Janerik Larsson: Bidrar tidningsdöden till klyftorna i USA?
På besök i Washington DC nyligen träffade jag hos gemensamma vänner två prominenta amerikanska journalister: David Westphal och Geneva Overholser. De har båda vid olika tidpunkter varit chefredaktörer för den stora tidningen i Iowa, Des Moines Register.
Geneva har bland annat varit läsarnas ombudsman på Washington Post, professor på USC Annenberg School of Journalism, medlem av ledarredaktionen på New York Times, varit ordförande för styrelsen som delar den främsta amerikanska journalistutmärkelsen (Pulitzer-priser).
David Westphal har också undervisat på olika universitet och varit byråchef på McClatchy Newspapers.
Samtalet vid middagsbordet handlade om olika aspekter på amerikansk och internationell politik.
Eftersom de båda varit så engagerade i Iowas politiska liv och med tanke på att Iowa även i det kommande presidentvalet spelar en viktig roll kom vi in på det politiska läget där.
Westphal och Overholser har tillsammans nyligen skrivit en essä om den till synes avgrundsdjupa klyftan mellan de politiska perspektiven i USA:s städer och USA:s landsbygd.
De citerar New York Times kolumnisten Thomas Edsal som skrivit att den giftiga kombinationen av rasspänning och den skarpa regionala skillnaden i ekonomisk tillväxt mellan stad och land ”driver på den omvälvande amerikanska partiskheten”.
I essän utgår de från sina djupa kunskaper om Iowa som näst efter Kalifornien fortsatt är USA:s viktigaste jordbruksdelstat där även idag mer än en tredjedel av befolkningen klassificeras som landbygdsboende.
När de båda verkade på Des Moines Register hade tidningen en upplaga över 500 000 och nådde en huvuddel av alla hushåll. Idag är den kombinerade upplagan print och digital under 40 000.
Tesen i essän är att en tidning som når både stad och land i en delstat som Iowa spelar en viktig roll för sammanhållning och kunskapsspridning. De pekar på rader av sakfrågor där intressena är gemensamma oavsett var man bor.
Men det viktigaste var, skriver de, att tidningen såg landsbygdens och jordbrukets intressenter. Det betydde att alla läsare kunde få löpande, initierad kunskap om vad som hände där.
Under en stor del av 1900-talet var Iowa – kanske delvis på grund av tidningen – själva antitesen till bilden av den skarpa klyftan mellan land och stad som idag präglar amerikansk politik.
Barack Obama vann många landsbygdsvaldistrikt när han blev omvald 2012. I valen 2017 och 2020 vann Donald Trump alla landsbygdsvaldistrikt i Iowa.
Vad har det betytt att Des Moines Register förlorat sin roll som det som binder samman delstaten? Om man ser på tidningens personal så är förklaringen uppenbar. Från att ha haft 225 nyhetsjournalister och åtta lokalredaktioner över staten så har man idag färre än 50 reportrar.
I essän anknyter de båda till Robert Putnams klassiska ”Bowling Alone” som handlar om hur det sociala kapitalet i USA drastiskt har minskat bland annat på grund av tidningspressens drastiska nedgång.
De citerar en författare, McKay Coppins, som studerat effekterna av att dagstidningar lagts ner eller krympt: ”Det leder till minskat valdeltagande, ökad polarisering och att falsk information och konspirationsteorier har lättare att spridas.”
Westphal och Overholser pekar på initiativ som nu tas i synnerhet för att skapa ökad kunskap om landbygdens villkor i dagens USA men de menar att det är de stora medierna som New York Times och Washington Post samt TV-kanalerna vars affärsmodeller fortsatt överlever som borde ta på sig ett större ansvar för att redovisa jordbrukar- och småstadslivet.
Om det är en from förhoppning återstår att se men jag fann diskussionen intressant som belysning av ett dilemma som ingalunda enbart finns i Iowa eller i USA.
Janerik Larsson är senior advisor för Stiftelsen Fritt Näringsliv