Janerik Larsson: Håller demokratin på att ta slut?
I år då många demokratier går till val är ”demokratins kris” är ett ofta förekommande ämne i samhällsdebatten. Ett ovanligt perspektiv på ämnet ger Søren Lippert, journalist med bakgrund inom den danska socialdemokratin, i en nyutkommen bok.
Lippert är sedan 2015 programledare på TV 2 News, där han har ett eget program ”Lippert”. Tidigare arbetade han som politisk rådgivare. Danska Altinget har intervjuat författaren om hans bok ”Derfor ender demokratiet som vi kender det” (Därför slutar demokratin så som vi känner den”).
Dansk politik är på grund av den låga spärrgränsen till folketinget (2%) till synes ovanligt vitalt ur demokratisynpunkt. Nya partier kommer och går. Men Lippert hävdar att ”tre grundläggande sprickor håller på att knäcka vår demokrati”. Enligt Lippert kommer dessa att riva ner nuvarande demokratiska institutioner och ge plats åt nya. Det är troligen inte förtryckande institutioner som kommer utan snarare frigörande institutioner som kan ge medborgarna större självbestämmande, menar han.
Søren Lippert menar att den första sprickan i demokratins fundament är en växande misstro mot demokratiska institutioner och förlusten av vad Lippert kallar ”gemensamma fakta” – att myndigheter och institutioner inte längre har monopol på fakta. Alla kan hitta och uppfinna sina egna fakta. Han pekar på det som hände i Danmark under coronakrisen. Det fanns också en misstro bland stora grupper i samhället mot behovet av att stänga ner det danska samhället. Denna utveckling kommer enligt Lippert sig av att etablissemanget under många år har försökt reducera politiska frågor till fakta.
Den andra sprickan i demokratin är enligt hans mening att väljarna inte längre röstar utifrån ekonomisk rationalitet och klass. I stället röstar allt fler endast utifrån egen rationalitet. Partier som anser att etablissemanget bör utmanas är ganska starka i den danska väljarkåren: ”I det senaste folketingsvalet fick vi partier som Alternativet, Moderaterne och Danmarksdemokraterne. Det är partier som är ganska unga och som säger till väljarna att det befintliga systemet inte fungerar tillräckligt bra.”
Enligt Søren Lippert är den tredje och sista sprickan att de traditionella medierna håller på att förlora sin makt. De var ursprungligen tänkta att vara den fjärde statsmakten, som bevakade vem som fick delta i den offentliga debatten. Men med de sociala medierna kan alla komma till tals – även de som inte är för demokrati. Danskarna får inte längre sin information från tidningar, radio och TV, utan via appar, YouTube och andra ställen. Nyhetslandskapet präglas av en extrem mångfald av medier.
I grund och botten tycker Lippert att det är ett sundhetstecken för demokratin: ”Vi står inför ett val till Europaparlamentet, där mycket tyder på att det kommer att finnas ett ganska starkt stöd i hela Europa för partier som i grunden är emot EU.”
Demokratins anda kommer att bestå, kanske än starkare än de institutioner som demokratin har i dag. Det är därför han inte tror att det kommer att finnas ett envälde på andra sidan.
Kommer dansk politik gå i spetsen för denna förändring?
Janerik Larsson är senior advisor för Stiftelsen Fritt Näringsliv och författare bland annat till boken ”Det långa loppet – om näringslivets opinionsbildning” (2021)