jag har svårt att se saken så. Bilen betyder
oändligt mycket för människors känsla av
frihet och oberoende.’Den är inte minst ett
hjälpmedel för att kunna uppleva vårt
lands underbara natur. Bilen är dock samtidigt ett allvarligt miljöproblem genom att
den väsenligt bidrar till våra luftföroreningar.
För ett år sedan fattade riksdagen emellertid beslut om att avancerad avgasrening
skall vara obligatorisk från 1989 års bilmodeller. Dessförinnan skall en övergång
till avgasrenade bilar stimuleras med skatterabatter. Detta beslut följer i varje detalj
moderata förslag, som framlagts 1984 och
1985. Ar 2000 kommer utsläppen från
personbilarna att ligga på samma nivå som
vid slutet av 1950-talet. Antalet bilar kommer i detta avseende att ha minskat från
drygt 3 miljoner till en miljon. Det är med
andra ord felaktigt att tala om marschen in
i bilsamhället
En eventuell Öresundsbro skulle tas i
bruk när marschen ut ur bilsamhället på
allvar påbörjats, åtminstone vad gäller utsläppen.
Man kanske kan hävda att det moderata
beslutet att skyddaRåneälven mot utbyggnad kan ha ett symbolvärde även om
Råneälvens unika naturvärden självfallet
gav den största tyngden åt beslutet.
Miljöaspekternas överordnade betydelse tror jag inses av de flesta. Värderingen
av faror är trots detta olika. Nils Lewan
nämner problem, som på sikt är allvarligare än de, som massmedialt får den största
uppmärksamheten, såsom Tjernobyltragedin och Rhenkatastrofen. Som exempel
nämner han nedfall av svavel och kväve,
skogs- och havsdöd, ozonskiktets nedbrytning etc. Jag delar hans uppfattning att vi
inom dessa områden har att finna de största miljöriskerna. Detta är ju skälet till vår
relativt positivainställning till svenskkärnkraft, som isäkerhetsavseendebefinner sig
ljusår från sovjetisk. Vi har sett den som en
hjälp i kampen mot våra luftföroreningar.
I Scan-Linkförslaget, som moderata
samlingspartiet inte tagit ställning till, ingår som första punkt en överflyttning av
den tunga fordonstrafiken mellan de nordiska huvudstäderna till en förbättrad och
mer konkurrenskraftig järnväg. Det är ett
bra förslag.
En upprustning av vägnätet mellan
samma huvudstäder är behövlig. På vissa
vägsträckor är olycksfrekvensen hög och
en upprustning skulle spara många liv. Det
borde vara okontroversiellt. En sådan
upprustning bör självfallet uppfylla höga
miljökrav i känsliga områden.
Okända ”miljöbomber” har med ökad
kunskap blivit kända och därmed kommit
in i politiskt fokus. I det av Nils Lewan
nämnda fallet med freon har politikerna
faktiskt legat före massmedia, vilket kanske hör till ovanligheterna. För ett år sedan
besegrades den socialdemokratiska regeringen i en omröstning i riksdagen, som
just krävde åtgärder för att minska freonutsläppen till vår atmosfär. Man kan knappast säga att regeringen varit särskilt snabb
75
att uppfylla riksdagens önskan. Först när
debatten i höstas tog fart ökades regeringens intresse.
Vi måste ändå konstatera att endast internationellt samordnade åtgärder kan få
full verkan i detta fall.
”Man förstår ej människors oro?’ Jag
tror vi moderater förstår människors oro i
lika hög grad som andra partier. Om vi delar den, som t ex vad beträffarglobal miljö-
förstöring genom ökenutbredning, är vi
beredda att ivårbiståndspolitik anslå avsevärda resurser för att ge vårt bidrag för att
bryta utvecklingen.
Det finns däremot en typ av oro, som ä
svagt sakligt motiverad, men kanske uppbackad av massmedia och som det finns all
anledning att dämpa på olika sätt. Vi har
väl då ofta tagit på oss den inte alltid tacksamma rollen att med saklig information
lugna de oroliga. Andra partier har väl
ibland funnit det förenligt med sitt intresse
att underblåsa oro. De tar därmed påsigett
betydande ansvar.
Moderata samlingspartiet har kanske
inte i miljödebatten klättrat högst upp på
barrikaderna. Jag tycker dock utvecklingen talar för att våraväl underbyggda ståndpunkter i längden ger det bästa resultatet i
de livsviktiga miljöfrågorna.
NILSLEWAN:
Kort replik till Ivar Virgin
RE
.dagsman Ivar Virgins genmäle
mitt inlägg om moderatema och
jöfrågoma i SvT 86:9 välkomnas varmt. Åven om vi på många punkter
tycks vara överens, vill jag helt kort utnyttja den replikmöjlighet, tidskriften givit
mig.
Bilbron över Öresund anser jag fortfarande bör bekämpas. Symbolvärdet är
otvetydligt, och varje vägförbättring medför ökad och snabbare trafik och mer avgaser. Bilbron överflyttar sjötransport till
dieselfordon, vilket från både utsläppsoch energisynpunkt är ytterst beklagligt.
Innan avgasbestämmelserna kan få någon
effekt att tala om, dröjer det med nuvarande politik riskabelt länge. Ännu i år köps
övervägande bilar utan katalytisk avgasrening, och åt dieselavgaserna är intet
gjort.
Virgin pekar påvad moderatasamlingspartiet föreslagit och gjort. Det har allt
synts bra lite, även i medlemsbladet Medborgaren, något som kanskefår tolkas som
ett slags prioritering av miljöfrågorna. Åtminstone gör det inte livet lättare för den
som försöker föra miljöaspekternas talan
inom moderata samlingspartiet, vilket
möjligen även Ivar Virgin någon gång fått
erfara.
Virgin antyder också att massmedia och
andra partier underblåser människors oro
för miljön. Endast framtidens facit kan
döma i detta mål. Tills vidare är det kanske
inte ur vägen att hellre ta sådan oro på allvar än att i första hand söka dämpa den,
och det är vi tydligen överens om. Därmed
återkommer frågan, hur detta märks i partiets handlande utåt. Med Virgins inlägg
finns det hopp om fortsatt debatt i miljö-
frågor.
PS. Seminariebyggnaden i Lund: de moderata landstingspolitikerna har givit upp
tanken att riva huset – tills vidare? DS.
Pärmar för inbindning av årgång 1986
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedtion, tel 08-67 59 55, eller ge- .
nom insättningav kronor 50:- på postgiro 7 27 44-6.
Moderat miljöpolitik
N
ils Lewan har i en insändare i förra
numret av Svensk Tidskrift fört
fram en del kritiska synpunker på
moderat miljöpolitik.
Insändaren är uppdelad i avsnitt, som är
rubricerade med påståenden: ”Man
(= Moderata samlingspartiet) inser inte
betydelsen av symbolvärden”, ”Man förstår ej miljöaspekternas överordnade betydelse”, ”Man glömmer de ännu okända
miljöbomberna” och ”Man förstår ej människors oro.
Moderata samlingspartiets oförmåga
att inse betydelsen av symbolvärden är
exemplifierat med beslut att riva en seminariebyggnad iLundfrån 1910-talet,vilket
tagits av det borgerligt styrda landstinget.
Vi, som är från andra delar av Sverige
har nog svårt att värdera detta beslut från
miljösynpunkt. Rent allmänt skullejag ändå vilja säga att moderata samlingspartiet,
med rötter i konservativt tänkande och
med vilja att bevara det bästaidet förgångna, harbättreförutsättningar än andra partier att uppskatta de positiva elementen i
gammal bebyggelse. I kommuner med socialistisk majoritet har vi ofta fått se en radikal, okänslig omstöpning av våra gamla
stadskärnor. Denna process har nästan alltid mött motstånd från ett eller flera borgerliga partier. Vi moderater har i de flesta
fall rent samvete.
Det socialdemokratiska miljonprogrammet på bostadsområdethar påmånga
håll varit förödande för vår närmiljö. Här
ledde den likartade betongpolitiken till
svårslagna rekord. Moderat bostadspolitik
skulle ha lett in utvecklingen i helt andra
banor, där individens krav på en god närmiljö tillgodosetts.
Bilbron över Öresund nämns som det
andra exemplet. Den symboliserar marschen in i bilsamhället enligt Nils Lewan.
Jag har svårt att se saken så. Bilen betyder
oändligt mycket för människors känsla av
frihet och oberoende.’Den är inte minst ett
hjälpmedel för att kunna uppleva vårt
lands underbara natur. Bilen är dock samtidigt ett allvarligt miljöproblem genom att
den väsenligt bidrar till våra luftföroreningar.
För ett år sedan fattade riksdagen emellertid beslut om att avancerad avgasrening
skall vara obligatorisk från 1989 års bilmodeller. Dessförinnan skall en övergång
till avgasrenade bilar stimuleras med skatterabatter. Detta beslut följer i varje detalj
moderata förslag, som framlagts 1984 och
1985. Ar 2000 kommer utsläppen från
personbilarna att ligga på samma nivå som
vid slutet av 1950-talet. Antalet bilar kommer i detta avseende att ha minskat från
drygt 3 miljoner till en miljon. Det är med
andra ord felaktigt att tala om marschen in
i bilsamhället
En eventuell Öresundsbro skulle tas i
bruk när marschen ut ur bilsamhället på
allvar påbörjats, åtminstone vad gäller utsläppen.
Man kanske kan hävda att det moderata
beslutet att skyddaRåneälven mot utbyggnad kan ha ett symbolvärde även om
Råneälvens unika naturvärden självfallet
gav den största tyngden åt beslutet.
Miljöaspekternas överordnade betydelse tror jag inses av de flesta. Värderingen
av faror är trots detta olika. Nils Lewan
nämner problem, som på sikt är allvarligare än de, som massmedialt får den största
uppmärksamheten, såsom Tjernobyltragedin och Rhenkatastrofen. Som exempel
nämner han nedfall av svavel och kväve,
skogs- och havsdöd, ozonskiktets nedbrytning etc. Jag delar hans uppfattning att vi
inom dessa områden har att finna de största miljöriskerna. Detta är ju skälet till vår
relativt positivainställning till svenskkärnkraft, som isäkerhetsavseendebefinner sig
ljusår från sovjetisk. Vi har sett den som en
hjälp i kampen mot våra luftföroreningar.
I Scan-Linkförslaget, som moderata
samlingspartiet inte tagit ställning till, ingår som första punkt en överflyttning av
den tunga fordonstrafiken mellan de nordiska huvudstäderna till en förbättrad och
mer konkurrenskraftig järnväg. Det är ett
bra förslag.
En upprustning av vägnätet mellan
samma huvudstäder är behövlig. På vissa
vägsträckor är olycksfrekvensen hög och
en upprustning skulle spara många liv. Det
borde vara okontroversiellt. En sådan
upprustning bör självfallet uppfylla höga
miljökrav i känsliga områden.
Okända ”miljöbomber” har med ökad
kunskap blivit kända och därmed kommit
in i politiskt fokus. I det av Nils Lewan
nämnda fallet med freon har politikerna
faktiskt legat före massmedia, vilket kanske hör till ovanligheterna. För ett år sedan
besegrades den socialdemokratiska regeringen i en omröstning i riksdagen, som
just krävde åtgärder för att minska freonutsläppen till vår atmosfär. Man kan knappast säga att regeringen varit särskilt snabb
75
att uppfylla riksdagens önskan. Först när
debatten i höstas tog fart ökades regeringens intresse.
Vi måste ändå konstatera att endast internationellt samordnade åtgärder kan få
full verkan i detta fall.
”Man förstår ej människors oro?’ Jag
tror vi moderater förstår människors oro i
lika hög grad som andra partier. Om vi delar den, som t ex vad beträffarglobal miljö-
förstöring genom ökenutbredning, är vi
beredda att ivårbiståndspolitik anslå avsevärda resurser för att ge vårt bidrag för att
bryta utvecklingen.
Det finns däremot en typ av oro, som ä
svagt sakligt motiverad, men kanske uppbackad av massmedia och som det finns all
anledning att dämpa på olika sätt. Vi har
väl då ofta tagit på oss den inte alltid tacksamma rollen att med saklig information
lugna de oroliga. Andra partier har väl
ibland funnit det förenligt med sitt intresse
att underblåsa oro. De tar därmed påsigett
betydande ansvar.
Moderata samlingspartiet har kanske
inte i miljödebatten klättrat högst upp på
barrikaderna. Jag tycker dock utvecklingen talar för att våraväl underbyggda ståndpunkter i längden ger det bästa resultatet i
de livsviktiga miljöfrågorna.
NILSLEWAN:
Kort replik till Ivar Virgin
RE
.dagsman Ivar Virgins genmäle
mitt inlägg om moderatema och
jöfrågoma i SvT 86:9 välkomnas varmt. Åven om vi på många punkter
tycks vara överens, vill jag helt kort utnyttja den replikmöjlighet, tidskriften givit
mig.
Bilbron över Öresund anser jag fortfarande bör bekämpas. Symbolvärdet är
otvetydligt, och varje vägförbättring medför ökad och snabbare trafik och mer avgaser. Bilbron överflyttar sjötransport till
dieselfordon, vilket från både utsläppsoch energisynpunkt är ytterst beklagligt.
Innan avgasbestämmelserna kan få någon
effekt att tala om, dröjer det med nuvarande politik riskabelt länge. Ännu i år köps
övervägande bilar utan katalytisk avgasrening, och åt dieselavgaserna är intet
gjort.
Virgin pekar påvad moderatasamlingspartiet föreslagit och gjort. Det har allt
synts bra lite, även i medlemsbladet Medborgaren, något som kanskefår tolkas som
ett slags prioritering av miljöfrågorna. Åtminstone gör det inte livet lättare för den
som försöker föra miljöaspekternas talan
inom moderata samlingspartiet, vilket
möjligen även Ivar Virgin någon gång fått
erfara.
Virgin antyder också att massmedia och
andra partier underblåser människors oro
för miljön. Endast framtidens facit kan
döma i detta mål. Tills vidare är det kanske
inte ur vägen att hellre ta sådan oro på allvar än att i första hand söka dämpa den,
och det är vi tydligen överens om. Därmed
återkommer frågan, hur detta märks i partiets handlande utåt. Med Virgins inlägg
finns det hopp om fortsatt debatt i miljö-
frågor.
PS. Seminariebyggnaden i Lund: de moderata landstingspolitikerna har givit upp
tanken att riva huset – tills vidare? DS.
Pärmar för inbindning av årgång 1986
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedtion, tel 08-67 59 55, eller ge- .
nom insättningav kronor 50:- på postgiro 7 27 44-6.